Ett misslyckat försök att snärja Jesus

JESUS har undervisat folkskarorna i templet och har för sina religiösa motståndare just framställt tre liknelser som avslöjar deras ondska, och därför är fariséerna mycket förargade och rådgör med varandra om att försöka snärja honom, så att han säger något som ger dem anledning att gripa honom. De gör upp en hemlig plan och skickar i väg sina lärjungar, tillsammans med anhängare av Herodes’ parti, för att få honom fast genom hans ord.

”Lärare”, säger männen, ”vi vet att du är sannfärdig och lär Guds väg i sanning, och du bryr dig inte om någon, för du ger inte akt på människors yttre. Säg oss därför: Vad menar du? Har man lov att betala huvudskatt till kejsaren eller har man det inte?”

Men Jesus låter sig inte luras av deras smicker. Han inser att om han säger att man inte har lov eller att det inte är rätt att betala skatten, så kommer han att anklagas för uppvigling mot Rom. Men om han i stället säger att man bör betala skatten, kommer judarna, som är förbittrade över det romerska oket, att hata honom. Han svarar därför: ”Varför sätter ni mig på prov, skrymtare? Visa mig huvudskattemyntet.”

När de kommer med ett sådant mynt, frågar han: ”Vems bild och inskrift är detta?”

”Kejsarens”, svarar de.

”Betala då tillbaka till kejsaren de ting som är kejsarens, men till Gud de ting som är Guds.” När männen hör Jesu mästerliga svar, förundrar de sig. De låter honom vara och går därifrån.

När fariséerna märker att Jesus har tystat ner sadducéerna, kommer de till honom i grupp. För att ytterligare pröva honom frågar en skriftlärd bland dem: ”Lärare, vilket är det största budet i Lagen?”

Jesus svarar: ”Det första är: ’Hör, o Israel, Jehova, vår Gud, är en Jehova, och du skall älska Jehova, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt sinne och av all din styrka.’ Det andra är detta: ’Du skall älska din nästa som dig själv.’ Inget annat bud är större än dessa.” Därefter tillägger Jesus: ”På dessa två bud hänger hela Lagen och Profeterna.”

”Lärare, du har talat väl i enlighet med vad som är sanning”, erkänner den skriftlärde.