-
Ett paradis utan bekymmer — bara en dröm?Vakna! – 1997 | 8 oktober
-
-
Ett paradis utan bekymmer — bara en dröm?
”DET är så fridfullt!” Utsikten från barrskogen ovanför Redfish Lake i staten Idaho i USA var verkligen rofylld. ”Det är precis så här jag tänker mig paradiset”, sade besökaren.
Solen gassade över Cyperns sydkust, och vågorna kluckade sakta mot stranden. Turisten som satt i den lilla restaurangen högt uppe på klippan och tittade ut över Medelhavet utbrast: ”Detta är paradiset!”
Många av oss minns med glädje vackra platser som vi besökt. Men de som bor på dessa platser vet att den paradisiska miljön ofta står i skarp kontrast till vardagslivets bistra verklighet, till exempel skogsbränderna på de gröna kullarna vid foten av Klippiga bergen, föroreningen av havsvattnet som påverkar fisken och i längden även människan, för att inte tala om livshotande konflikter mellan nationer och grupper.
Vad menas egentligen med paradis?
Hur föreställer du dig ett paradis? I The New Shorter Oxford English Dictionary ges följande förklaring som första definition av ordet paradis: ”Edens trädgård såsom den beskrivs i 1 Mos[eboken] 2, 3.” Den åsyftade beskrivningen återfinns i Bibelns första bok och har avseende på den plats där Gud lät den första människan, Adam, bosätta sig. I detta ursprungliga paradis fanns det ett överflöd av träd som var ”ljuvliga att se på och goda att äta av”. — 1 Moseboken 2:9, 1917.
Den andra definitionen i samma uppslagsverk förknippar ordet ”paradis” med ”himmelen i kristen och muslimsk teologi” men tillägger: ”Numera mest poet[iskt].” Det vår besökare och turist avsåg var emellertid ”en plats som kännetecknas av enastående skönhet eller behag”, som den tredje definitionen i ordboken lyder.
På 1500-talet skrev den brittiske statsmannen sir Thomas More en bok med titeln Utopia, i vilken han beskrev en tänkt stat, där lagar, styrelseskick och sociala förhållanden var idealiska. Den tedde sig så verklighetsfrämmande att en av definitionerna av ordet ”utopi” i en modern ordbok lyder: ”Ett ogenomförbart projekt för sociala reformer.”
För anhängarna av sekten Folkets tempel och dess ledare Jim Jones var Utopia ett stycke röjt land i Guyanas djungler. År 1978 blev detta tilltänkta paradis tragiskt nog skådeplatsen för död för över 900 sektmedlemmar — en sannskyldig mardröm! Händelser som denna har gjort att ordet paradis ibland förknippas med egendomliga sekter, vars seder och bruk chockerar och oroar människor.
I en värld där våld och brott utgör ett ständigt hot, där sjukdomar drabbar både barn och vuxna och där hat och religiösa meningsskiljaktigheter splittrar människor, är natursköna omgivningar ofta ingenting annat än en vacker fasad. Det är därför inte underligt att många menar att ett jordiskt paradis bara är en dröm! Men det har inte hindrat somliga människor från att försöka finna eller rentav skapa ett eget paradis. Hur framgångsrika har deras ansträngningar varit?
-
-
Sökandet efter ett paradis fritt från bekymmerVakna! – 1997 | 8 oktober
-
-
Sökandet efter ett paradis fritt från bekymmer
”VÅR enda önskan är att skapa en trygg och kanske lite gammaldags livsstil där människor bryr sig om varandra”, förklarade ett brittiskt par. De beslöt sig för att försöka hitta en tropisk paradisö och upprätta ett samhälle där alla kunde leva i fred med varandra. Du kan utan tvivel förstå deras önskan. Vem skulle inte vilja leva i ett paradis fritt från bekymmer?
Är isolering lösningen?
Tanken att bo på en ö tilltalar många paradissökare, eftersom isolering innebär ett mått av trygghet. Somliga väljer öar utanför Panamás stillahavskust eller öar i Karibiska havet, till exempel de som ligger utanför Belizes kust. Andra söker sig till idylliska platser i Indiska oceanen, till exempel Seychellerna.
