Bönens kraft

Solen håller på att gå ner över staden Nahor i Mellanöstern. En syrier vid namn Elieser kommer med en karavan med tio kameler till en brunn utanför staden. Även om Elieser utan tvivel är trött och törstig, bekymrar han sig mer om andras behov. Han har kommit från ett främmande land för att hitta en hustru åt sin herres son. Dessutom måste han finna denna hustru hos sin herres släktingar. Hur skall han lyckas med denna svåra uppgift?

ELIESER tror på bönens kraft. Med en enastående, barnalik tro uttrycker han denna ödmjuka begäran: ”Jehova, min herre Abrahams Gud, jag ber dig, låt det ske inför mig denna dag och visa min herre Abraham kärleksfull omtanke. Se, jag har ställt mig vid en vattenkälla, och döttrarna till stadens män kommer ut för att hämta upp vatten. Vad som skall inträffa är att den unga kvinna som jag kommer att säga så här till: ’Var snäll och sänk din vattenkruka, så att jag kan dricka’, och som rentav kommer att säga: ’Drick, och dina kameler kommer jag också att vattna’, henne är det du skall bestämma för din tjänare, för Isak; och låt mig härigenom veta att du har visat min herre lojal kärlek.” — 1 Moseboken 24:12–14.

Eliesers förtröstan på bönens kraft är inte förgäves. Den allra första kvinna som kommer till brunnen råkar nämligen vara sondotter till Abrahams bror! Hennes namn är Rebecka, och hon är ogift, har en ren moral och är vacker. Anmärkningsvärt nog ger hon inte bara Elieser att dricka, utan erbjuder sig också omtänksamt att släcka alla hans kamelers törst. Längre fram, efter samråd med familjen, tackar Rebecka villigt ja till att följa med Elieser till ett avlägset land för att bli hustru till Abrahams son Isak. Vilket dramatiskt och tydligt svar på Eliesers bön vid en tid då Gud emellanåt ingrep mirakulöst i händelserna!

Vi kan lära mycket av Eliesers bön. Den visade hans enastående tro, hans ödmjukhet och hans osjälviska intresse för andras behov. Eliesers bön visade också hur han underkastade sig Jehovas sätt att handla med mänskligheten. Utan tvivel var han medveten om att Gud hyste särskild tillgivenhet för Abraham. Likaså kände han till Guds löfte att framtida välsignelser skulle komma hela mänskligheten till del genom Abraham. (1 Moseboken 12:3) Det var därför Elieser inledde sin bön med orden: ”Jehova, min herre Abrahams Gud.”

Jesus Kristus var den ättling till Abraham som skulle bli det medel genom vilket alla lydiga människor skulle bli välsignade. (1 Moseboken 22:18) Om vi vill att våra böner skall bli besvarade, måste vi ödmjukt erkänna Guds sätt att handla med människorna genom sin Son. Jesus Kristus sade: ”Om ni förblir i gemenskap med mig och mina uttalanden förblir i er, be då om vad ni vill, och det skall ske er.” — Johannes 15:7.

Aposteln Paulus var en av Jesu Kristi efterföljare som fick erfara hur sanna dessa ord är. Hans tro på bönens kraft var sannerligen inte förgäves. Han uppmuntrade sina medkristna att ta upp alla sina bekymmer i bön till Gud och betygade: ”Allt har jag styrka till på grund av honom som ger mig kraft.” (Filipperna 4:6, 7, 13) Betyder det här att Paulus fick allt som han bad om i sina böner? Låt oss se.

Inte alla böner blir besvarade

I sin osjälviska tjänst led Paulus av något som han beskrev som ”ett törne i köttet”. (2 Korinthierna 12:7) Detta kan ha varit den psykiska och känslomässiga smärta som motståndare och ”falska bröder” vållade honom. (2 Korinthierna 11:26; Galaterna 2:4) Eller också kunde det ha varit det fysiska obehag som orsakades av en kronisk ögonsjukdom. (Galaterna 4:15) Oavsett vad detta ”törne i köttet” var hade det en försvagande verkan på Paulus. Han skriver: ”Tre gånger [har jag] bönfallit Herren om att den skulle vika ifrån mig.” Men hans bön blev inte besvarad. Paulus fick veta att de andliga välsignelser som han redan hade fått av Gud, till exempel kraft att uthärda prövningar, var nog. Vidare sade Gud: ”Min kraft görs fullkomlig i svaghet.” — 2 Korinthierna 12:8, 9.

Vad lär vi oss av Eliesers och Paulus exempel? Att Jehova Gud verkligen lyssnar på böner från dem som ödmjukt strävar efter att tjäna honom. Men detta betyder inte att Gud alltid ger dem det de begär, eftersom han har en bättre överblick över saker och ting. Han vet bättre vad som är bäst för oss än vad vi själva gör. Och vad viktigare är: Han handlar alltid i enlighet med sitt tillkännagivna uppsåt som finns nedtecknat i Bibeln.

