Jehova förtjänar att lovprisas för evigt

”Hela dagen igenom skall jag välsigna dig, och jag skall lovprisa ditt namn till obestämd tid, ja för evigt.” — PSALM 145:2, NW.

1. Varför hade David många skäl till att lovprisa Jehova?

JEHOVAS lojale tjänare David hade många skäl att lovprisa Gud. Denne välkände kung i det forntida Israel hade kunskap om Jehovas storhet och godhet och insåg att Guds kungamakt var evig. Den Högste förtjänade lovprisning för att han tillfredsställde allt levandes önskan och för att han visade sina trogna tjänare barmhärtighet.

2. a) Hur är Psalm 145 uppställd? b) Vilka frågor kommer vi att behandla?

² I Psalm 145 frambar David sådan lovprisning till Gud. Verserna i denna akrostiska psalm börjar i tur och ordning med var sin av bokstäverna i det hebreiska alfabetet i alfabetisk ordning, även om en bokstav (nun) har utelämnats. Denna akrostiska uppställning kan ha tjänat som en hjälp för minnet. Psalm 145 lovprisar Jehova, som i orden: ”Hela dagen igenom skall jag välsigna dig, och jag skall lovprisa ditt namn till obestämd tid, ja för evigt.” (Psalm 145:2, NW) Men hur kan denna psalm påverka oss? Vad kan den göra för vårt förhållande till Gud? Låt oss för att ta reda på detta först begrunda verserna 1—10.

Jehovas storhet outrannsaklig

3. Vad är vi likt David skyldiga vår ”Gud, Kungen”, och varför det?

³ Fastän David var kung, erkände han Jehovas suveränitet över honom genom att skriva: ”Jag skall upphöja dig, o min Gud, Kungen, och jag skall välsigna ditt namn till obestämd tid, ja för evigt.” (Psalm 145:1, NW) Med liknande vördnad upphöjer Jehovas vittnen Guds namn och lovprisar honom jorden runt. Vårt liv berikas, när vi tar del i sådan verksamhet. Likt David är vi skyldiga Jehova som vår ”Gud, Kungen”, lydnad och underdånighet. Och varför är det så? Jo, han är ”evighetens Konung”. (Uppenbarelseboken 15:3) Dessutom utgör den större David, Jesus Kristus, som har regerat från det himmelska Sions berg sedan år 1914, ett enastående exempel på underdånighet under Jehova, den evige kungen.

4. Hur kan vi välsigna Guds namn?

⁴ David sade att han skulle välsigna Guds namn. Hur kan en obetydlig människa göra detta? Jo, att välsigna någon betyder bland annat att tala väl om denne. Att vi välsignar Guds namn visar att vi har stark kärlek till honom och hans heliga namn, Jehova. Vi klagar aldrig på Gud, vi kritiserar honom aldrig och vi ifrågasätter aldrig hans godhet. Det är endast om vi har den inställningen, har överlämnat oss åt Jehova och bevarar vår ostrafflighet som hans döpta vittnen, som vi kan instämma med David och säga att vi skall ”välsigna” Guds namn för evigt. Om vi bevarar oss i Guds kärlek, kommer vi att få gåvan evigt liv, och vi kommer då att kunna välsigna Jehova för evigt. — Judas, vers 20, 21.

5. Vilken verkan bör vår önskan att välsigna Jehova ”hela dagen igenom” ha på oss?

⁵ Om vi verkligen älskar vår livgivare, kommer vi att instämma i Davids ord: ”Hela dagen igenom skall jag välsigna dig, och jag skall lovprisa ditt namn till obestämd tid, ja för evigt.” (Psalm 145:2, NW) Hur andefattig och torftig skulle inte en dag bli, om vi inte välsignade Gud! Må vi aldrig vara så upptagna eller så bekymrade över materiella ting att vi försummar att dagligen be till eller tala väl om vår himmelske Fader. Jesus antydde att vi bör be varje dag, när han i mönsterbönen sade: ”Ge oss vårt bröd för dagen efter dagens behov.” (Lukas 11:3) Många i heltidstjänsten lovprisar Gud dagligen, när de tar del i den kristna tjänsten. Men hurdana våra omständigheter än kan vara, bör vårt hjärta få oss att på något sätt lovprisa Gud varje dag. Och tänk bara! Som Jehovas överlämnade vittnen med hopp om evigt liv har vi den storslagna framtidsutsikten att få lovprisa hans namn för evigt. — Johannes 17:3.

6. Varför skall Jehova ”lovprisas mycket”?

⁶ Vi har verkligen orsak att lovprisa Gud hela dagen igenom, för David tillägger: ”Jehova är stor och skall lovprisas mycket, och hans storhet är outforsklig.” (Psalm 145:3, NW) Jehova är så stor att han är utan motstycke, och hans suveränitet är absolut. Den babyloniske kungen Nebukadnessar måste medge: ”Det finns ingen som kan hejda hans [Guds] hand eller som kan säga till honom: ’Vad har du gjort?’” (Daniel 4:31, 32, NW) Jehova ”inger fruktan mer än alla andra gudar”. (Psalm 96:4, NW) Inte underligt att han ”skall lovprisas mycket”. Ja, inga ord av lovprisning är alltför höga, när vi lovar Jehova! Han förtjänar obegränsad och evig lovprisning.

