2. Vilken framgång hade Paulus när han predikade i Filippi, och vad hände där i samband med att församlingen blev till?

² När Paulus kom till en ny plats, brukade han först predika för judarna. Men när han första gången kom till Filippi omkring år 50 v.t., fann han att judarna var få till antalet och tydligen inte hade någon synagoga, eftersom de brukade samlas för att be på en flodstrand utanför staden. Paulus’ predikande bar snabbt frukt. En av de första som blev omvända var Lydia, en judisk proselyt som handlade med purpur. Hon tog villigt emot sanningen om Kristus och ville absolut att de resande skulle ta in i hennes hus. ”Hon nödgade oss helt enkelt att komma”, skriver Lukas. Det uppstod emellertid snart motstånd, och Paulus och Silas blev piskade med spön och sedan kastade i fängelse. Medan de var i fängelset inträffade en jordbävning, och fångvaktaren och hans familj som nu lyssnade till Paulus och Silas blev troende. Nästa dag blev Paulus och Silas frigivna ur fängelset, och de kunde träffa bröderna i Lydias hem och uppmuntra dem innan de lämnade staden. Paulus glömde aldrig de vedermödor som hade varit förbundna med att den nya församlingen i Filippi bildades. — Apg. 16:9—40.

7. a) Vilket band förenade Paulus och filipperna, och vad förmådde honom att skriva? b) I vilken anda är Filipperbrevet skrivet?

⁷ De födslovåndor som hade varit förbundna med att dessa barn i Filippi blev födda genom sanningens ord, den tillgivenhet och givmildhet som filipperna visade Paulus under många av hans resor och påfrestande erfarenheter genom att förse honom med vad han behövde och det förhållandet att Jehova så märkbart hade välsignat de första ansträngningarna att förkunna evangelium i Makedonien — allt detta bidrog till det starka band av ömsesidig kärlek som kom att råda mellan Paulus och bröderna i Filippi. Deras välmenta gåva, deras ivriga förfrågningar om hur det stod till med Epafroditos och det förhållandet att de goda nyheterna hade framgång i Rom förmådde nu Paulus att skriva ett innerligt och kärleksfullt brev som kunde uppmuntra och bygga upp de kristna i Filippi.

BREVETS INNEHÅLL

8. a) Hur uttrycker Paulus sin tillförsikt med avseende på bröderna i Filippi och sin tillgivenhet för dem? b) Vad säger Paulus om sina bojor, och vilket råd ger han?

⁸ De goda nyheterna försvaras och förs framåt (1:1—30). Paulus och Timoteus sänder hälsningar, och Paulus tackar Gud för det bidrag filipperna har gett till de goda nyheterna ”från första dagen ända till detta ögonblick”. Han har den tillförsikten att de skall föra sitt goda verk till fullbordan, för de är delaktiga med honom i den oförtjänta omtanken och i ”att försvara och lagligt stadfästa de goda nyheterna”. Han längtar ivrigt efter dem alla med öm tillgivenhet och säger: ”Detta fortsätter jag att frambära bön om: att er kärlek än mer och mer må överflöda ... [för] att ni må skaffa er visshet i fråga om de viktigare tingen.” (1:5, 7, 9, 10) Paulus vill att de skall få veta att hans ”omständigheter har lett till framåtskridande för de goda nyheterna” genom att hans bojor har blivit allmänt kända och bröderna har blivit uppmuntrade till att oförskräckt tala Guds ord. Fast det skulle vara en vinst för Paulus att dö nu, vet han att det för deras framåtskridandes och glädjes skull är nödvändigare att han blir kvar. Han ger dem rådet att uppföra sig på ett sätt som är värdigt de goda nyheterna, för vare sig han kommer till dem eller inte önskar han få höra att de endräktigt kämpar vidare och inte i något som helst avseende låter skrämma sig av sina motståndare. — 1:12, 28.

Paulus gläder sig mycket över att filipperna så frikostigt har tänkt på hans bästa, även om han har styrka till allt ”på grund av honom som ger ... [honom] kraft”. Han tackar dem varmt för deras gåva. Från den tid då han började förkunna de goda nyheterna i Makedonien har de överträffat alla andra i att ge. Gud skall i sin tur fullständigt fylla hela deras behov ”efter vidden av sin rikedom i härlighet genom Kristus Jesus”. (4:13, 19) Han sänder hälsningar från alla de heliga, också från dem som hör till kejsarens hushåll.

VARFÖR BREVET ÄR NYTTIGT

12. Hur kan vi i våra dagar i likhet med bröderna i Filippi vinna Guds godkännande och bli till glädje för våra bröder?

¹² Filipperbrevet är verkligen till nytta för oss! Vi önskar naturligtvis få Jehovas godkännande och få höra liknande berömmande ord från våra kristna tillsyningsmän som församlingen i Filippi fick höra från Paulus. Det kan vi få om vi följer filippernas goda exempel och Paulus’ kärleksfulla råd. Likt filipperna bör vi vara frikostiga, vara angelägna om att hjälpa våra bröder när de är i svårigheter och ta del i att försvara och lagligt stadfästa de goda nyheterna. (1:3—7) Vi bör fortsätta att stå ”fasta i en ande”, medan vi ”med en själ kämpar sida vid sida för tron på de goda nyheterna” och ”lyser som ljusspridare” mitt i en förvriden och förvänd generation. När vi gör detta och fortsätter att tänka på det som är av allvarlig betydelse, kan vi bli till glädje för våra bröder, på samma sätt som filipperna blev en ”glädje och krona” för aposteln Paulus. — 1:27; 2:15; 4:1, 8.