Skall man hålla tillbaka en nysning?

DET händer oss alla att vi ibland desperat vill kväva en nysning. Kanske under vår egen vigselceremoni när vi står beredda att avlägga våra trohetslöften. Kanske under ett möte eller under några andra förhållanden av allvarlig betydelse. Kanske även under en begravning.

Visst finns det många tillfällen då en kraftig nysning är ytterst angenäm, och efteråt känner man sig avslappad och tillfreds. Problemet är ofta hur man skall göra med en oönskad nysning.

Alla nysningar är inte likadana. En del människor har en lyckligt befriande, mycket ljudlig nysning som hörs på långt håll. Andra har en lite mer försiktig nysning. Sedan har vi dem som nyser upprepade gånger: Tre, fyra, fem eller ännu fler nysningar i följd. I sällsynta fall har vissa personer utvecklat ett konstant nysande, som med några sekunders eller minuters mellanrum har pågått i vaket tillstånd i timmar, dagar, veckor, ja till och med månader.

Vad är det som får oss att nysa? Finns det någon säker metod att kväva en nysning? Finns det några risker med att stoppa en nysning som redan är på väg? Kan vi göra något för att undvika att nysa?

Orsaken till att vi nyser

Det verkar som om alla nyser ibland — gamla och unga, vuxna och barn. Även djur nyser. I de flesta fall beror det på att någon främmande partikel (såsom damm eller pollen) orsakar irritation i näsan. Men våra känslor kan också framkalla ett nysanfall. För några av oss är kanske till och med ett strålande solsken tillräckligt för att vi skall börja nysa. Det beror på att ögonnerverna står i så nära förbindelse med nervändarna i näsan.

De känsliga nervändarna reagerar på närvaron av ett irriterande ämne genom att sända ett meddelande till hjärnan. Den i sin tur ger order om att näsan skall avsöndra en vattenaktig vätska, som skall hjälpa till att avlägsna den icke önskvärda partikeln. Hjärnan meddelar också lungorna att de skall fyllas med luft, och sedan också stämbanden att de skall stänga igen luftpassagen och hindra luften att komma ut. Musklerna i bröstkorgen och i buken får order om att spännas, så att luften i lungorna trycks ihop och komprimeras. Slutligen får stämbanden order om att slappna av, och då släpps den komprimerade luften hastigt ut. Oftast försvinner den irriterande partikeln ut med den vattenaktiga vätskan. Allt detta sker utan någon medveten ansträngning och också mycket snabbare än den tid det tar att läsa om det.

I de flesta fall är ideliga nysningar ett symptom på vanlig allergi, så kallad hösnuva. Det är pollen som orsakar irritationen, men även om namnet hösnuva antyder att hö eller nyslaget gräs skulle vara boven i dramat, så är det inte alltid så. De som lider av hösnuva kan vara allergiska mot ett antal olika sorters pollen eller kanske bara mot en sort. Det är lätt att förstå varför de som lider av hösnuva fasar för årstider då det dag efter dag kan blåsa hårda, torra vindar. När näsgångarna har blivit irriterade och regelbundna nysningar har satts i gång, kan den minsta lilla dammpartikel, som normalt sett inte orsakar irritation, få i gång en nysattack på sitt offer.

Hänsyn mot andra

När näsgångarna är igentäppta vid en kraftig förkylning, kan det vara en lättnad att få nysa. När man får ut slemmet ur näsan på det sättet, går det lättare att andas. Men hur påverkar det människor i ens närhet om man inte håller för näsan när man nyser?

Läkare känner ännu inte till alla sätt på vilka en förkylning kan sprida sig. Men man antar att en person kan bli förkyld genom att andas in smittämnen som spritts ut i luften genom en nysning. Den risken finns speciellt i ett instängt, varmt rum, på ett överfullt tåg eller på en buss, där det finns ett minimum av frisk luft. Andra sjukdomar, som influensa, mässling, påssjuka, lunginflammation, tuberkulos och kikhosta, sprids troligtvis också genom nysningar.

Det har forskats en del i nysningars hastighet. Det har avslöjats att vätskefyllda små droppar innehållande smittämnen drivs ut från näsan och munnen i en hastighet av mer än 150 kilometer i timmen, och dessa kan fastna på ytor nära 4 meter bort. En del droppar svävar omkring i luften en stund och inandas av intet ont anande förbipasserande.