7. Vad är det som bevisar att Guds ”storhet är outforsklig”?

⁷ Jehovas ”storhet är outforsklig”. Oavsett hur stor han är kroppsligen, ligger hans storhet ändå i det slags Gud han är. Ja, de ting han har skapat är alltför underbara för att vi skall förstå dem, och vi är också själva ”underbart” danade. (Psalm 139:14; Job 9:10; 37:5) Hur storslaget är inte också Jehova Guds sätt att handla! Han håller troget sina löften och uppenbarar kärleksfullt sitt uppsåt. Men vi kommer ändå aldrig att få veta allt om Gud. Vi kommer evigheten igenom att kunna växa till i kunskap om honom, hans skapelse och hans uppsåt. — Romarna 11:33—36.

Lovorda Jehovas verk

8. a) Hur har ”generation efter generation” lovordat Jehovas verk? b) Hur kommer våra barn antagligen att betrakta tillbedjan av Jehova, om vi undervisar dem om Jehovas verk och gärningar? c) Vad har den smorda kvarlevan som en lycklig ”generation” gjort?

⁸ Det finns så mycket att säga till lovprisning av vår outforsklige store Gud att David drevs att skriva: ”Generation efter generation kommer att lovorda dina verk, och om dina väldiga gärningar kommer de att berätta.” (Psalm 145:4, NW) På varandra följande generationer av människor har lovordat Jehovas verk och berättat om hans mäktiga gärningar. Vilket privilegium är det inte att få berätta om dessa ting för dem som vi leder bibelstudier med! Vi kan till exempel tala om för dem att Gud har skapat alla ting. (1 Moseboken 1:1—2:25; Uppenbarelseboken 4:11) Vi kan tala om hans väldiga gärningar vid den tid då han befriade israeliterna ur slaveriet i Egypten, hjälpte dem att besegra sina kananeiska fiender, bevarade dem från att utsättas för folkmord i det forntida Persien och mycket mera. (2 Moseboken 13:8—10; Domarboken 4:15; Ester 9:15—17) Och drivs vi inte till att berätta för våra barn om Jehovas verk och gärningar? Om vi ger våra barn sådan undervisning och de ser oss tjäna Gud med glädje, kommer de antagligen också att betrakta tillbedjan av honom som en glädje och växa upp med ”Jehovas glädje” som sitt ”fäste”. (Nehemja 8:10, NW; Psalm 78:1—4) Den smorda kvarlevan utgör en lycklig ”generation” av Jehovas vittnen som lovordar Guds verk för den ”stora skaran”, som är en del av den generation som skall bebo den paradisiska jorden. — Uppenbarelseboken 7:9.

9. Vad kan vi vara övertygade om, när vi begrundar Guds verk och hans mäktiga gärningar?

⁹ När vi tänker på Guds verk och mäktiga gärningar, blir vi ännu mer övertygade om att Jehova ”för sitt stora namns skull” inte kommer ”att svika sitt folk”. (1 Samuelsboken 12:22, NW; Psalm 94:14) När vi möter prövningar, svårigheter och förföljelse, kan vi vara lugna och övertygade om att ”Guds frid” kommer att skydda våra hjärtan och tankeförmågor. (Filipperna 4:6, 7) Hur passande är det därför inte att vi berättar för andra om vår kärleksfulle och beskyddande himmelske Fader!

10. Vad inbegriper Jehovas ”underbara gärningar”, och vilket gagn har vi av att begrunda dem?

¹⁰ Vi bör ta oss tid till att begrunda Jehovas majestät och gärningar, för David tillägger: ”Din värdighets härliga prakt och de ting som gäller dina underbara gärningar skall jag sysselsätta mina tankar med.” (Psalm 145:5, NW) Guds värdighet inger fruktan och är utan motstycke. (Job 37:22, NW; Psalm 148:13) Psalmisten David sysselsatte därför sina tankar med Jehovas värdighets härliga prakt. Han sysselsatte också sina tankar med de ting som gällde Guds ”underbara gärningar”. Dessa inbegriper Guds utövande av rättvisa genom att tillintetgöra syndare och bevara de gudaktiga, så som han gjorde vid floden. (1 Moseboken 7:20—24; 2 Petrus 2:9) Att vi begrundar sådana ting stärker vårt förhållande till Jehova och sätter oss i stånd att berätta för andra om hans värdighet och underbara gärningar. Under sina 40 dagar i öknen stärktes Jesus till att kunna stå emot frestelser genom att han begrundade sådant som den öppnade himmelen hade riktat hans uppmärksamhet på. (Matteus 3:13—4:11) Jesus talade därefter med andra om Jehovas värdighet och underbara gärningar.