En tid för andligt botande

Gud lovar att bota människorna från alla fysiska, psykiska och känslomässiga sjukdomar genom sin Sons tusenåriga styre över jorden. (Uppenbarelseboken 20:1–3; 21:3–5) Uppriktiga kristna väntar ivrigt på denna utlovade framtid i full förtröstan på att Gud med sin kraft och makt kan förverkliga detta. De förväntar sig inte ett sådant mirakulöst botande nu, men de ber till Gud för att få tröst och kraft, så att de kan klara av sina prövningar. (Psalm 55:22) När de blir sjuka kan de också be om Guds vägledning, så att de kan få den bästa medicinska behandlingen som de har råd med.

I vissa religionssamfund uppmuntras de sjuka att be för att de skall bli botade nu, och man pekar på de mirakulösa botanden som Jesus och hans apostlar utförde. Men sådana underverk gjordes i ett speciellt syfte. De tjänade till att bevisa att Jesus Kristus var den sanne Messias och att visa att Guds ynnest hade flyttats över från den judiska nationen till den unga kristna församlingen. På den tiden behövdes mirakulösa gåvor för att stärka tron hos den nybildade kristna församlingen. När den unga församlingen hade blivit etablerad och mogen, upphörde de mirakulösa gåvorna. — 1 Korinthierna 13:8, 11.

I denna avgörande tid vägleder Jehova Gud sina tillbedjare i det viktigare arbetet med att bota andligen. Medan det ännu finns tid, är nu människor i ett trängande behov av att hörsamma denna vädjan: ”Sök Jehova, medan han står att finna. Ropa till honom, medan han visar sig vara nära. Må den ondskefulle överge sin väg och den man som gör vad skadligt är sina tankar; och må han vända om till Jehova, som kommer att vara barmhärtig mot honom, och till vår Gud, ty han kommer att förlåta i rikt mått.” — Jesaja 55:6, 7.

Detta andliga botande av ångerfulla syndare åstadkoms genom predikandet av de goda nyheterna om Guds kungarike. (Matteus 24:14) Genom att ge kraft åt sina tjänare till att utföra detta livräddande arbete hjälper Jehova Gud miljoner människor ur alla nationer att ångra sina synder och komma i ett gott förhållande till honom före slutet på den här onda ordningen. Alla som uppriktigt ber om att bli andligt botade och alla som ber om hjälp att utföra detta botande arbete får verkligen sina böner besvarade.

Gud besvarar böner

Cornelius var en man som sökte Guds ynnest genom att be ofta och innerligt. Dessutom utnyttjade han sin ställning som officer väl. Enligt Bibeln ”lämnade [han] många barmhärtighetsgåvor” till sådana som var i behov av hjälp. — Apostlagärningarna 10:1, 2.

VID den tiden bestod den kristna församlingen av troende judar, proselyter och samarier. Cornelius var en oomskuren hedning och var inte medlem i församlingen. Betyder det att hans böner var förgäves? Nej. Jehova Gud lade märke till Cornelius och hans böner och goda gärningar. — Apostlagärningarna 10:4.

Genom änglars vägledning kom Cornelius i kontakt med den kristna församlingen. (Apostlagärningarna 10:30–33) Resultatet blev att han och hans hushåll fick privilegiet att bli de första oomskurna hedningarna som togs emot i den kristna församlingen. Jehova Gud ansåg att det Cornelius var med om var värt att tas med i Bibelns skildring. Utan tvivel gjorde Cornelius många förändringar för att forma sitt liv till fullständig harmoni med Guds normer. (Jesaja 2:2–4; Johannes 17:16) Det han fick vara med om bör vara till stor uppmuntran för människor av alla nationer som söker Guds godkännande i våra dagar. Här följer några exempel.

Exempel i vår tid

En ung kvinna i Indien var i stort behov av tröst. Hon hade gift sig när hon var 21 år och hade två barn. Men strax efter det att hennes andra barn föddes dog hennes man. Plötsligt hade hon, vid 24 års ålder, blivit änka med en 2 månader gammal dotter och en son som var knappt 2 år. Det är inte alls konstigt att hon var i behov av tröst! Vart skulle hon vända sig? En natt när hon kände sig djupt bedrövad vände hon sig till Gud i bön och sade: ”Himmelske Fader, ge mig tröst genom ditt ord.”

Dagen därpå fick hon besök. Det var ett Jehovas vittne. Det hade inte varit så lätt för honom denna dag i tjänsten från hus till hus, eftersom det inte hade varit så många som hade öppnat dörren. Förkunnaren kände sig trött och lite missmodig och tänkte därför gå hem, men på något sätt kände han att han måste besöka ett hus till. Det var där han träffade den unga änkan. Hon bad honom stiga in och tog emot en publikation som förklarade Bibeln. Kvinnan fick mycket tröst av att läsa den här publikationen och av att samtala med förkunnaren. Hon fick veta mer om Guds löfte att uppväcka de döda och om Guds kungarike, som snart skall göra jorden till ett paradis. Och det viktigaste var att hon kom att lära känna och älska den ende sanne Guden, Jehova, som hade besvarat hennes bön.

