Inte bara en grym fiende

IHÅLLANDE smärta kan ödelägga människors liv. Den kan beröva dem deras glädje, sinnesfrid och utkomst och göra livet så outhärdligt att en del inte ser någon annan utväg än att begå självmord. Som läkaren och missionären Albert Schweitzer uttryckte det: ”Smärta är en grymmare herre över mänskligheten än själva döden.”

Bokstavligt talat hundratals miljoner människor tvingas utstå fruktansvärda smärtor. ”Om vi kunde hålla oss svävande på en plats i den tidlösa rymden, där ljuden från det roterande jordklotet djupt där nere nådde våra öron, skulle vi höra ett samfällt skri av smärta stiga upp från den lidande mänskligheten”, sade en fransk kirurg.

Ja, de ord som den kristne aposteln Paulus tecknade ner för över 1.900 år sedan är ännu mer tillämpliga i våra dagar: ”Hela skapelsen fortsätter att sucka tillsammans och lida smärta tillsammans ända till nu.” — Romarna 8:22.

Framträdande orsaker till smärta

Var åttonde amerikan lider av den plågsamma sjukdomen osteoartrit, den vanligaste formen av artrit. Ännu fler plågas av svåra ryggsmärtor. Andra måste utstå stora lidanden på grund av cancer och hjärtsjukdomar.

Ytterligare miljoner plågas av fruktansvärd huvudvärk, tandvärk, öronvärk, smärtsamma hemorrojder och en mängd andra sjukdomar och skador. Det är därför inte förvånande att amerikanerna lägger ner över två miljarder dollar om året på receptfria värktabletter eller att smärta har kallats ”Amerikas dolda epidemi”.

John J. Bonica, den kanske främste auktoriteten på smärtforskningens område, förklarar: ”Ur ekonomisk synpunkt och ur rent mänsklig synpunkt är kronisk smärta ett större problem än praktiskt taget alla andra vårdproblem tillsammantagna.”

Ett liv utan smärta?

Med tanke på denna bistra verklighet kan det verka absurt att framkasta tanken på ett liv utan smärta. Det kan därför förefalla långsökt när Bibeln säger att Gud ”skall torka bort varje tår från deras ögon, och . . . inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer”. — Uppenbarelseboken 21:4.

Möjligheten att leva ett liv utan smärta är emellertid inte långsökt. Men tänk efter. Vad betyder egentligen det här skriftstället? Det finns människor i våra dagar som saknar smärtsinne. De är födda utan det. Är detta något eftertraktansvärt? Anatomen Allan Basbaum förklarar: ”Att inte känna någon smärta alls är katastrofalt.”

Om du var helt okänslig för smärta, skulle du förmodligen inte lägga märke till att du hade fått en blåsa, förrän den hade gått sönder och utvecklats till ett varigt sår. Föräldrarna till en liten flicka som inte hade något smärtsinne kunde, enligt en nyhetsrapport, ”ibland känna lukten av bränt kött och se hur hon stod och lutade sig mot spisen som om ingenting hade hänt”. Smärta är således inte bara en grym fiende — den kan också vara en välsignelse.

Men vad innebär då Bibelns löfte: ”Inte heller skall ... smärta vara mer”? Är det verkligen ett löfte som vi skulle vilja se uppfyllas?

Ett liv utan tårar?

Lägg märke till att det också sägs i den här versen att Gud ”skall torka bort varje tår från deras ögon”. (Uppenbarelseboken 21:4) Detta är intressant, eftersom tårar är nödvändiga. De är till skydd för oss, precis som smärtsinnet.

Tårarna håller våra ögon fuktiga och minskar friktionen mellan ögat och ögonlocket. De sköljer också bort främmande partiklar från våra ögon. Dessutom innehåller de ett antiseptiskt medel, lysozym, som desinficerar ögonen och förhindrar infektioner. Tårarna är således en viktig del av vår underbart konstruerade kropp, precis som smärtsinnet. — Psalm 139:14.

Tårar är emellertid också intimt förknippade med sorg, smärta och oro. ”Hela natten får jag min vilobädd att svämma över; med mina tårar får jag min egen divan att flöda över”, klagade kung David på Bibelns tid. (Psalm 6:6) Till och med Jesus ”brast i tårar” när en av hans vänner hade dött. (Johannes 11:35) Det var inte Guds ursprungliga uppsåt att människor skulle fälla tårar av sorg. Det är Adams, den första människans, synd som bär ansvaret för den mänskliga familjens ofullkomliga och döende tillstånd. (Romarna 5:12) Det är följaktligen de tårar som blir följden av vårt ofullkomliga och döende tillstånd som inte skall finnas mer.