11. a) Varför hade förskräckelse fallit över Jerikos invånare? b) Med vilken ande talar Jehovas vittnen om Guds ”gärningar som inger fruktan” och om hans ”storhet”?

¹¹ När vi talar om Guds värdighet och gärningar, får vi också andra att tala om dem. David skriver: ”Och de kommer att tala om styrkan hos dina egna gärningar som inger fruktan; och vad din storhet beträffar, skall jag förkunna den.” (Psalm 145:6, NW) Rahab talade om den förskräckelse som föll över Jerikos invånare, när de fick höra om hur Jehova hade räddat israeliterna vid Röda havet och gett dem seger över två amoreiska kungar. Man måste ha talat mycket om sådana ”gärningar som inger fruktan” i Jeriko. (Josua 2:9—11) Och den nära förestående ”stora vedermödan” kommer helt visst också att inge fruktan. (Matteus 24:21) Men sådant som är så skrämmande för människor som är främmande för Gud väcker i rättfärdiga hjärtan ”fruktan för Jehova”, dvs. en hälsosam vördnad för honom. (Ordspråksboken 1:7, NW) Med en sådan vördnadsfull ande talar Jehovas vittnen om manifestationerna av Guds makt. Ja, den store undergöraren är det stora gemensamma samtalsämnet bland de smorda och deras jordiska följeslagare! Och inte ens förföljelse hindrar dem att berätta för andra om dessa ting och om Jehovas ”storhet”. — Apostlagärningarna 4:18—31; 5:29.

Lovprisa Jehova för hans godhet

12. Hur får Jehovas godhet oss att ”sprudla över”?

¹² Gud förtjänar att lovprisas inte bara för sin storhet, utan också för sin godhet och sin rättfärdighet. Därför skriver David: ”Med omnämnandet av din godhets överflöd kommer de att sprudla över, och på grund av din rättfärdighet kommer de att ropa högt av fröjd.” (Psalm 145:7, NW) Jehovas godhet är så stor att vi ”sprudlar över” med glada uttalanden om den. Tanken bakom detta hebreiska uttryck är vatten som väller fram ur en källa. Må vi därför likt en ström sprudla fram tacksam lovprisning av Gud. (Ordspråksboken 18:4, NW) Till stor andlig skada för sig själva glömde israeliterna Jehovas godhet. (Psalm 106:13—43) Men må våra hjärtan flöda över med sådan tacksamhet att det får andra att ändra sinne, när de får reda på hur god Jehova är mot sina överlämnade vittnen. — Romarna 2:4.

13. Vilken verkan bör manifestationer av Guds rättvisa och rättfärdighet ha på oss?

¹³ Må manifestationer av Guds rättvisa och rättfärdighet också få oss att ropa högt av fröjd. Om vi känner det så, kommer vi inte bara att först söka Guds rike, utan också hans rättfärdighet. Vi kommer alltid att önska att vårt uppförande skall skänka lovprisning åt Jehova. Ja, vi kommer att regelbundet förkunna om Riket och ha rikligt att göra i Guds tjänst. Vi kommer aldrig att låta vår lovprisning av Jehova begravas i en grav av tystnad. — Matteus 6:33; 1 Korintierna 15:58; Hebréerna 10:23.

Jehova är barmhärtig

14. Vad finns det för bevis för att ”Jehova är nådig och barmhärtig”?

¹⁴ David nämner fler av Guds lovvärda egenskaper, när han skriver: ”Jehova är nådig och barmhärtig, sen till vrede och stor i kärleksfull omtanke.” (Psalm 145:8, NW) Gud är nådig genom att han är alltigenom god och frikostig. (Matteus 19:17; Jakob 1:5) Han gör gott också mot dem som inte tjänar honom. (Apostlagärningarna 14:14—17) Jehova är också barmhärtig och medlidsam och ”tänker på att vi är stoft”. Han föraktar inte ett förkrossat hjärta och handlar inte med oss efter våra synder, utan han är långt mer barmhärtig än den mest kärleksfulle mänsklige far. (Psalm 51:19; 103:10—14) Ja, i sitt största uttryck för barmhärtighet sände Gud sin älskade Son att dö för oss, så att vi skulle kunna bli försonade med Gud och verkligen få smaka hans nåd! — Romarna 5:6—11.

15. Varför kan man säga att Jehova Gud är ”sen till vrede och stor i kärleksfull omtanke”?

¹⁵ Vår himmelske Fader är sen till vrede. Han släpper inte loss något blint raseri. Jehova är också ”stor i kärleksfull omtanke”. Här betecknar det hebreiska uttrycket omtanke som har sitt upphov i kärlek och som fäster sig vid ett föremål. Den gör det tills den har tjänat sitt syfte med avseende på det föremålet. En alternativ översättning är ”lojal kärlek”. Guds kärleksfulla omtanke eller lojala kärlek kommer bland annat till uttryck i att han befriar, bevarar, beskyddar, lindrar från oro och ängslan och skänker återhämtning från synd genom lösen. (Psalm 6:5; 25:7; 31:17, 22, 40:12; 61:8; 119:88, 159; 143:12; NW; Johannes 3:16) Det förhållandet att Jehova inte lät Harmageddon komma omedelbart efter kriget i himmelen gör det möjligt för stora skaror att kunna vinna frälsning, ett stort uttryck för Guds kärleksfulla omtanke. — Uppenbarelseboken 12:7—12; 2 Petrus 3:15.

