Trä som hjälper människor att Vakna!

TIDSKRIFTEN Vakna! som du just nu håller i din hand är nära beroende av det som händer på bilden här intill. En sådan här trädstam gav råvaran till papperet. Det var alltså så här det började. Men vad hände sedan? Låt oss följa processen som trädet måste genomgå för att förvandlas till Vakna!

På bilden här intill är en modern avverkningsmaskin, en processor, i arbete. Den inte bara fäller trädet, utan kvistar och kapar det i lämpliga längder. Det går åt ungefär 25 sådana här träd till en upplaga av Vakna! Med tanke på allt papper som förbrukas i samhället i dag, förstår man att det går åt många träd. Men mycket återanvänds, och dessutom är avverkningen i Sverige mycket noggrant reglerad. Myndigheterna ger tillstånd till avverkning endast under förutsättning att motsvarande nyplantering sker. På så sätt förnyas skogen hela tiden.

Veden transporteras med lastbil eller på järnväg till pappersbruket. En fullastad timmerbil levererar omkring 20 ton timmer åt gången. Innan lasten lossas passerar den inmätningen, där volym och kvalitet fastställs. Till det pappersbruk som Vakna! besökte för det här reportageta kommer i genomsnitt en timmerleverans var femtonde minut dygnet runt. Hela timmerlasten lossas med några grepp av väldiga gripklor. Det tar bara tio minuter att lossa en lastbil.

Bilden ovan visar schematiskt hela processen i pappersbruket, från det att veden matas in i den ena änden av anläggningen till dess papperet kommer ut i den andra.

Bild 1: I den första avdelningen, vedhanteringen, bearbetas veden genom att den kapas i lämpliga längder och barkas i enorma trummor.

Sorteringen sker genom att veden passerar flera steg i speciella rondeller eller karuseller som mäter tjocklek och längd. Ved som lämpar sig att behandlas i sliperiet förvandlas till slipmassa, ett av de fyra olika slag av pappersmassa som används för papperstillverkning vid detta bruk. Den övriga veden huggs till flis som används för framställning av s. k. termomekanisk massa och magnefitmassa. Det fjärde slaget av massa kommer från returpapper, papper som återanvänds.

Bild 2: I sliperiet framställs slipmassa genom att veden under tryck och med tillsats av vatten slipas mot stora slipstenar. Resultatet blir en mekaniskt framställd pappersmassa.

Bild 3: Den termomekaniska massan framställs genom att flis mals under högt tryck och värme, så att den finfördelas och fibrerna friläggs. Detta ger längre och starkare fibrer än hos slipmassan.

Bild 4: Magnefitmassan är en kemiskt framställd massa. Den bereds i stora behållare, som likt en tryckkokare kokar sönder flisen med tillsats av kemikalier. Denna massa är den starkaste av de tre nu beskrivna.

Pappersmassa från returpapper framställs sedan det använda papperet lösts upp och ”tvättats” rent från tryckfärg och lim.

Pappersmaskinen (Bild 5 och 6)

A. När massan når pappersmaskinen, sprids den ut som en tunn välling i ett skikt på en flera meter bred vira eller transportduk. Massan, eller mälden, innehåller cirka 99 procent vatten. Nästan allt vatten avlägsnas successivt under passagen genom pappersmaskinen, som är cirka 70 meter lång.

B. I presspartiet minskas vattenmängden till cirka 60 procent. Det sker genom mekanisk sammanpressning, ofta i kombination med vakuumsugning.

C. I torkpartiet torkas pappersskiktet i ångvärmda cylindrar.

D. Glättningen gör att papperet blir slätare. Det sker genom att pappersbanan passerar genom valsar. Fem procent av vattnet är kvar när det färdiga papperet rullas upp i slutändan.

Bild 7: I rullmaskinen kapas den stora pappersrullen enligt kundens önskemål och emballeras.

Bild 8: Rullarna sorteras enligt destinationsort och distribueras via lastbil, tåg eller båt till beställarna.

Nu har papperet nått tryckpressen i Vakna!:s tryckeri i Arboga. Rullen som matas in i ena änden av pressen väger cirka 380 kilo och innehåller nästan en mil papper. Den räcker till ungefär 9.500 exemplar av Vakna! Upplagan är cirka 115.000, vilket innebär att det går åt drygt 12 rullar papper.

I andra änden av pressen kommer det ut 15.000 exemplar av tidskriften i timmen. Upplagan sprids sedan ut till de cirka 25.500 prenumeranterna i Sverige och utlandet. Dessutom sänds buntar av distributionsexemplar ut till de 322 församlingarna av Jehovas vittnen i landet. Tusentals exemplar lämnas till människor vid hembesök och andra kontakter som vittnena gör.

Granstammen i skogen har alltså nått sitt slutmål — Vakna! i din hand. Vakna! vill upplysa, påminna, varna och väcka och uppriktigt ge läsaren motiv att studera sin bibel, lära känna sin Skapare och finna en tro som i sin tur manar till ett levnadssätt som leder till ett bättre och lyckligare liv nu och i all framtid.

[Fotnot]

[Diagram på sidan 16]

(För formaterad text, se publikationen)

Vedhantering

Slip - TMP - Magnefit

Pappersmagasin

Omrullning

[Diagram på sidan 17]

(För formaterad text, se publikationen)

Inloppslåda - Viraparti - Våtparti

Pressparti

Torkparti

Glättning - Upprullning

Hur fågelvingar ger lyftkraft

Fågelvingar klarade det långt innan flygplan existerade. Långt innan människor existerade, förresten. Den inre hälften av vingen ger den nödvändiga lyftkraften. Den är kupad på ovansidan och mer eller mindre plan på undersidan. Den luft som passerar ovanför vingens uppåtsvängda linje måste färdas en längre sträcka än den luft som passerar i en nästan rak linje under vingen. Därför måste luften på ovansidan färdas snabbare och tunnas därigenom ut. Detta innebär mindre tryck på ovansidan och mera på vingens undersida. Detta större tryck på undersidan trycker vingen uppåt och ger den lyftkraft. Sjöfåglar som vänder huvudet mot en stark vind och håller vingarna orörliga vinner stadigt höjd på grund av lyftkraften hos denna kupighet i den inre hälften av vingarna. Konstruktörer av flygplansvingar efterliknade denna kupighet för att ge lyftkraft åt sina maskiner — men Gud gjorde det först, när han skapade fåglarna.

Ett av skapelsens under som människan inte har lyckats efterlikna: den biologiska helikopter som kallas kolibri. Den flyger framåt, bakåt, i sidled, upp och ner eller svävar stillastående i luften, allt beroende på hur dess vingar arbetar. Den använder sig också av kupade vingar för att få lyftkraft, men med en häpnadsväckande skillnad. Vingarna är ganska styva utom i axelleden. De kan röras så obehindrat i axelleden att de kan vridas runt 180 grader. På så sätt är den ena vingytan uppåtvänd när vingen rör sig framåt, och den andra vingytan är uppåtvänd när vingen rör sig bakåt. Men vingfjädrarna böjer sig för att ge lyftkraft, och vingen är kupad på ovansidan, oavsett vilken vingyta som är uppåtvänd! Varje vingslag, vare sig det går framåt eller bakåt, ger därför den lyftkraft som tillåter fågeln att sväva stillastående i luften för att suga nektar ur blommor eller enbart för att hänga stilla i luften och nyfiket betrakta dig.