Att grunda ett samhälle på någon isolerad plats är mer komplicerat än de flesta föreställer sig. Även om pengar inte skulle vara något problem, kan lokala lagar göra att det är svårt att förvärva mark. Men om du skulle lyckas få tag i en idealisk plats på en tropisk ö, skulle du då bli lycklig där? Skulle ditt paradis vara fritt från bekymmer?
De ensligt belägna öar som finns utanför Storbritanniens kuster befolkas nu i allt större utsträckning. De nya invånarna är i regel människor som flyttat dit för att få lugn och ro. En man som bor ensam på den 100 hektar stora ön Eorsa utanför Skottlands västkust säger att han aldrig känner sig ensam, eftersom han har så mycket att göra med att sköta sina hundra får. Andra som sökt avskildhet på en ö har snart känt sig ensamma. Somliga har enligt uppgift försökt begå självmord och behövt hjälp för att räddas till livet.
Många människor tror att en idyllisk ö i tropikerna skulle vara ett paradis. Tanken på att leva i ett milt och jämnt klimat tilltalar dem. Risken för en global uppvärmning och en därav följande höjning av havsnivån har emellertid väckt oro bland många öbor. Invånarna på de lågt liggande atoller som utgör Tokelauöarna i västra Stilla havet känner sig hotade och likaså människor på Maldiverna i Indiska oceanen, där ingen ö höjer sig mer än två meter över havet vid högvatten.
Närmare 40 stater har bildat en sammanslutning som kallas Small Island Developing States för att få andra länder att intressera sig för deras belägenhet. Även om invånarna på små öar i allmänhet har lång medellivslängd och spädbarnsdödligheten är låg, konfronteras också de med allvarliga miljöproblem. Oljeutsläpp och förorenat havsvatten undergräver ekonomin i somliga östater. Andra blir avstjälpningsplatser för giftigt avfall som större nationer vill göra sig av med.
Öarnas attraktivitet som en fristad för paradissökare utgör i sig själv ett hot. På vilket sätt? Turister som strömmar till öarnas soliga kuster förorsakar överbefolkning och utarmning av redan knappa resurser. De många besökarna gör också att föroreningsproblemet förvärras ytterligare. I den karibiska övärlden, till exempel, är det bara en tiondel av det avloppsvatten som de 20 miljoner besökarna årligen ger upphov till som genomgår någon som helst rening innan det släpps ut i havet.
Situationen är likartad på andra exotiska platser. Ett exempel är Goa, som ligger på Indiens västkust. ”Massturismen ’fördärvar ett paradis’”, kunde man nyligen läsa i Londontidningen The Independent on Sunday. Enligt officiella beräkningar har turistströmmen ökat från 10.000 besökare år 1972 till över en miljon i början av 1990-talet. Experter varnar för att Goas ömtåliga ekologi och unika kultur hotas av giriga hotellägare, som vill sko sig på turisterna. Den indiska regeringen bekräftar i en rapport att hotell har uppförts på stranden utan tillstånd. Sand har schaktats bort, träd har fällts, och dyner har jämnats med marken. Avloppsvatten släpps ut direkt i havet eller får rinna ner i närbelägna risfält, där det sprider smitta och föroreningar.
Ett paradis fritt från brottslighet?
Den stigande brottsligheten har gett de mest fridfulla platser ett skamfilat rykte. Från den lilla ön Barbuda i Karibiska havet kommer en rapport betitlad ”Mord i paradiset”. Den beskriver i detalj det brutala mordet på fyra personer ombord på en lyxjakt, som låg för ankar utanför kusten. Händelser som denna gör att människor betraktar den ökade brottsligheten i detta område med stigande oro.
”Knark utlöser gangsterkrig i ’paradis’” löd rubriken till en artikel i Londontidningen The Sunday Times som handlade om ett land i Centralamerika. En redaktör på en lokaltidning beklagade att friden hade försvunnit och sade: ”Nu för tiden är det inte ovanligt att vakna på morgonen och hitta en 16-åring liggande i en blodpöl på gatan.”