16. Hur har Jehova visat sig vara ”god mot alla”?

¹⁶ Det kan med tanke på Guds barmhärtighet sägas att han har ett stort hjärta. David förklarar: ”Jehova är god mot alla, och uttrycken för hans barmhärtighet är över alla hans verk.” (Psalm 145:9, NW) Ja, Gud var god mot israeliterna. Han låter ju också ”sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga”. (Matteus 5:43—45) I Eden utlovade Jehova en ”säd”, som skulle bli en välsignelse. Längre fram sade han till Abraham: ”Genom din säd kommer sannerligen alla nationer på jorden att välsigna sig.” (1 Moseboken 3:15; 22:18, NW) Och Guds godhet är så stor nu i denna ”ändens tid” att vem som helst kan få komma och ”fritt ta av livets vatten”. (Daniel 12:4; Uppenbarelseboken 22:17) Jehova är villig att göra gott mot alla förnuftsbegåvade skapelser, och hans godhet bör dra oss allt närmare honom.

17. Hur kommer Jehovas ”barmhärtighet” till uttryck mot ”alla hans verk”?

¹⁷ Jehovas ”barmhärtighet” över alla sina ”verk” kommer till uttryck genom att han sörjer rikligt för både människor och djur. Han är den ”som ger mat åt allt levande”. (Psalm 136:25; 147:9) Gud ärar inte de rika och föraktar de förtryckta, och inte heller upphöjer han de högmodiga och föraktar de ödmjuka eller upphöjer de dåraktiga och förnedrar de visa. Så gör syndiga människor men inte vår barmhärtige himmelske Fader. (Psalm 102:18; Sefanja 3:11, 12; Predikaren 10:5—7) Och hur stor barmhärtighet, godhet och kärleksfull omtanke visar inte Gud genom att göra frälsning möjlig genom sin älskade Sons lösenoffer! — 1 Johannes 4:9, 10.

De lojala välsignar Jehova

18. a) Hur ”prisar” Guds verk honom? b) När bör vi drivas till att prisa Jehova?

¹⁸ Gud förtjänar lovprisning från alla håll. Som David uttrycker det: ”Alla dina verk kommer att prisa dig, o Jehova, och dina lojala kommer att välsigna dig.” (Psalm 145:10, NW) Guds skaparverk ”prisar” honom, precis som ett välbyggt hus är till heder för sin byggmästare och en vacker vas är till heder för sin skicklige krukmakare. (Jämför Hebréerna 3:4; Jesaja 29:16; 64:8.) Jehovas skaparverk är så underbara att de har fått änglar och människor att lovprisa honom. Guds änglasöner jublade ”som uttryck för sitt bifall”, när han grundade jorden. (Job 38:4—7, NW) David skriver att ”himlarna förkunnar Guds härlighet; och om hans händers verk berättar utsträckningen”. (Psalm 19:2—7, NW) Vi har orsak att prisa Jehova, när vi ser en falk svinga sig upp i skyn eller en gasell skutta fram över en grönskande kulle. (Job 39:29; Höga Visan 2:17) Lovprisning är passande när vi bärgar en skörd eller njuter av en måltid tillsammans med vänner. (Psalm 72:16; Ordspråksboken 15:17) Människokroppen, som är så fantastiskt skapad, kan också framkalla uttryck av tacksam lovprisning till Gud. — Psalm 139:14—16.

19. Vilka är de ”lojala”, och vad gör de?

¹⁹ I våra dagar välsignar Jehovas med anden smorda ”lojala” på jorden honom. De talar väl om honom och längtar efter att få se hans vilja utförd på jorden som den blir i himmelen. (Matteus 6:9, 10) Den stora skaran ger gensvar i allt större antal, när de smorda berättar för andra om Guds underbara gärningar. Och tillsammans med de lojala smorda tjänar den stora skarans medlemmar nitiskt som Rikets förkunnare. Får tacksamhet dig att regelbundet ta del i detta verk till Guds lov och pris?

20. a) Hur kommer Jehovas namn att helgas? b) Vilka frågor återstår att begrunda angående Psalm 145?

²⁰ Som Jehovas vittnen liknar vi David i att ge Gud lovprisning. Jehovas heliga namns helgande och lovprisningen av det är av största betydelse för oss. Eftersom Guds namn kommer att helgas genom Guds rike, är den bibliska läran om Riket ett framträdande drag i de goda nyheter som vi förkunnar. Ger Psalm 145 andlig upplysning i detta avseende? Vad kommer vårt dryftande av resten av psalmen att uppenbara? På vilka andra sätt bevisar den att Jehova förtjänar att lovprisas för evigt?

Välsigna Jehovas heliga namn!