Med tanke på att Bibeln talar om att vissa typer av tårar skall försvinna, hur kommer då löftet om att Gud skall avlägsna smärta att uppfyllas? Kommer verkligen inte människor, åtminstone vid enstaka tillfällen, att drabbas av smärta som får dem att sörja och gråta?

Den smärta som inte skall vara mer

DEN smärta som skall försvinna i uppfyllelse av Bibelns löfte är den som har blivit följden av den första människans ofullkomlighet. Den inbegriper det som kan betecknas som kronisk smärta.

I stället för att tjäna som en varningssignal om sjukdom eller skada kan kronisk smärta liknas vid ett ”falskt alarm” som aldrig stängs av. Det är denna typ av smärta som får människor att lägga ner miljarder kronor om året för att försöka få lindring för sina plågor och som ödelägger miljontals människors liv.

En expert inom smärtforskningens område, dr Richard A. Sternbach, skrev: ”Till skillnad från akut smärta är kronisk smärta inte ett symptom, ... inte en varningssignal.” Tidskriften Emergency Medicine förklarade: ”Kronisk smärta tjänar inget som helst syfte.”

Många läkare har därför på senare år kommit att betrakta sådan smärta som ett sjukdomstillstånd i sig själv. ”Vid akut smärta är smärtan ett symptom på sjukdom eller skada”, förklarar dr John J. Bonica i standardverket The Management of Pain. ”Vid kronisk smärta är smärtan i sig själv sjukdomen.”

Ny förståelse för smärtans natur

Det råder fortfarande osäkerhet om vad smärta egentligen är. ”Den eviga frågan om smärtans natur har ständigt sysselsatt forskarna”, förklarar tidskriften American Health. För bara några decennier sedan trodde man att smärta var ett slags sinnesförnimmelse — ungefär som syn, hörsel och känsel — som registreras av särskilda nervändar i huden och vidarebefordras till hjärnan via speciella nervtrådar. Men denna förenklade uppfattning visade sig vara oriktig. På vilket sätt?

En faktor som bidrog till den nya förståelsen var att man fick möjlighet att studera en ung kvinna som inte hade något smärtsinne. Efter hennes död år 1955 undersökte man noga hennes hjärna och nervsystem. Detta resulterade i en helt ny syn på smärtförnimmelsernas uppkomst. Läkarna ”letade efter nervändarna”, förklarade tidskriften The Star Weekly Magazine i numret för 30 juli 1960. ”Om flickan inte hade några, skulle det förklara hennes okänslighet för smärta. Men de fanns där och var uppenbarligen i perfekt skick.

Därefter undersökte läkarna de nervtrådar som skulle förbinda nervändarna med hjärnan. Här skulle man säkert upptäcka någon defekt. Men det gjorde man inte. Alla nervtrådar var i perfekt skick, såvitt man kunde se, förutom de som degenererat på grund av yttre skador.

Slutligen undersökte man flickans hjärna, men inte heller här kunde man konstatera någon defekt av något slag. Enligt all tillgänglig erfarenhet och expertis borde den här flickan ha haft ett normalt smärtsinne, men ändå kunde hon inte känna minsta kittling.” Hon kunde emellertid uppfatta tryck mot huden och kunde skilja mellan beröring av ett knappnålshuvud och en knappnålsspets, även om nålsticket inte gjorde ont.

Ronald Melzack, som på 1960-talet var med om att lansera en ny, populär teori om smärta, ger oss ett annat exempel på dess komplicerade natur. Han förklarar: ”[Emily] Hull pekade hela tiden på sin fot som inte fanns där [den hade amputerats] och beskrev en brännande smärta som kändes som om en glödgad eldgaffel kördes genom hennes tår.” År 1989 uppgav dr Melzack för tidskriften Maclean’s att han ”fortfarande letade efter orsaken till så kallade ’fantomsmärtor’”. En annan typ är så kallad ”överförd smärta”, vid vilken en person kan ha en störning i en del av kroppen men känna smärta i en annan.

Både fysiska och psykiska faktorer är inbegripna

I dag anser forskarna allmänt att smärta är ”en oerhört komplicerad växelverkan mellan sinne och kropp”. I boken Pain in America, som kom ut år 1992, skriver Mary S. Sheridan: ”Smärtupplevelser är i så hög grad psykologiskt betingade att sinnet ibland kan förneka smärtans existens och ibland framkalla och vidmakthålla den långt efter det att den akuta skadan försvunnit.”

