och en fjärde skall hopa större rikedom än alla de andra. Och så snart han har blivit stark genom sin rikedom, kommer han att sätta allt i rörelse mot Greklands kungarike.” (Daniel 11:2)

Det blev hans son och efterträdare, den ”fjärde” kungen, Xerxes I, som fick ta itu med den uppgiften. Han var den kung Ahasveros som gifte sig med Ester. — Ester 1:1; 2:15–17.

6, 7. a) Hur kom den fjärde kungen att ”sätta allt i rörelse mot Greklands kungarike”? b) Vad blev följden av Xerxes fälttåg mot Grekland?

⁶ Xerxes I satte verkligen ”allt i rörelse mot Greklands kungarike”, dvs. de oberoende grekiska staterna som grupp betraktade. I boken The Medes and Persians—Conquerors and Diplomats sägs det: ”Pådriven av ärelystna män vid hovet företog Xerxes ett angrepp till lands och till sjöss.” Den grekiske historikern Herodotos, som levde på 400-talet f.v.t., skriver: ”Av alla härar, som jag känner, var denna den allra största, så att i jämförelse med denna var ... [andra härtåg] en obetydlighet.” I sin skildring säger han att sjöstyrkan ”inalles utgjorde femhundrasjutton tusen sexhundratio man. Fotfolket uppgick till en million sjuhundra tusen man och rytteriet till åttio tusen man. Härtill lägger jag araberna på sina kameler och libyerna på sina vagnar och uppskattar dem till tjugo tusen man. Hela antalet av härarna både till lands och vatten uppgick så till en samlad summa av två millioner trehundrasjutton tusen sexhundratio man.”

⁷ Xerxes I hade inget annat i tankarna än en fullständig seger, när han förde sin väldiga här mot Grekland år 480 f.v.t. Perserna övervann en grekisk förhalningsaktion vid Thermopyle och skövlade Athen. Vid Salamis led de dock ett förkrossande nederlag. Grekerna vann ännu en seger vid Plataiai år 479 f.v.t.