”Jehovas lov kommer min mun att tala; och må allt kött välsigna hans heliga namn till obestämd tid, ja för evigt.” — PSALM 145:21, NW.

1, 2. a) Hur har Satan ifrågasatt Guds styre? b) Vilka frågor väcks angående Psalm 145:11—21?

JEHOVA är obestridligen den universelle Suveränen, men Satan har ifrågasatt det rättfärdiga och rättmätiga i Guds styre. (1 Moseboken 2:16, 17; 3:1—5) Djävulen har också ifrågasatt ostraffligheten hos alla Guds tjänare i himmel och på jord. (Job 1:6—11; 2:1—5; Lukas 22:31) Jehova har därför gett alla förnuftsbegåvade skapelser tillfälle att se vad som blir den dåliga frukten av att göra uppror mot hans styre och att få visa var de står i dessa stridsfrågor.

² Psalm 145 hjälper oss att ta fast ståndpunkt för Guds styre. Hur då? Vad säger David om Jehovas kungamakt? Och hur behandlar Gud dem som försvarar den? I Psalm 145:11—21 får vi fina svar.

Tala om Jehovas kungamakt

3. Vad kommer vi att göra, om Jehovas kungamakt är oss kär?

³ Jehovas styre var något som intresserade David mycket, och han skriver: ”Om din kungamakts härlighet kommer de att tala, och din väldighet kommer de att förkunna, för att bekantgöra för människosönerna hans väldiga gärningar och härligheten hos hans kungamakts prakt.” (Psalm 145:11, 12, NW) Människor talar om sådant som intresserar dem. En man talar därför om sin familj, sitt hem och sina skördar. ”En god människa bär fram det goda ur sitt hjärtas goda skatt”, sade Jesus. (Lukas 6:45) Om Guds styre är något som ligger oss varmt om hjärtat, kommer vi att be om att hans rike skall komma, och vi kommer att berätta för andra om den rättvisa, frid och rättfärdighet som skall råda under dess styre. Vi kommer att lovprisa Jehova som ”evighetens Konung”, och vi kommer att tala om det messianska riket i händerna på hans käre Son, Jesus Kristus, vilket är uttrycket för hans suveränitet. (Uppenbarelseboken 15:3; Jesaja 9:6, 7) Vilket privilegium är det inte att få tala om Jehovas kungamakts himmelska härlighet, som snart kommer att återspeglas i skönheten hos ett jordiskt paradis uppfyllt med fullkomligt lyckliga skapelser! — Lukas 23:43.

4. När har vi tillfälle att tala om Jehovas ”väldighet”, och hur uppehålls vi i denna verksamhet?

⁴ Uppskattning kommer också att få oss att tala om Jehovas ”väldighet”. Trots att han är ”upphöjd i kraft” missbrukar han aldrig sin kraft. (Job 37:23, NW) Han använde sin kraft till att skapa jorden och människan, och han kommer att använda den till att tillintetgöra de ondskefulla. Vi har tillfälle att tala om Guds väldighet, när vi förkunnar de goda nyheterna. Och är vi inte tacksamma över att denna yttersta källa till styrka ger oss kraft till att utföra detta verk? (Jesaja 40:29—31) Ja, det är Guds starkhet eller styrka och hans ande som uppehåller oss som Jehovas vittnen i helig tjänst. Det är endast på det sättet som Rikets budskap nu med sådan enastående framgång kan förkunnas runt om på jorden. — Psalm 28:7, 8; Sakarja 4:6.

5. Vad bör vi göra, eftersom stora skaror inte känner till Jehovas ”väldiga gärningar”?

⁵ Vi måste bekantgöra Jehovas ”väldiga gärningar” för människosönerna, precis som israeliterna berättade för sina barn om hur Gud befriade dem ur slaveriet i Egypten. (2 Moseboken 13:14—16) Människor bygger monument över personer som de tycker har utfört anmärkningsvärda bedrifter, men hur många känner till Guds väldiga gärningar? Som en lärd man uttryckte det: ”De ristar in sina hjältars bedrifter på minnestavlor, men Jehovas härliga gärningar är skrivna i sand, och tidens ström sköljer bort dem från minnet hos dem som nu lever.” Dessa gärningar är egentligen inte bortsköljda, även om de är okända för stora skaror av människor. Låt oss därför nitiskt tala om Guds väldiga gärningar i vårt arbete från hus till hus, när vi leder bibelstudier och vid andra tillfällen.

6. a) Vid vilket tillfälle för många år sedan kom den nitiska anda med vilken vi utför vår tjänst fint till uttryck? b) Vad var kontentan av det som år 1922 sades om att annonsera Riket?