Människors sinnesstämning, koncentrationsförmåga, personlighet, mottaglighet för suggestion och andra faktorer har också stor betydelse för deras sätt att reagera på smärta. ”Fruktan och oro ger upphov till överdrivna reaktioner”, förklarar den kände smärtforskaren dr Bonica. En person kan därför lära sig att känna smärta. Doktor Wilbert Fordyce, en professor i psykologi som specialiserat sig på smärtproblem, förklarar:

”Frågan är inte huruvida smärtan är verklig. Naturligtvis är den verklig. Frågan är vilka viktiga faktorer som påverkar den. Om jag strax före middagen talar med dig om en skinksmörgås, börjar du avsöndra saliv. Det är något högst verkligt. Men det är en betingad reflex. Det finns ingen skinksmörgås. Mänskliga varelser är oerhört mottagliga för sådan betingning. Den påverkar det sociala beteendet, salivavsöndringen, blodtrycket, matsmältningen, smärtupplevelsen och mycket annat.”

På samma sätt som dina känslor och ditt sinnestillstånd kan förstärka smärtan, kan de också undertrycka eller döva den. En neurokirurg berättar till exempel att han en gång i sin ungdom blev så betagen i en flicka när han satt bredvid henne på en iskall bänk att han inte hade några som helst förnimmelser av kyla eller smärta i baken. ”Jag var nära att förfrysa mig”, förklarar han. ”Vi måste ha suttit där i 45 minuter, och jag kände absolut ingenting.”

Det finns mängder av sådana exempel. I stridens hetta kan till exempel fotbollsspelare eller soldater bli svårt skadade men för tillfället knappast känna någon smärta. Den berömde forskningsresanden David Livingstone berättade att han en gång blev angripen av ett lejon som skakade honom ”som en terrier skakar en råtta. Chocken ... försatte mig i ett drömlikt tillstånd i vilket jag inte kände någon smärta”, förklarade han.

Det är värt att lägga märke till att också personer som tjänar Jehova Gud och lugnt och förtröstansfullt förlitar sig på honom ibland har fått uppleva att deras smärta har undertryckts. ”Det kan verka konstigt”, säger en kristen man som blev svårt misshandlad, ”men efter de första slagen kände jag dem inte mer. I stället var det som om jag bara hörde dem som ett avlägset trummande.” — Vakna! för 22 februari 1994, sidan 21.

Hur smärtförnimmelser kan modifieras

I ett försök att skingra en del av mystiken kring smärta framlade en professor i psykologi, Ronald Melzack, och en professor i anatomi, Patrick Wall, år 1965 den mycket uppmärksammade ”grindteorin”. I 1990 års upplaga av dr Bonicas stora verk om smärta sägs denna teori vara ”ett av de viktigaste framstegen inom smärtforskningens och smärtterapins område”.

Enligt denna teori fungerar vissa nervceller i ryggmärgen som en sorts ”grind” som kan öppnas och stängas och antingen släppa igenom eller blockera smärtsignaler till hjärnan. Om andra signaler än smärta konkurrerar om utrymmet i grinden, kan överföringen av smärtimpulser till hjärnan hämmas. Man känner således mindre smärta om man gnuggar eller skakar på ett lätt brännskadat finger, eftersom andra signaler än smärta sänds via ryggmärgen och bromsar flödet av smärtimpulser.

En annan upptäckt som bidrog till att skingra mystiken kring smärta gjordes år 1975, då man fann att kroppen själv tillverkar morfinliknande ämnen som kallas endorfiner. Orsaken till att somliga människor knappast känner någon smärta kan således vara att de har en överproduktion av endorfiner. Dessa endorfiner kan också vara en förklaring till att smärtan minskar eller till och med försvinner genom akupunktur, en behandlingsmetod vid vilken tunna nålar sticks in i kroppen. Enligt ögonvittnesskildringar har öppen hjärtkirurgi utförts med akupunktur som enda bedövningsmedel, och patienterna var vakna, fullt medvetna och avslappade under operationen. Varför kände de ingen smärta?

Somliga tror att nålarna aktiverar produktionen av endorfiner, som temporärt tar bort smärtan. En annan möjlighet är att nålarna stimulerar nervceller som sänder andra signaler än smärta. Dessa signaler blockerar ”grindarna” i ryggmärgen och hindrar smärtimpulserna från att nå hjärnan, där smärta uppfattas.