Nora, som bor i staden George i Sydafrika, avsatte en månad till heltidstjänsten. Innan hon satte i gång bad hon innerligt till Jehova om att få hjälp att finna någon som var uppriktigt intresserad av att studera Bibeln. På det distrikt hon hade fått att arbeta på bodde en person som vid tidigare besök hade varit mycket oförskämd mot Nora. Men modigt gick Nora tillbaka dit. Till sin förvåning upptäckte hon att en ny hyresgäst, Noleen, hade flyttat in där. Dessutom var det så att Noleen och hennes mor hade bett till Gud om hjälp att förstå Bibeln. Nora berättar: ”När jag erbjöd dem ett bibelstudium, blev de glada.” Noleen och hennes mor gjorde snabba framsteg. Så småningom började de båda ta del i arbetet med att bota andligen tillsammans med Nora.

Ett annat exempel som visar vilken kraft bönen har är ett par som bor i den sydafrikanska staden Johannesburg. En lördagskväll 1996 var Dennis och Carols äktenskap nära att spricka. Som en sista utväg beslöt de sig för att be till Gud om hjälp, vilket de gjorde flera gånger till långt in på natten. Dagen därpå, klockan 11, knackade två Jehovas vittnen på deras dörr. Dennis öppnade och bad dem vänta så att han kunde hämta sin hustru. Dennis varnade sedan Carol att om hon bjöd in vittnena, så skulle det kunna bli svårt att bli av med dem. Carol påminde Dennis om att de hade bett om hjälp och sade att detta kanske var Guds svar på deras böner. De bad därför förkunnarna att komma in, och ett bibelstudium sattes i gång i boken Kunskapen som leder till evigt liv. Dennis och Carol tyckte att det de fick lära sig var mycket intressant. Samma eftermiddag var de med vid sitt första möte i Jehovas vittnens Rikets sal. Genom att tillämpa den kunskap de hade fått från Bibeln kunde de lösa sina äktenskapsproblem. Dennis och Carol är nu lyckliga och döpta lovprisare av Jehova och tar regelbundet del i att berätta för sina medmänniskor om sin tro, som är grundad på Bibeln.

Hur är det om du känner dig ovärdig att be?

En del uppriktiga människor kan på grund av sitt dåliga levnadssätt känna sig ovärdiga att be. Jesus Kristus berättade om en sådan man, en föraktad uppbördsman. När denne man kom in på templets förgård, kände han sig ovärdig att gå till den vanliga platsen för bön. Han ”stod på avstånd ... [och] slog sig oavbrutet på bröstet och sade: ’O Gud, var nådig mot mig syndare.’” (Lukas 18:13) Jesus visade att denne man blev bönhörd. Detta visar att Jehova Gud verkligen är barmhärtig och att han vill hjälpa uppriktiga och ångerfulla syndare.

Ett annat exempel är en ung sydafrikan vid namn Paul. Som liten hade Paul besökt kristna möten tillsammans med sin mor. Men under tonåren började han umgås med ungdomar som inte följde Guds vägar. Efter att ha gått ut skolan tog han värvning i den dåvarande sydafrikanska apartheidregimens armé. Så blev han helt oväntat övergiven av sin flickvän. Det här levnadssättet, som inte skänkte någon tillfredsställelse, gjorde Paul mycket missmodig. Han berättar: ”En kväll bad jag till Jehova om hjälp, fastän jag inte hade nalkats Gud uppriktigt i bön på många år.”

Inte så lång tid efter det att Paul hade bett inbjöd hans mor honom att vara med vid det årliga högtidlighållandet av Kristi död. (Lukas 22:19) Paul fann det märkligt att hon hade gjort det, eftersom han hade varit egensinnig och visat så lite intresse för Bibeln. ”Jag såg denna inbjudan som Jehovas svar på min bön och kände att jag var tvungen att göra något i gengäld.” Från och med då började Paul besöka alla kristna möten. Efter fyra månaders bibelstudium blev han kvalificerad för dop. Dessutom avbröt han sin ingenjörsutbildning och valde en levnadsbana som heltidsförkunnare. I dag är Paul en lycklig man, och han känner sig inte längre bedrövad över sitt tidigare liv. Under de senaste 11 åren har han tjänat vid Sällskapet Vakttornets avdelningskontor i Sydafrika.

Ja, Jehova besvarar böner på ett barmhärtigt sätt och ”blir deras belönare som uppriktigt söker honom”. (Hebréerna 11:6) Snart kommer Jehovas stora dag då all ondska kommer att tas bort. Under tiden besvarar Jehova sina tjänares böner om styrka och vägledning, när de nitiskt tar del i det livsviktiga arbetet med att vittna. På så vis kommer miljoner människor ur alla nationer i kontakt med den kristna församlingen och blir välsignade med Bibelns kunskap som leder till evigt liv. — Johannes 17:3.