• Filippinerna
    Jehovas vittnens årsbok 2003

    • Sammankomsthallar

      Under många år höll kretsarna sammankomster i mindre idrottsanläggningar, sporthallar, travbanor och andra offentliga anläggningar. Trots att det var lite obekvämt, uppskattade vännerna att de fick träffas och glädjas tillsammans.

      Precis som det var med Rikets salar var det inte lätt att skaffa sammankomsthallar. Den ekonomiska situationen spelade in här också. Många kretsar ville ändå ha sina egna mötesplatser. Det har gjort att man har byggt några få enkla sammankomsthallar. De används för det mesta av bara en eller två kretsar, inte av flera kretsar som i många andra länder. I många fall skänktes marken, eller så köptes den för en rimlig summa, speciellt om det var på landsbygden. Vännerna lämnade sina bidrag till en gemensam fond och byggde en enkel byggnad – för det mesta en hall som är öppen på sidorna och som bara har ett tak, så att åhörarna får skugga, och ett betonggolv, ett podium och några sittplatser.

      I Manilaområdet var inte ens detta möjligt på grund av skyhöga markpriser och stora kostnader för att bygga en passande byggnad i staden. Församlingarna i området lämnade bidrag till en byggfond, men den summa man fick ihop räckte inte på långt när till att ens köpa en tomt. Under 1970-talet, 1980-talet och större delen av 1990-talet fortsatte man i Manilaområdet att ha sammankomster i skolor, mindre idrottsanläggningar och liknande.