◼ ÅR 1980 fick jag ett vikblad av en pionjär i Madang och tog den med mig hem till Bagabag, en ö som det tog sex timmar att komma till med båt. Jag tyckte om det jag läste och skrev till avdelningskontoret och bad om mer information. Det dröjde inte länge förrän jag fick ett brev från Badam Duvun, en pionjär i Madang, som inbjöd mig till en områdessammankomst. Jag stannade hos henne i två veckor och började studera Bibeln. Jag var också med vid alla möten i Rikets sal.

Min far hotade mig med ett järnrör och körde ut mig från familjens hem. Jag flydde till Madang med min faster Lamit Mareg, som också hade tagit emot sanningen. Kort därefter blev vi båda döpta.

Med tiden blev min far mycket sjuk. Jag tog hem honom till mig i Madang och skötte honom tills han dog. Under den här tiden blev han vänligare stämd till min tro. Innan han dog uppmanade han mig att återvända till Bagabag och predika för människorna där.

Senare återvände jag till Madang för att vara pionjär tillsammans med Lamit. År 2009 kom sex personer från Bagabag till Madang för att vara med vid Åminnelsen.