Officiella och inofficiella sammankomster

De två första efterkrigssammankomsterna i Polen var oförglömliga. En hölls i juni 1946 i samhället Borówek, nära Lublin. Omkring 1.500 personer var närvarande. Den tvådagarssammankomsten, som bröderna hade anordnat efter den kunskap de ägde, var inofficiell till sin natur. Såsom man hade måst göra under tidigare år, höll några bröder tal över ämnen som de själva valde. Andra berättade erfarenheter. Vilken glädje var det inte för de närvarande att se 260 personer genom dop i vatten symbolisera sitt överlämnande åt att göra Jehovas vilja!

I september det året hölls en av Sällskapet anordnad landsomfattande sammankomst i Katowice. Antalet närvarande var 5.300. Detta program var särskilt ägnat åt att uppmuntra vännerna till nitisk och enhetlig verksamhet och att utföra sin tjänst för Jehova på ett sätt som behagade honom.

Områdesverksamheten blev införd med anordningar för regelbundna sammankomster i varje krets. Under några år hölls sedan tiotals sådana sammankomster över hela landet. I en del fall fanns allmänna hörsalar att tillgå, men när så inte var fallet hölls sammankomsterna på egendom som tillhörde vittnen.

I förbigående kan nämnas att när vittnena året därpå höll en landsomfattande sammankomst i Kraków, bar 7.000 deltagare sammankomstmärken som påminde om den lilafärgade triangel som hade identifierat Jehovas vittnen i koncentrationslägren. De hade inte glömt, och de lät inte heller andra glömma, hur svårt de hade blivit förföljda under nazisternas styre.

[Bild på sidan 215]

Entusiastiska polska vittnen, till ett antal av 5.300, samlade i Katowice till en efterkrigssammankomst år 1946