De som vill skapa ett kollektivt paradis hoppas vinna gehör hos andra som vill leva ett lugnt och stilla liv. Men hur fungerar det i praktiken? När det gäller det brittiska par som nämndes i början av artikeln uppstod snart misshälligheter. En del av dem som nappade på deras idé var tydligtvis bara ute efter att tjäna pengar. ”Vi vill inte ha några ledare”, sade initiativtagaren till projektet. ”Tanken är att vi skall förena våra resurser för att få det hela att fungera. Jag skulle vilja kalla det ett utopiskt samhälle.” Detta var ingalunda det första försöket att skapa ett sådant samhälle. — Se rutan ”Paradisexperiment”.
Andra paradissökare tror att de skall nå sitt mål genom att vinna på lotteri. Men pengar som förvärvats på det sättet skänker sällan lycka. I februari 1995 skrev The Sunday Times att familjen till den person som vunnit den största lotterivinsten hittills i Storbritannien hade drabbats av bittra inbördes stridigheter; vinsten hade bara fört med sig ”förbittring, missämja och besvikelse”. Detta är tyvärr inte ovanligt i sådana situationer.
I en analys av människans sökande efter Utopia tar journalisten Bernard Levin upp ”drömmen om snabba pengar” och säger: ”I likhet med så många andra drömmar kan den lätt förvandlas till en mardröm. Det finns alltför många autentiska exempel på att snabbt förvärvade rikedomar har lett till fullständig katastrof (däribland självmord) för att de skall kunna avfärdas som blott och bart tillfälligheter.”
Domedagssekternas ”paradis”
Andra paradisvisioner har haft mörkare övertoner. I ett reportage om den federala polisens belägring av den så kallade Davidssektens högkvarter i Waco i Texas år 1993 skrev en tidning om den ”explosiva blandning av vapen, hjärntvätt och en domedagsprofet” som ledde fram till katastrofen. Tragiskt nog var detta inte någon enstaka händelse.
Anhängarna till den numera avlidne Bhagwan Shree Rajneesh, en andlig ledare från Indien, upprättade ett samhälle i Oregon i USA men sårade grannarnas moraliska känslor genom sitt levnadssätt. Ledarens överdådiga vanor och medlemmarnas sexuella experimenterande undergrävde deras trovärdighet, när de påstod att de hade skapat ”en underbar oas”.
Många kulter som leds av personer med paradisvisioner kräver att deras anhängare skall ta del i egendomliga riter, vilket ibland leder till våldsamma konfrontationer. Kolumnisten Ian Brodie förklarar: ”Kulter erbjuder en fristad och en strukturerad tillvaro för personer som tycker att de lever i ett vakuum eller som inte klarar av påfrestningarna i det verkliga livet.” Hans ord vittnar dock om att det finns många människor som gärna skulle vilja leva i ett paradis.
Ett paradis fritt från bekymmer
Listan över mänsklighetens problem tycks vara ändlös: föroreningar, brottslighet, narkotikamissbruk, överbefolkning, etniska konflikter, politiska oroligheter — för att inte tala om det bekymmer som alla människor har gemensamt, nämligen sjukdom och död. Slutsatsen måste bli att det inte finns någon plats på jorden som kan sägas vara ett paradis helt fritt från bekymmer. Som Bernard Levin uttrycker det: ”Det finns en stor plump i mänsklighetens protokoll, och den tycks ha funnits där nästan lika länge som människan själv. Den utgörs av hennes oförmåga att leva lyckligt i omedelbar närhet av mer än ett fåtal andra mänskliga varelser.”
Det kommer emellertid att bli ett paradis här på jorden, ett som är helt fritt från bekymmer. Som garant för detta står en övermänsklig makt. Faktum är att det redan nu finns över fem miljoner människor som arbetar hänemot detta mål, och de åtnjuter redan nu inom sina led en dyrbar endräkt och förhållanden som är relativt fria från bekymmer. Var kan du finna dessa människor? Hur kan du få samma hopp som de och få del av de välsignelser som de nu åtnjuter? Och hur länge kommer detta kommande paradis att bestå?
[Ruta på sidan 6]
Paradisexperiment
I början av 1800-talet grundade den franske socialisten Étienne Cabet (1788–1856) och 280 anhängare en koloni i Nauvoo i Illinois i USA för att där försöka leva efter hans ideal. Men efter mindre än åtta år hade sådana motsättningar uppstått inom gruppen att den snart upplöstes, och samma sak skedde med liknande grupper i Iowa och Kalifornien.
