Avdelningskontoret i Japan fick tillsyn över verksamheten på Okinawa, och Lloyd Barry, som då var tillsyningsman för avdelningskontoret i Tokyo, besökte ön första gången 1953. Han möttes av fyra bröder från Filippinerna som alla arbetade med att återuppbygga det som hade förstörts under kriget. Bröderna körde honom direkt till de amerikanska truppernas arrest där bland andra tre soldater hölls i häkte. De här unga männen hade tagit ståndpunkt för Bibelns sanning, men de var inte så taktfulla. De hade gått till ytterligheter. Så till exempel höll de hela huset vaket genom att sjunga Rikets sånger till långt in på nätterna. De fick hjälp att bli mer balanserade. Inom parentes kan nämnas att fängelseprästen sade att som han såg det låg Kristi kungarike tusen år fram i tiden. En av de här unga männen kom längre fram att tillhöra Betelfamiljen i Brooklyn, och alla tre blev tjänare i ansvariga ställningar i den kristna församlingen. Under det här besöket hölls ett möte med över 100 öbor i en plåtbarack.

Snart var det möjligt att ordna en kretssammankomst för 12 nya infödda förkunnare, och programpunkterna framfördes på japanska växelvis av Adrian Thompson och Lloyd Barry. Verksamheten utvidgades snabbt, och antalet församlingsförkunnare och pionjärer ökade med stormsteg.