⁶ Vi bör också nitiskt bekantgöra Guds kungamakts härlighet. Nitälskan för sådan tjänst för Riket kom helt visst till uttryck, när Sällskapet Vakttornets dåvarande president, J. F. Rutherford, år 1922 riktade sig till konventdeltagarna i Cedar Point i Ohio i USA och sade: ”Sedan 1914 har härlighetens Konung tagit sin makt. ... Himmelriket är nära; Konungen regerar; Satans rike störtas; millioner som nu leva skola aldrig dö. Tror du detta? ... Då, tillbaka till fältet, o I, den allra högste Gudens söner! Ikläden eder vapenrustningen! Varen nyktra, varen vakande, varen verksamma, varen tappra! Varen trogna och sannfärdiga vittnen för Herren! Gån framåt i kampen tilldess varje spår av Babylon är ödelagt! Utbasunen budskapet vitt och brett! Världen måste veta att Jehova är Gud och att Jesus Kristus är konungars Konung och herrars Herre. Detta är dagen framför alla dagar. Se, Konungen regerar! I ären hans offentliga budbärare. Därför annonsera, annonsera, annonsera Konungen och hans rike!”

7. Hur bör vi känna det för vår verksamhet med att förkunna om Riket?

⁷ Vilken glädje att få tänka på Guds namn, att få berätta för andra om hans styre och att få annonsera hans käre Sons messianska rike! (Malaki 3:16) Som Rikets förkunnare och försvarare uppskattar vi vårt privilegium att få förkunna de goda nyheterna och vända andras hjärtan till Gud, Kristus och Riket. Inom oss bör det finnas en brinnande önskan att få berätta för andra om Jehovas kungamakts härliga prakt. — Jämför Jeremia 20:9.

8. a) Vad är det som representerar Jehovas styre i våra dagar? b) Varför kan det sägas att Gud har herravälde ”under alla på varandra följande generationer”?

⁸ Vi bör förmås att förkunna Guds rike med stor nitälskan, för David skriver därefter: ”Din kungamakt är en kungamakt för alla obestämda tider, och ditt herravälde varar under alla på varandra följande generationer.” (Psalm 145:13, NW) I sin fortsatta begrundan av Jehovas kungamakt bytte David pronomen — från ”hans” till ”din” och ”ditt” — och han riktade därigenom sina innerliga ord direkt till Gud. Jehova Guds styre, representerat av det messianska riket, ersätter naturligtvis inte hans eviga kungamakt. När den lydiga mänskligheten har lyfts upp till fullkomlighet, kommer Kristus faktiskt att överlämna riket åt sin Fader. (1 Korintierna 15:24—28) Gud har således herravälde ”under alla på varandra följande generationer”. Jehova var kung när Adam skapades, och han kommer att ha herravälde över rättfärdiga människor för evigt.

9. Vad kan sägas om den vers i Psalm 145 som börjar med den hebreiska bokstaven nun?

⁹ I denna akrostiska psalm utelämnar den massoretiska texten en vers som börjar med den hebreiska bokstaven nun. Men i överensstämmelse med den grekiska Septuaginta, den syriska Peshitta och den latinska Vulgata lyder en hebreisk handskrift här: ”Jehova är trofast i alla sina ord och kärleksfullt omtänksam [eller: ”lojal”] i alla sina verk.” (Fotnot i New World Translation of the Holy Scriptures—With References) Gud uppfyller alla sina löften och är lojal, kärleksfull och omtänksam mot alla som uppskattar hans godhet. — Josua 23:14.

Jehovas stöd uteblir aldrig

10. Hur ger Gud oss ”stöd”?

¹⁰ Den evige kungen nonchalerar aldrig sina tjänares situation. Därför kunde David skriva: ”Jehova ger stöd åt alla som faller och reser upp alla som är nerböjda.” (Psalm 145:14, NW) Alltsedan Abels tid har Jehova stött sina tillbedjare. Om vi lämnades åt oss själva, skulle vi falla många gånger under våra bördor. Vi har inte själva tillräcklig styrka för att orka bära alla livets bedrövelser och den förföljelse som vi som Guds folk utsätts för, men Jehova uppehåller oss. Formen av det hebreiska verb som används här antyder att Gud hela tiden ger oss stöd. Vi kan lägga märke till att Johannes döparen och Guds egen Son hjälpte till att resa upp fallna syndare moraliskt. När dessa personer ändrade sinne och blev Jehovas tjänare, åtnjöt de den underbara välsignelse som Guds stöd utgör. — Matteus 21:28—32; Markus 2:15—17.

11. På vilket sätt reser Jehova ”upp alla som är nerböjda”?

¹¹ Det är trösterikt att veta att Jehova ”reser upp alla som är nerböjda” av olika prövningar. Han uppmuntrar de modfällda bland oss, tröstar de sörjande och hjälper oss att dristigt tala hans ord när vi blir förföljda. (Apostlagärningarna 4:29—31) Han tillåter aldrig att våra bördor krossar oss, om vi bara tar emot hans hjälp. (Psalm 55:23, NW) Vi bör därför likt den ”Abrahams dotter” som var ”hopböjd”, men som blev fysiskt botad av Jesus, ”ge ära åt Gud”, när han kärleksfullt reser upp oss andligen. (Lukas 13:10—17) Smorda kristna som var nerböjda i babyloniskt slaveri var tacksamma, när Gud reste upp dem år 1919, och sedan år 1935 har han också rest upp uppskattande ”andra får”. — Johannes 10:16.