En annan fransman, Charles Fourier (1772–1837), lade fram idéer om ett kooperativt jordbrukssamhälle, där alla medlemmar skulle turas om att utföra olika uppgifter. Varje samhällsmedlem skulle belönas på grundval av det som gruppen som helhet presterat. De samhällen som upprättades efter dessa riktlinjer i Frankrike och USA var emellertid kortlivade.
Ungefär samtidigt lade den walesiske socialreformatorn Robert Owen (1771–1858) fram sina idéer om kooperativa mönstersamhällen, där hundratals människor skulle leva tillsammans med gemensamma kök och matsalar. De enskilda familjerna skulle bo i egna lägenheter och ta hand om sina barn tills dessa uppnådde tre års ålder. Därefter skulle samhället överta ansvaret för barnen. Owens experiment misslyckades emellertid, och han förlorade en stor del av sin privata förmögenhet.
John Noyes (1811–1886) grundade något som The New Encyclopædia Britannica kallar ”det mest framgångsrika av de utopiska socialistiska samhällen som upprättats i Förenta staterna”. Men när hans anhängare slutade upp att leva i monogama äktenskap och började tillåta sexuellt umgänge efter ömsesidigt samtycke, greps Noyes och anklagades för äktenskapsbrott.
Laissez Faire City, ett slags ”kapitalistiskt Utopia” i Centralamerika, är ett sentida försök att skapa ett sådant samhälle, skriver Londontidningen The Sunday Times. Initiativtagarna till projektet sökte investeringsvilliga personer. Lockade av utsikten att få bo i ”tjugohundratalets mirakelstad” uppmanades paradissökare att skicka in 5.000 dollar och sedan ta del i en form av pyramidförsäljning genom att söka upp likasinnade, som också var villiga att satsa pengar på projektet. Det enda som de får för pengarna är enligt uppgift en flygbiljett för att titta på anläggningen, ”om ett land någonsin kommer att låta sig övertalas att upplåta mark och ett litet hotell verkligen kommer att byggas där”, skriver tidningen. Det finns inget hopp om att ett ”paradis” någonsin kommer att upprättas där.
-
-
Ett paradis fritt från bekymmer — snart en verklighetVakna! – 1997 | 8 oktober
-
-
Ett paradis fritt från bekymmer — snart en verklighet
”DU SKALL vara med mig i paradiset.” Hur måste inte dessa ord ha tröstat denne kriminellt belastade man! Det var inte så att han trodde att han skulle slippa hamna i ett brinnande helvete och skulle komma till himlen när han dog. Tjuven vid Jesu sida kände sig i stället uppmuntrad av hoppet att han skulle återföras till liv igen, när paradiset var återupprättat här på jorden. Lägg märke till vem som gjorde detta ovanliga uttalande om paradiset — Guds egen Son, Jesus Kristus. — Lukas 23:43.
Vad fick Kristus att ge detta löfte om ett paradis? Tjuven hade vädjande sagt till honom: ”Jesus, kom ihåg mig, när du kommer in i ditt kungarike.” (Lukas 23:42) Vad är detta kungarike, och vad finns det för samband mellan det och ett jordiskt paradis? Hur kan det garantera att det kommande paradiset kommer att vara fritt från bekymmer?
Kraften bakom paradiset
Du håller säkert med om att jorden inte kan bli ett paradis förrän alla de nuvarande problemen är borta. De mänskliga ansträngningar som hittills gjorts för att avlägsna dem har misslyckats, vilket historien visar med all önskvärd tydlighet. Den hebreiske profeten Jeremia erkände: ”Jag vet mycket väl, o Jehova, att ... det [inte] tillkommer ... mannen som vandrar att ens styra sitt steg.” (Jeremia 10:23) Vem kan då avlägsna alla de problem som mänskligheten plågas av i våra dagar?
Extrema väderförhållanden och miljöförstöring. När ett våldsamt stormväder på Galileens hav piskade upp vågor som var så höga att en båt hotade att sjunka, väckte sjömännen sin reskamrat, som låg och vilade. Han sade bara till havet: ”Tig! Var tyst!” Markus berättar i sitt evangelium vad som hände: ”Vinden lade sig, och det blev fullständig vindstilla.” (Markus 4:39) Deras reskamrat var ingen annan än Jesus. Han hade makt över väder och vind.
