Omkring 640 kilometer sydost om sitt sommarpalats i Ekbatana hade de persiska imperiehärskarna byggt ett gigantiskt palats i Persepolis. En relief där visar Darius på sin tron, och på en inskription finns följande skrytsamma ord av honom: ”Jag är Darius, en stor kung, kungarnas kung, en kung över riken ... som byggde detta palats.” Några resliga pelare från denna praktfulla huvudstad står kvar ännu i denna dag. En annan huvudstad fanns i Susan, som var centralt beläget mellan Babylon, Ekbatana och Persepolis. Där byggde Darius den store ytterligare ett storslaget palats.

Darius efterträddes av sin son Xerxes, som uppenbarligen var den ”Ahasveros” som omtalas i bibelboken Ester. Det sägs där att Ahasveros ”regerade från Indien ända till Etiopien över 127 hövdingdömen” under den tid han satt på ”kungatronen i Susans borg”. (Ester 1:1, 2; 2:17) I Louvren i Paris kan man se ett utsirat tjurkapitäl, dvs. överdelen av en reslig pelare som stod i detta palats, såväl som väggdekorationer som föreställer stolta persiska bågskyttar och praktfulla djur. Alabasterkrus, smycken och andra föremål som man har funnit där passar väl in på bibelns beskrivning av de omfattande skönhetsbehandlingar som Ester fick såväl som av den lyx som fanns i Susan. — Ester 1:7; 2:9, 12, 13.

Man har hittat en del dokument, skrivna på papyrus på det arameiska språket, på Elefantine, en ö i Nilen. Dessa dokument ger bevis för med vilken exakthet bibelskribenterna Esra och Nehemja beskriver både de förhållanden och den officiella kommunikation som rådde under persiskt styre. I Biblical Archaeology framhåller professor G. Ernest Wright: ”Nu ... kan vi se att den arameiska som Esra använde är exakt den arameiska som brukades under hans tid, och regeringsdokumenten är av den allmänna typ som vi har blivit vana vid att förknippa med den persiska regimen.” Ett av dokumenten innehöll en kunglig persisk befallning beträffande påskfirandet i den judiska kolonin i Egypten.