Grindteorin i kombination med kroppens egen produktion av smärtstillande medel kan också förklara varför en persons sinnesstämning, tankar och känslor påverkar smärtupplevelsen. Den chock som Livingstone fick när han plötsligt anfölls av ett lejon kan således dels ha aktiverat produktionen av endorfiner och dels ha översvämmat hans ryggmärg med andra impulser än smärta. Följden blev att smärtan upplevdes som mindre stark.

Som tidigare nämnts kan emellertid en persons sinnesstämning och känslor också få motsatt effekt. Alltför mycket av den stress som vi dagligen utsätts för i vår moderna tid kan förstärka smärtupplevelsen genom att ge upphov till oro, spänning och muskelsammandragningar.

Men lyckligtvis finns det skäl till optimism, eftersom många smärtpatienter nu har fått hjälp genom bättre behandlingsmetoder. Dessa förbättringar har kommit till stånd tack vare att man på senare tid har fått bättre förståelse för detta fruktansvärda gissel. Doktor Sridhar Vasudevan, chef för American Academy of Pain Medicine, förklarar: ”Uppfattningen att smärta ibland kan vara en sjukdom i sig själv revolutionerade behandlingen på 1980-talet.”

På vilket sätt har smärtbehandlingen revolutionerats? Vilka behandlingsmetoder har visat sig vara effektiva?

[Bild på sidan 7]

Hur kan akupunktur lindra eller avlägsna smärta?

[Bildkälla]

H. Armstrong Roberts

Förbättrade metoder för smärtbehandling

ÄNDA till helt nyligen visste de flesta läkare inte särskilt mycket om smärta, och många gör det fortfarande inte. Förutvarande chefen för International Pain Foundation i Seattle, dr John Liebeskind, sade för några år sedan: ”Jag tror inte att det finns en enda medicinsk fakultet i världen där man ägnar mer än fyra timmar på fyra år åt att lära studenterna att diagnostisera och behandla smärtproblem.”

Det genombrott som skett när det gäller förståelsen av smärta har emellertid gått hand i hand med ökade insatser i fråga om behandlingsmetoder. Situationen har därför ljusnat för människor som plågas av smärta. ”Vi kan alla vara tacksamma”, skriver tidskriften American Health, ”över att läkarvetenskapen nu inser att kronisk smärta inte bara är ett symptom, utan en behandlingsbar sjukdom i sig själv.” Detta nya synsätt har lett till att antalet smärtkliniker har ökat starkt.

Var smärtbehandling ges

Den första tvärvetenskapliga smärtkliniken öppnades i Förenta staterna av dr John J. Bonica. ”År 1969 fanns det bara 10 sådana kliniker i världen”, förklarar han. Antalet smärtmottagningar har emellertid ökat dramatiskt de senaste 25 åren. Det finns nu över tusen smärtkliniker, och en representant för en amerikansk stödorganisation för personer med kronisk smärta säger att ”nya öppnas nästan dagligen”.a

Tänk på vad detta innebär! ”Patienter som förr var tvungna att färdas hundratals eller tusentals kilometer för att få smärtlindring kan nu få sådan i närheten av sitt hem”, förklarar en anestesiolog i New York, dr Gary Feldstein. Om du själv lider av kronisk smärta, kan det vara en tröst för dig att veta att du kan få hjälp av en grupp experter som är specialutbildade för att behandla smärta.

Linda Parsons, hustrun till en resande tillsyningsman bland Jehovas vittnen i USA, led i många år av svår ryggvärk. Hon sökte hjälp hos den ena läkaren efter den andra, men smärtorna fortsatte med oförminskad intensitet. En dag i maj förra året tog hennes man i ren desperation fram telefonkatalogen och slog upp gula sidorna under rubriken ”Smärtor”. Där fann han telefonnumret till en smärtklinik som låg i närheten av det område i södra Kalifornien som de betjänade. De beställde tid, och några dagar senare sammanträffade Linda med en läkare för en inledande konsultation och diagnostisering.

Man gjorde anordningar för att behandla Linda polikliniskt. Hon började besöka kliniken tre gånger i veckan för behandling och fick också viss behandling i hemmet. Redan efter några veckor märkte hon en tydlig förbättring. Hennes man förklarar: ”Jag minns att hon en kväll nästan häpet sade: ’Jag kan inte fatta att jag knappast har ont längre.’” Efter några månader kunde hon sluta upp med de regelbundna besöken på kliniken.