Det var samme Jesus som genom aposteln Johannes förutsade att den tid skulle komma då Gud skulle ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”. (Uppenbarelseboken 1:1; 11:18) Detta är ingen omöjlighet för honom som tillintetgjorde en hel värld av ogudaktiga människor i den stora översvämningen på Noas tid. — 2 Petrus 3:5, 6.
Brottslighet och våld. Bibeln ger oss löftet: ”Ogärningsmännen, de kommer att avskäras, men de som hoppas på Jehova, de kommer att besitta jorden. Men de saktmodiga, de kommer att besitta jorden, och de kommer helt visst att finna sin rika förnöjelse i överflödet av frid.” (Psalm 37:9, 11) Det är Jehova Gud själv som lovar att avlägsna all brottslighet och allt våld och reservera paradiset för de saktmodiga.
Fattigdom och hunger. Våra dagars orättvisa värld låter regeringar i vissa länder lagra hela berg av överskott av livsmedel, samtidigt som andra länder brottas med fattigdom. Hjälporganisationer som stöds av engagerade människor runt om i världen försöker sända förnödenheter till dessa länder men misslyckas ofta när distributionsapparaten bryter samman på grund av bristen på lag och ordning. I kontrast till detta skriver profeten Jesaja: ”Härars Jehova kommer sannerligen att för alla folken, på detta berg, göra ett gästabud med rätter rika på olja, ett gästabud med vin som har förvarats på dräggen, med märgfulla rätter rika på olja, med vin som har förvarats på dräggen, silat vin.” (Jesaja 25:6) Låter inte det som om hungersnöd och svält kommer att försvinna? Absolut!
Krig. Alla försök att styra vår jord med hjälp av en övernationell myndighet har visat sig vara fruktlösa. Nationernas förbund, som grundades år 1920, kunde inte förhindra andra världskrigets utbrott, och förbundet upplöstes efter en tid. Förenta nationerna, som så ofta har hälsats som mänsklighetens bästa hopp om fred, kämpar för att hålla stridande parter ifrån varandra i konfliktdrabbade områden. Trots dess mycket omskrivna fredssträvanden rasar fortfarande många krig i världen, såväl inbördeskrig som krig mellan olika nationer och folkgrupper. Guds kungarike lovar att avlägsna alla dessa stridande fraktioner och lära sina undersåtar att leva i fred med varandra. — Jesaja 2:2–4; Daniel 2:44.
Upplösning av familjeliv och moral. Fler familjer upplöses än någonsin tidigare. Ungdomsbrottsligheten ökar lavinartat. Omoraliskhet genomsyrar alla nivåer av det mänskliga samhället. Guds normer har emellertid förblivit oförändrade ända sedan begynnelsen. Jesus bekräftade att en man skall ”överge sin far och sin mor och skall hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött. ... Därför: vad Gud har fogat samman, det må ingen människa skilja åt.” (Matteus 19:5, 6) Jehova Gud ger också följande befallning i sitt ord: ”Ära din far och din mor ... för att det må gå dig väl och du må vara kvar en lång tid på jorden.” (Efesierna 6:2, 3) Sådana normer kommer att vara förhärskande på jorden under Guds kungarikes styre.
Sjukdom och död. ”Jehova ... kommer att rädda oss”, lovade profeten Jesaja, ”och ingen som har sin boning där kommer att säga: ’Jag är sjuk.’” (Jesaja 33:22, 24) ”Den lön synden betalar ut är död”, erkände den kristne aposteln Paulus, ”men den gåva Gud ger är evigt liv genom Kristus Jesus.” — Romarna 6:23.
Jehova Gud kommer att avlägsna alla dessa bekymmer med hjälp av sin himmelska regering, som styrs av hans Son, Kristus Jesus. Men du kanske tänker: Det där låter som en utopisk dröm. Visst skulle det vara underbart om det blev så, men är det verkligen möjligt?