12. Hur ”blickar allas ögon hoppfullt” mot Gud?

¹² Jehova sviker aldrig sitt folk, som David därefter förklarade med orden: ”Mot dig blickar allas ögon hoppfullt, och du ger dem deras mat i rätt tid. Du öppnar din hand och tillfredsställer allt levandes önskan.” (Psalm 145:15, 16, NW) Det är som om alla levande skapelsers ögon i hopp är vända mot den universelle Suveränen. Änglarna blickar mot Gud för fortsatt liv. Och precis som ett barn blickar mot en förälder för sådant som det behöver, blickar vi mot vår himmelske Fader. Både människor och djur får faktiskt sitt uppehälle från honom. Det finns ingen annan som kan tillfredsställa deras behov. Gud ger dem ”deras mat i rätt tid”, dvs. när de behöver den.

13. Hur öppnar Jehova sin hand och ”tillfredsställer allt levandes önskan”?

¹³ Gud öppnar sin hand och ”tillfredsställer allt levandes önskan”. (Psalm 104:10—28) Det är sant att vissa djur dör på grund av brist på mat och att många människor svälter som offer för själviskhet, förtryck och missbruk av jordens tillgångar. Jesus förutsade också att ”hungersnöd” skulle vara ett inslag i ”tecknet” på hans närvaro i dessa yttersta dagar. (Matteus 24:3, 7) Men inget av detta inträffar därför att Jehova är snål eller ur stånd att dra försorg om sina skapelser. Och tänk bara på de miljarder skapelser som får sitt uppehälle! Denna psalm ger dessutom försäkran om att Gud under Rikets styre, då ”människa” inte härskar ”över människa till hennes skada” (NW), kommer att tillfredsställa både våra materiella och våra andliga behov. (Predikaren 8:9; Jesaja 25:6) Inte ens i våra dagar behöver vi hungra efter andlig föda, eftersom Gud i rätt tid tillhandahåller den rikligt genom ”den trogne och omdömesgille slaven”. (Matteus 24:45—47; 1 Petrus 2:2) Andligt sett är Jehovas vittnen de mest välnärda människorna på jorden. Visar du uppskattning av sådan frikostighet?

Jehova bevarar dem som älskar honom

14. Varför kunde David säga att ”Jehova är rättfärdig i alla sina vägar och lojal i alla sina verk”?

¹⁴ Vår egen dårskap kan ”förvrida” vår väg och orsaka oss lidande,men vi bör aldrig skylla Gud för sådana svårigheter. (Ordspråksboken 19:3, NW) David visar varför, när han skriver: ”Jehova är rättfärdig i alla sina vägar och lojal i alla sina verk.” (Psalm 145:17, NW) Gud handlar alltid på ett rättrådigt, rättvist och barmhärtigt sätt. Det sätt varpå han har sörjt för frälsning genom Jesu lösenoffer bevisar i synnerhet hans barmhärtighet. (Apostlagärningarna 2:21; 4:8—12) Jehova är också ”lojal i alla sina verk”, alltid trofast, kärleksfull och opartisk. Låt oss därför som ”Guds efterliknare” vara rättrådiga, rättvisa, barmhärtiga, opartiska och lojala. — Efesierna 5:1, 2; 5 Moseboken 32:4; Psalm 7:11; 25:8; NW; Jesaja 49:7; Apostlagärningarna 10:34, 35.

15. Hur har vi anropat Jehova ”i sannfärdighet”, och vad har blivit resultatet av att vi har gjort detta?

¹⁵ Eftersom Gud är rättfärdig och lojal, dras vi till honom. David försäkrar oss dessutom: ”Jehova är nära alla som anropar honom, alla som anropar honom i sannfärdighet.” (Psalm 145:18, NW) När vi blev döpta som överlämnade troende, anropade vi Jehovas namn. (Apostlagärningarna 8:12; 18:8; Romarna 10:10—15) Eftersom vi därigenom närmade oss Gud, närmar han sig oss. (Jakob 4:8) Vi ”anropar honom i sannfärdighet”, därför att vi gör så på rätt sätt genom Jesus Kristus. Och Jehova kommer att förbli oss nära, om vi tillber honom ”med ande och sanning”, visar ”oskrymtad tro” och står fasta som om vi såg ”den osynlige”. (Johannes 4:23, 24; 1 Timoteus 1:5; Hebréerna 11:27) Då kommer vi inte att be förgäves eller ensamma behöva möta Satans värld, utan vi kommer att få fortsätta att åtnjuta Guds hjälp och vägledning. (Psalm 65:3; 1 Johannes 5:19) Vilken trygghet skänker inte detta!