Den hjälp som Linda fick mot sin smärta är ungefär densamma som ges vid andra tvärvetenskapliga smärtkliniker. Dessa kliniker utnyttjar det samlade kunnande som en grupp experter inom olika områden besitter. Enligt dr Bonica är detta ”det bästa sättet att behandla kronisk smärta”. Vilken behandling fick Linda för sin smärta?

Olika typer av smärtbehandling

En broschyr beskriver hur det går till vid ankomsten till smärtkliniken: ”Varje patient undersöks av en läkare för att man skall utröna orsakerna till smärtan, och därefter skissar man upp realistiska mål och behandlingsprogram. ... Specialiserade tekniker och metoder tas i bruk som skall hjälpa kroppen att frigöra ’endorfiner’ (kemiska ämnen som kroppen själv producerar) för att lindra patientens smärta och oro och förhindra drogberoende.”

Linda behandlades bland annat med akupunktur och TENS, transkutan (genom huden) elektrisk nervstimulering (också kallad TNS). Hon fick behandling på kliniken och fick en liten TENS-apparat med sig hem som hon själv kunde använda. En annan behandlingsmetod som användes var biofeedback — en teknik som går ut på att lära patienten att observera kroppens reaktioner och reglera dem för att minska smärtintrycken.

Olika former av fysioterapi, däribland djupdelsmassage, ingick också i behandlingen. Så småningom, men först då Linda var redo för det, fick hon börja träna i klinikens gymnastiksal, och träningsprogrammet blev sedan en viktig del av behandlingen. Den fysiska träningen är av stor betydelse, eftersom den har visat sig återställa endorfinnivån, som vanligtvis är mycket låg vid kronisk smärta. Problemet är emellertid att få människor som har ont att genomföra ett välgörande träningsprogram.

Många smärtpatienter som kommer till dessa kliniker tar stora mängder smärtstillande medel, och Linda var inget undantag. Men snart hade hon vant sig av med medicinerna, vilket är ett viktigt mål vid alla smärtkliniker. Linda fick inga abstinenssymptom, vilket är det normala. Smärtlindringsexperten dr Ronald Melzack konstaterade att ”i en undersökning som omfattade mer än 10.000 patienter med brännskador ... förekom inte ett enda fall av senare missbruk som kunde hänföras till de narkotiska preparat som getts i smärtstillande syfte under sjukhusvistelsen”.

Eftersom kronisk smärta ofta är förbunden med viktiga psykologiska aspekter, försöker smärtklinikerna hjälpa patienterna att ”glömma” sin smärta. Doktor Arthur Barsky, professor vid Harvard Medical School, förklarar: ”Vad du tänker på, vad du förväntar dig, hur mycket uppmärksamhet du ägnar åt dina känslor — allt detta har oerhört stor inverkan på vad du i verkligheten känner.” Patienterna får därför hjälp att koncentrera sig på andra saker än sin smärta.

Utsikter till varaktig bot

Är då dessa nya kliniker svaret på människors smärtproblem? Även om de smärtbehandlingsmetoder som nämnts här kan vara till stor hjälp, måste man vara noga med att välja en bra klinik eller smärtspecialist. Och även i sådana fall måste man vara realistisk i sina förväntningar.

Låt oss illustrera detta med en typisk framgångssaga. Stephen Kaufman, tidigare olympisk tyngdlyftare, blev nästan helt invalidiserad av kronisk smärta sedan en rånare skjutit honom i nacken. Efter åtta månaders smärtbehandling kunde han återuppta sitt heltidsarbete, och så småningom kunde han till och med börja tävla igen. Men han sade: ”Stora delar av tiden bränner det i tårna som om jag hade dem i kokande vatten.”

Trots alla framsteg som gjorts inom smärtlindringens område är det alltså tydligt att det inte står i människans makt att uppfylla Bibelns löfte om att ”smärta [inte skall] vara mer”. (Uppenbarelseboken 21:4) Hur skall då detta mål kunna uppnås?

[Fotnot]

[Bilder på sidan 9]

Smärtbehandlingsmetoder, däribland elektrisk nervstimulering

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från Pain Treatment Centers of San Diego

Ett liv utan smärta — snart här!

DE KOMPLICERADE mekanismer som skyddar vår kropp mot skada är sannerligen förunderliga. Insikt i dessa mekanismer bör driva oss att lovprisa Skaparen, precis som en av Bibelns psalmister, som skrev: ”Jag kommer att prisa dig, ty på ett sätt som inger fruktan är jag underbart gjord.” (Psalm 139:14) Ja, endast Gud kan åstadkomma ett liv utan smärta! Men hur kommer han att gå till väga?