Kan man kväva en nysning?

Många metoder har prövats med varierande framgång. En del påstår sig ha stoppat eller förhindrat en explosionsartad nysning genom att trycka ett finger hårt mot överläppen, precis under näsan. Det sägs att ett hårt tryck just där blockerar några av de nerver som är inbegripna i den process och kedjereaktion som framkallar nysningen. Ett annat sätt kan vara att snyta sig i en näsduk när man känner att en nysning är på väg.

Vid upprepade nysningar eller ihållande attacker kan inhalationer ge en viss lättnad, även om man bara andas in het vattenånga. Detta kan förklara varför många som lider av hösnuva upplever en tillfällig lindring när de tar en varm dusch eller ett hett bad i ett rum fyllt av ånga.

Olika metoder har föreslagits under årens lopp, en del vettiga, andra rentav skrattretande. Bedövande salvor för insidan av näsan har prövats med viss framgång. Man har också prövat lugnande medel, injektioner, droppar, piller, flytande mixturer, psykoterapi, att bränna slemhinnorna i näsan och att lukta på vitlök eller pepparrot. De mer löjeväckande förslagen sträcker sig alltifrån att sätta en klädnypa om näsan till att ställa sig på huvudet, att rabbla upp alfabetet baklänges eller gnida in ansiktet med isterflott.

Ett varningens ord: Det är inte alltid så bra att kväva eller hålla tillbaka en nysning. Det har förekommit att en tillbakahållen kraftig nysning har orsakat näsblod. Smittämnen kan också tryckas upp i bihålorna, så att infektionen sprider sig. I sällsynta fall har kvävda nysningar orsakat frakturer på benen i och runt omkring näsan, och det har till och med hänt att ett ben i mellanörat har rubbats.

”Bless You!”

I många engelskspråkiga länder har man för vana att säga ”bless you” till den som nyser. Varifrån kommer ursprungligen denna sed?

Enligt boken How Did It Begin? (Hur började det?), av R. Brasch, trodde en del människor långt tillbaka i tiden att någon var nära döden när han nös. Brasch tillägger: ”Den här rädslan grundade sig på en felaktig men vitt utbredd uppfattning. Man ansåg att människans själ var livets innersta väsen. Det faktum att en död aldrig andas ledde till den felaktiga slutsatsen att själen måste vara andedräkten. ... Det är då inte så svårt att förstå att människor redan tidigt lärde sig att reagera med fruktan inför en nysning och ivrigt uttalade en önskan om att Gud skulle hjälpa och välsigna den som nös och bevara hans liv. På något sätt måste man under medeltiden ha glömt bort den här sedens tidigaste ursprung, för det var påven Gregorius den store som fick äran för att ha infört seden att säga ’Gud välsigne dig’ till den som hade nyst.”

Var snäll och kom ihåg näsduken

Det kanske förvånar dig att nysningar har använts i kriminellt syfte. Lagbrytare har hittat på olika sätt att använda, eller missbruka, nysningar för onda avsikter. För ungefär hundra år sedan kallades vissa tjuvar i England för sneeze-lurkers (ungefär: ”på lur med nysningar”). De slängde snus i ansiktet på sitt offer. Medan denne var upptagen av sina våldsamma nysattacker stal tjuvarna hans värdesaker.

De flesta av oss kommer aldrig att nysa på grund av den orsaken att vi fått fullt av snus i ansiktet. Men oavsett om vi drabbas av en plötslig nysning eller en ihållande nysattack, kommer vi, om vi är hänsynsfulla, alltid att ha en näsduk eller en servett att hålla för näsan och munnen. Det är inte bara ett tecken på gott uppförande, utan också en förståndig försiktighetsåtgärd. Det förhindrar att luften fylls av små droppar som innehåller smittämnen och som bara väntar på att bli inandade av nästa intet ont anande person som kommer förbi. Vår kärlek till vår nästa bör driva oss att försöka skydda andra mot sjukdomar genom att göra allt vi kan för att begränsa spridningen av bakterier och virus.

Det är kanhända varken klokt eller möjligt att kväva en nysning. Men tänk så mycket andra kommer att uppskatta att du visar hänsyn genom att använda en näsduk för att fånga upp nysningen!