Att förhärliga Jehovas namn på öarna i havet

HUR förvånad skulle inte en upptäcktsresande bli om han, när han steg i land på en ”okänd” ö, skulle finna sitt lands flagga mitt ute i det fria! John Williams, en representant för London Missionary Society, hade i början av 1800-talet en liknande upplevelse vid ankomsten till Rarotonga, en liten ö i ögruppen Cooköarna i södra Stilla havet. På denna ö, där han trodde att han var den förste företrädaren för kristenheten, upptäckte han ett altare som hade uppförts till ära för Jehova och Jesus Kristus. I en skildring av hans missionsresor får vi följande förklaring:

Några år innan Williams anlände till Rarotonga hade en kvinna kommit dit från Tahiti och talat med invånarna om de fantastiska ting som hon hade upplevt i sitt hemland. Hon talade om vita män som kallades Cookees (efter kapten Cook). Hon beskrev de metallverktyg som de använde i stället för verktyg av ben för att fälla träd och för att lätt och snabbt förfärdiga sina kanoter. Men hon berättade också att de vita männen dyrkade Guden Jehova och Jesus Kristus. Farbrodern till kungen på Rarotonga blev därför inspirerad att bygga ett altare och en marae — båda helgade åt dem.a På detta sätt kom Guds namn att bli känt i den polynesiska övärlden innan kristenhetens missionärer kom dit.

Jehova — ett namn som till en början var välkänt

När kristenhetens missionärer började undervisa Polynesiens folk om sin religion, upptäckte de att man dyrkade många gudar på dessa öar. För att undvika sammanblandning med dessa gudar började de nämna den högste Guden vid namn i stället för att omtala honom med en titel, till exempel Herren, den Evige eller Atua, ordet för ”Gud” på de flesta polynesiska språk. Invånarna på dessa öar lärde sig alltså att be till Jehova och därvid använda hans egennamn.

Längre fram utkom de första bibelöversättningarna på öbornas egna språk. Dessa använde, logiskt nog, Guds egennamn: Iehova på hawaiiska, rarotonga, tahiti och niueiska, Ieova på samoanska och Ihowa på maori. Vad som är ännu mer anmärkningsvärt är att många av dessa översättningar använde namnet också i de kristna grekiska skrifterna (Nya testamentet).

Bland maorifolket på Nya Zeeland kan den äldre generationen fortfarande minnas den tid då Jehovas namn var i allmänt bruk — i synnerhet i en marae. I det offentliga livet användes sådana bibelcitat som ”Jehovas fruktan är vishetens begynnelse” till exempel i välkomsttal till besökande dignitärer. Vid gudstjänster användes namnet flitigt i hela Polynesien. Än i denna dag känner äldre personer väl till Guds namn på sitt eget språk. Så förhåller det sig emellertid inte med de flesta av den yngre generationen, som har glidit bort från det traditionella levnadssättet.

Försök att undanröja namnet

Med tiden reviderades en del av de polynesiska bibelöversättningarna. En av de största förändringarna var, liksom fallet också har varit med ett antal reviderade översättningar i Europa och Nordamerika, att man utelämnade namnet Jehova (eller dess motsvarighet på det aktuella språket). I den reviderade upplagan av den samoanska bibeln som publicerades år 1969 ersattes det således med Alii (Herren), och en liknande revidering planerades för den niueiska bibeln.

Det är sant att invånarna på de polynesiska öarna inte längre dyrkar sina forna gudar eller avgudar, inte ens Io av det dolda ansiktet, som förr var maorifolkets högsta gud. Men berättigar detta på något sätt bibelöversättarna att anonymisera bibelns Gud genom att ersätta hans namn med blott och bart en titel? Är detta namn mindre betydelsefullt i våra dagar? Sannerligen inte, eftersom Jesus själv, i sin mönsterbön, lärde sina lärjungar att först och främst be om att detta namn måtte bli helgat.b

Namnets försvarare

Trots den senaste tidens utveckling finns det ingen risk att namnet Jehova kommer helt ur bruk på de polynesiska öarna. Varför inte? Därför att Jehovas vittnen, där liksom i alla andra länder, regelbundet besöker invånarna för att bekantgöra detta namn för dem. För närvarande finns det mer än 16.000 Jehovas vittnen i denna del av världen som tar del i detta viktiga arbete, och de förklarar för sina medmänniskor hur viktigt det är att ha exakt kunskap i Guds ord och tillämpa denna kunskap i sitt eget liv. Det är just det som menas med att tillbe Gud och helga hans namn. — Johannes 4:21—24.

[Fotnoter]

[Karta på sidan 14]

(För formaterad text, se publikationen)

Hawaii

Samoa

Niue

Tahiti

Rarotonga

Nya Zeeland

[Bilder på sidan 15]

Tutuila, Amerikanska Samoa

Lake Gunn, Nya Zeeland

Savaii, Västra Samoa

Avatele Beach, Niue