Lägg märke till att Bibeln, strax före löftet om att smärta och tårar skall försvinna, talar om ”en ny himmel och en ny jord” och nämner att ”den förra himlen och den förra jorden hade ... försvunnit”. (Uppenbarelseboken 21:1, 4) Denna bibeltext innebär naturligtvis inte att den bokstavliga himlen och jorden skall försvinna. Den förklarar i stället kortfattat att en helt ny tingens ordning kommer att ersätta den nuvarande världsordningen. Ja, en ny övermänsklig regering kommer att göra det möjligt för människor att njuta av ett liv utan smärta just här på jorden.

Bibeln ger följande beskrivning av denna regering: ”Himlens Gud [kommer] att upprätta ett kungarike [eller en regering] som ... kommer att krossa och göra slut på alla dessa kungariken, och självt kommer det att bestå till obestämda tider.” (Daniel 2:44) När Jesus Kristus var här på jorden, lärde han oss att be om att detta kungarike skulle komma, när han sade: ”I skolen alltså bedja sålunda: ’Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden.’” — Matteus 6:9, 10, 1917.

Men hur kan uppfyllelsen av den bönen skänka oss ett liv utan smärta?

En härskare med övermänsklig makt

Nyckeln ligger i den vishet och den makt som ägs av honom som Gud har valt till överhuvud för sin regering — Jesus Kristus själv. Om honom sägs det i en av Bibelns profetior: ”På hans skuldror skall herradömet vila. ... Så skall herradömet varda stort och friden utan ände.” — Jesaja 9:6, 7, 1917.

Jesus, som nu befinner sig i himlen, äger långt större vishet än alla jordiska läkare. Han vet exakt hur människokroppen fungerar, och detta gäller också dess system för att skydda sig själv mot skada. När han var här på jorden som människa för över 1.900 år sedan, fanns det inte en enda sjukdom eller krämpa som han inte kunde bota. Han visade därigenom vad han kommer att göra i större skala som härskare i Guds kungarike. Bibeln beskriver vad som hände vid ett sådant tillfälle:

”Då kom stora folkskaror till honom och hade med sig ofärdiga, lemlästade, blinda, stumma och många andra sjuka, och de nära nog slängde dem för hans fötter, och han botade dem, så att folkskaran förundrades då de såg stumma tala och ofärdiga gå omkring och blinda se.” (Matteus 15:30, 31) Ett av de lidanden som Jesus kommer att bota under sitt kungarikes styre är den fruktansvärda plåga som kronisk smärta innebär.

Vilken underbar välsignelse detta kommer att bli! Och det är inte bara ett fåtal människor som kommer att få del av den välsignelsen. Skaparens löfte lyder: ”Ingen som har sin boning där kommer att säga: ’Jag är sjuk.’” (Jesaja 33:24) Då, under Guds kungarikes styre, kommer vi att få se uppfyllelsen av löftet ”inte heller skall ... smärta vara mer”. — Uppenbarelseboken 21:4.

Under Kristi underbara styre kommer de många komplicerade mekanismerna i vår kropp, däribland de som skyddar oss mot skada, att fungera perfekt, eftersom vår nedärvda synd då kommer att ha avlägsnats. Då kommer kroppens alarmsystem aldrig mer att förvandlas till en plågoande. Glädjande nog visar de många bibliska profetior som nu går i uppfyllelse att vi står på tröskeln till denna nya värld, där smärta aldrig mer skall orsaka lidande. — Matteus 24:3—14, 36—39; 2 Timoteus 3:1—5; 2 Petrus 3:11—13.

Du kan få leva under Guds kungarikes styre, när det slag av smärta som nu plågar miljontals människor inte längre existerar. Men du måste själv göra något för att få del av denna möjlighet. Jesus Kristus pekade på ett grundläggande krav, när han sade i bön till Gud: ”Detta betyder evigt liv, att de fortsätter att inhämta kunskap om dig, den ende sanne Guden, och om den som du har sänt ut, Jesus Kristus.” — Johannes 17:3.

Jehovas vittnen kommer med glädje att hjälpa dig att inhämta denna livsviktiga kunskap. Ta kontakt med vittnena i din hemtrakt eller skriv till utgivarna av den här tidskriften och tala om att du skulle vilja ha ett bibelstudium i ditt hem eller på en annan lämplig plats. Anordningar kommer då att göras för att hjälpa dig att lära känna mer om Guds uppsåt att låta människor njuta av ett liv utan smärta.