REKABITER

Betyder i hebr. ”från (tillhörande) Rekab”.

Avkomlingar av keniten Rekab genom Jehonadab (Jonadab). (Jer 35:6; 1Kr 2:55)

Det verkar som om åtminstone några av rekabiterna på Jehonadabs tid bodde i Nordriket (Israel), för det var där Jehonadab slöt sig till Jehu (kung ca 904–877 f.v.t.) i kampen mot baalsdyrkan och ”alla som var kvar av Ahabs släkt i Samaria”. (2Ku 10:15–17) Någon gång före eller efter detta möte med Jehu gav Jehonadab sina avkomlingar befallning att bo i tält och att varken så säd, plantera vingårdar eller dricka vin, eftersom de var bofasta främlingar i landet. (Jer 35:6–10)

Mot slutet av Jehojakims regering (628–618 f.v.t.) bodde en del rekabiter i Juda. När Nebukadnessar drog upp mot landet, flyttade rekabiterna in i Jerusalem för att finna skydd mot kaldéerna och araméerna. På Jehovas befallning förde Jeremia rekabiterna och deras ledare, Jaasanja, in i en av matsalarna i templet. (Jer 35:1–4) Eftersom de alla fick plats i en av matsalarna var de troligtvis inte så många. På Jehovas befallning satte Jeremia fram bägare med vin för dem och sade: ”Drick vin.” Men av respekt för sin förfaders befallning vägrade de att dricka, och de förklarade att det bara var på grund av de invaderande härarna som de hade övergett sin vanliga miljö och flyttat in i staden. (Jer 35:5–11)

Jehova fann behag i den respektfulla lydnad som de visade. Deras orubbliga lydnad mot sin jordiske förfader stod i skarp kontrast till den olydnad judéerna visade mot sin Skapare. (Jer 35:12–16) Gud gav rekabiterna det uppmuntrande löftet: ”Jonadab, Rekabs son, skall aldrig sakna en man som står inför mitt ansikte alla dagar.” (Jer 35:19)

Efter landsflykten i Babylon, när Nehemja var ståthållare, reparerade ”Malkia, Rekabs son”, Askhögsporten. Om denne Rekab är identisk med den som var far eller förfader till Jehonadab, visar detta att rekabiterna överlevde landsflykten och återvände till landet. (Neh 3:14) I Första Krönikeboken 2:55 omnämns Hammat som ”far till Rekabs hus”.