16. Varför och hur uppfyller Jehova ”deras önskan som fruktar honom”?

¹⁶ Jehova gör också annat för oss, sådant som skänker oss verklig trygghet. David skriver: ”Deras önskan som fruktar honom kommer han att uppfylla, och deras rop om hjälp kommer han att höra, och han kommer att rädda dem.” (Psalm 145:19, NW) Jehova Gud uppfyller vår önskan, därför att vi hyser djup vördnad för honom och en hälsosam fruktan för att misshaga honom. (Ordspråksboken 1:7) Vårt lydiga hjärta har fått oss att överlämna oss åt Jehova, och vår inställning är: ”Må din vilja ske.” Eftersom det är hans vilja att vi skall förkunna Rikets budskap, uppfyller han vår önskan att få utföra det arbetet. (Matteus 6:10; Markus 13:10) Gud uppfyller vår önskan, eftersom vi inte ber själviskt, utan ber om sådant som är i enlighet med hans vilja. Han uppfyller det som är i enlighet med hans vilja och som är till vårt bästa. — 1 Johannes 3:21, 22; 5:14, 15; jämför Matteus 26:36—44.

17. Varför kan vi vara övertygade om att Gud kommer att höra vårt ”rop om hjälp”?

¹⁷ Som Jehovas lojala vittnen kan vi också vara övertygade om att Jehova aldrig slår dövörat till för vårt ”rop om hjälp”. Gud befriade David från olycka och räddade Jesus — han uppväckte till och med Jesus från de döda. Vi kan vara övertygade om att Gud kommer att befria oss, när vi blir angripna av fienden och i synnerhet när vi blir angripna av Gog. (Hesekiel 38:1—39:16) Vi kan faktiskt under varje tid av problem med förtröstan be som David gjorde: ”Visa mig ynnest, o Jehova, för jag är i svårt trångmål. ... Jag har hört mångas dåliga rapport, förskräckelse är på alla sidor. När de går samman som en man mot mig, är det för att ta bort min själ som de verkligen gör upp planer. Men jag — till dig har jag satt min förtröstan, o Jehova. Jag har sagt: ’Du är min Gud.’” — Psalm 31:10—15, NW.

18. Vilket gagn har vi av att veta att Jehova ”bevarar alla som älskar honom” men kommer att ”förinta” ”alla de ondskefulla”?

¹⁸ Jehova Gud är alltid redo att hjälpa oss. Som David skriver: ”Jehova bevarar alla som älskar honom, men alla de ondskefulla kommer han att förinta.” (Psalm 145:20, NW) Ja, om vi älskar Gud, kommer han att välsigna och bevara oss. (4 Moseboken 6:24—26) Han ”vedergäller i rågat mått den som visar högmod” men bevarar sina ödmjuka tjänare och låter inte något hända som kommer att vålla dem bestående skada. Låt oss vara modiga, eftersom Jehova är med oss. (Psalm 31:21—25, NW; Apostlagärningarna 11:19—21) Inget ”vapen som formas” mot oss ”kommer att ha någon framgång”. (Jesaja 54:17, NW; Psalm 9:18; 11:4—7) Detta är deras erfarenhet som bevisar sin kärlek till Gud som hans trogna och överlämnade tjänare. Som grupp betraktade kommer Jehovas vittnen att tryggt få gå igenom ”den stora vedermöda” som skall komma över de ondskefulla. (Uppenbarelseboken 7:14) Och vilken välsignelse kommer inte avgörandet av den stora stridsfrågan om Jehovas universella kungamakt att bli för ”alla som älskar honom”!

Fortsätt att välsigna Jehovas heliga namn

19. Varför talar våra munnar ”Jehovas lov”?

¹⁹ David avslutar denna gripande psalm med orden: ”Jehovas lov kommer min mun att tala; och må allt kött välsigna hans heliga namn till obestämd tid, ja för evigt.” (Psalm 145:21, NW) Som Jehovas vittnen uppskattar vi Guds storhet, godhet, välgörande kungamakt, aldrig sviktande stöd och outtröttliga vakande omvårdnad. Likt David talar därför våra munnar Guds lov. Vi drivs att ge honom odelad hängivenhet, tacka honom för alla hans välsignelser och lovprisa hans ”härliga namn”. — 1 Krönikeboken 29:10—13; 2 Moseboken 20:4—6.

20. Vad bör nu vara vår fasta föresats med tanke på evigheten?

²⁰ Låt oss, eftersom Jehova dagligen välsignar oss, regelbundet välsigna honom eller tala väl om honom. Låt oss nitiskt predika de goda nyheterna till Guds lov och berätta för andra om att ”allt kött” snart skall ”välsigna hans heliga namn”. Hur underbart kommer det inte att bli att få leva, när alla jordens inbyggare — ja, alla förnuftsbegåvade skapelser i universum — lovsjunger vår himmelske Fader! (Psalm 148:1—13) Välsignad vare Jehova för att han uppenbarar sitt namn och ger oss privilegiet att få vara hans vittnen! (Psalm 83:19; Jesaja 43:10—12; NW) Må vi uppföra oss på ett sätt som anstår dem som håller det namnet heligt och som ber om att det skall helgas. (Lukas 11:2) Låt oss lojalt tjäna Gud, så att vår röst kan höras i kören av dem som välsignar Jehovas heliga namn för evigt i den nya ordningen.