Ljusets sanna natur avslöjas

Einsteins avhandling som publicerades i mars 1905 löste några mysterier när det gäller ljusets natur. Vetenskapsmän hade redan upptäckt att ljus som färdas genom rummet verkar uppföra sig mycket likt vattnets vågrörelser i en vattensamling. Men vågteorin kunde inte ge någon förklaring till att blått ljus alstrar elektrisk ström när det träffar vissa metaller medan rött ljus inte gör det. I sin avhandling gav Einstein en förklaring till den här så kallade fotoelektriska effekten.

Einstein framhöll att ljus vid vissa tillfällen kan betraktas som en mängd små energipaket, eller partiklar, som senare kom att kallas fotoner. När dessa fotoner har rätt energinivå, eller färg, kan de frigöra elektroner ur vissa metallatomer. (Fotoner i rött ljus är för svaga för att kunna göra det.) Detta ger upphov till en elektrisk ström i materialet. Einsteins beskrivning av den fotoelektriska effekten har gett idén till moderna uppfinningar som kameraröret för tv, solcellen och ljusmätaren.

År 1921 fick Einstein nobelpriset i fysik för sin förklaring av ljuset. Hans avhandling banade vägen för en ny vetenskapsgren, kvantteorin. Kvantteorin lade i sin tur grunden till många andra tillämpningar, bland annat kärnforskningen, elektroniken och nanotekniken.

[Diagram/Bilder på sidan 20]

(Se publikationen)

Ljus uppför sig både som vågor och som partiklar. Tack vare den insikten har man kunnat tillverka soldrivna miniräknare och ljussensorer i digitalkameror