En verklighet redan nu
Att man skulle kunna leva utan bekymmer i ett paradis här på jorden verkar för många människor vara alltför bra för att vara sant. Om du själv känner det så, vill vi uppmana dig att närmare undersöka bevisen för att detta inte bara är en dröm.
Jehovas vittnen är i dag ett internationellt brödraskap bestående av över fem miljoner människor, som redan i sina 82.000 församlingar i 233 länder gläder sig över en miljö som är relativt fri från bekymmer. Om du skulle vilja besöka ett av deras församlingsmöten eller någon av deras större sammankomster, vad skulle du då finna?
1) En ren och behaglig atmosfär. Chefen för ett fotbollsstadion i Norwich i England sade beträffande en sammankomst som Jehovas vittnen hållit på platsen: ”Den fridfulla atmosfären under de fyra dagarna ... är smittande. Man upplever ett personligt lugn, som står i fullständig kontrast till hur det är under vilken fyradagarsperiod som helst i den spända affärsvärlden och i det dagliga livet runt omkring oss. Vittnena har verkligen någonting som är annorlunda hos dem och som är svårt att förklara.”
En konsulent i byggbranschen som besökte Jehovas vittnens avdelningskontor i London sade: ”Jag blev mycket imponerad av vad jag såg och hörde och blev helt överväldigad av den atmosfär av fullständig ro och stillhet som råder inte bara i era byggnader, utan också bland personalen. Ert levnadssätt och er glädje har faktiskt mycket att lära oss andra i denna problemfyllda värld.”
2) Trygghet och frid. En kolumnist för den kanadensiska tidningen Journal de Montréal skrev: ”Jag är inte något vittne. Men jag är vittne till det faktum att vittnena vittnar till förmån för effektivitet och ett rätt uppförande. ... Om de vore de enda människorna i världen, skulle vi inte behöva regla våra dörrar eller sätta på tjuvlarmet på nätterna.”
3) Lojalitet mot Guds kungarike är utmärkande för vittnena. Deras neutrala hållning upprör somliga människor, men det finns ingen anledning att oroa sig över den saken. Deras beslut att inte blanda sig i det sammelsurium av politiska idéer och projekt som finns i våra dagar bottnar inte i bristande intresse för samhällsförbättrande åtgärder, utan beror på att de vill uppföra sig på ett sätt som behagar honom som styr världen genom en himmelsk regering, nämligen jordens Skapare, Jehova Gud.
Jehovas vittnens trosuppfattningar, som grundar sig uteslutande på Guds ord, Bibeln, hindrar dem från att falla i fällan att utvecklas till en sekt eller kult. De hyser ett varmt intresse för alla människor, vilken tro de än har. De försöker inte tvinga dessa människor att ändra uppfattning, utan strävar i stället efter att efterlikna sin ledare, Kristus Jesus, genom att lägga fram bibliska bevis för att ett paradis fritt från bekymmer snart skall upprättas här på jorden. — Matteus 28:19, 20; 1 Petrus 2:21.
4) Andlig hälsa och lycka. Jehovas vittnen är realister och påstår inte att de är helt fria från bekymmer i den här tiden. Det är en omöjlighet i en värld där människor fortfarande är behäftade med synd som de ärvt från Adam. Men med hjälp av Guds heliga ande strävar de efter att utveckla sådana egenskaper som ”kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning”. (Galaterna 5:22, 23) Det är deras tillbedjan av Jehova genom Kristus Jesus som förenar dem och håller deras hopp levande.
Vi hoppas uppriktigt att du vill besöka Jehovas vittnens möten och övertyga dig om att Gud kommer att förvandla jorden till ett underbart paradis.
Då kommer alla de bekymmer som vi brottas med i våra dagar att vara borta. Till och med vår ofullkomlighet kommer så småningom att försvinna, allteftersom gagnet av Kristi lösenoffer tillämpas på den lydiga mänskligheten. Ja, fullkomlig hälsa och lycka kan bli din lott!
Vad kan du då göra för att få detta framtidshopp? Be vittnena om ett exemplar av boken Kunskapen som leder till evigt liv.a Med hjälp av den kan du på kort tid lära dig vad Gud kräver av dig för att också du skall få möjlighet att leva för evigt i ett paradis fritt från bekymmer.
-