Vad uppenbarar dina böner om dig?

”Du som hör bön, till dig kommer allt kött.” (PS. 65:2)

1, 2. Varför kan Jehovas tjänare med tillförsikt vända sig till honom i bön?

JEHOVA lyssnar alltid till sina trogna tjänares böner. Vi kan vara övertygade om att han hör oss. Även om miljontals Jehovas vittnen skulle be till honom samtidigt skulle det inte ”tuta upptaget” för någon av dem.

² Psalmisten David var övertygad om att Gud hörde hans böner. Han sjöng: ”Du som hör bön, till dig kommer allt kött.” (Ps. 65:2) Davids böner besvarades därför att han lojalt tillbad Jehova. Vi kan därför fråga oss: Visar mina böner att jag förtröstar på Jehova och att den rena tillbedjan är viktig för mig? Vad uppenbarar mina böner om mig?

Be till Jehova i ödmjukhet

3, 4. a) Vilken inställning bör vi ha när vi ber till Gud? b) Vad bör vi göra om vi plågas av ”oroande tankar” på grund av en allvarlig synd?

³ Om våra böner till Gud ska bli besvarade måste vi vara ödmjuka. (Ps. 138:6) Vi bör be Jehova pröva oss, som David gjorde när han sade: ”Utforska mig, Gud, och känn mitt hjärta. Pröva mig, och känn mina oroande tankar, se om det finns en smärtsam väg i mig, och led mig på den eviga vägen.” (Ps. 139:23, 24) Vi bör inte bara be om att Gud ska pröva oss, utan också låta honom göra det och rätta oss efter råden i hans ord. Jehova kan leda oss på ”den eviga vägen”, hjälpa oss att få evigt liv.

⁴ Hur är det om vi plågas av ”oroande tankar” på grund av en allvarlig synd? (Läs Psalm 32:1–5.) Att försöka tysta ett oroat samvete kan beröva oss kraft, alldeles som ett träd torkar ut i sommarens hetta. David förlorade sin glädje på grund av att han hade syndat och kan ha blivit sjuk. Men tänk så lättad han kände sig när han bekände sin synd för Gud! Föreställ dig hur glad David kände sig när han förstod att Jehova hade förlåtit hans överträdelse. Det kan medföra lättnad att bekänna sin synd för Gud, och de äldstes hjälp kommer också att hjälpa den som syndat att återfå sin andliga hälsa. (Ords. 28:13; Jak. 5:13–16)

Ödmjuk anhållan och tacksägelse

5. Vad innebär det att frambära ödmjuk anhållan till Jehova?

⁵ Om vi av någon anledning är mycket bekymrade bör vi följa Paulus råd: ”Var inte bekymrade för någonting, utan låt i allt era önskningar göras kända för Gud genom bön och ödmjuk anhållan tillsammans med tacksägelse.” (Fil. 4:6) Det grekiska ord som har återgetts med ”ödmjuk anhållan” avser en särskilt innerlig eller intensiv bön, där man enträget bönfaller Gud om hjälp. Särskilt när vi befinner oss i fara eller blir förföljda bör vi enträget be Jehova om hjälp och vägledning.

6, 7. Varför bör vi tacka Gud i våra böner?

⁶ Men om vi bara ber när vi behöver någonting, vad skulle det visa när det gäller våra motiv? Paulus sade att vi ska göra våra önskningar kända för Gud ”tillsammans med tacksägelse”. Vi har all anledning att vara lika tacksamma som David. Han sade: ”Dig, Jehova, tillhör storheten och styrkan och skönheten och högheten och värdigheten; ty allt i himlen och på jorden är ditt. Ditt är kungariket, Jehova, och du upphöjer dig som huvud över allt. ... Och nu, vår Gud, tackar vi dig och lovprisar ditt sköna namn.” (1 Krön. 29:11–13)

⁷ Jesus tackade Gud för maten, och han tackade för brödet och vinet som användes vid Herrens kvällsmåltid. (Matt. 15:36; Mark. 14:22, 23) Vi bör ge uttryck åt en liknande tacksamhet, men också ”tacka Jehova” för ”hans underbara gärningar mot människosönerna”, för hans ”rättfärdiga domslut” och för hans ord, eller budskap, som nu finns i Bibeln. (Ps. 107:15; 119:62, 105)

Be för andra

8, 9. Varför bör vi be för våra medkristna?

⁸ Vi ber utan tvivel för vår egen räkning, men våra böner bör även gälla andra – till och med kristna som vi inte känner. Paulus kände förmodligen inte alla som var troende i Kolossai, men han skrev: ”Vi tackar alltid Gud, vår Herre Jesu Kristi Fader, när vi ber för er, eftersom vi har hört om er tro i förbindelse med Kristus Jesus och den kärlek ni har till alla de heliga.” (Kol. 1:3, 4) Han bad också för de kristna i Thessalonike. (2 Thess. 1:11, 12) Sådana böner säger mycket om oss och hur vi ser på våra bröder och systrar i tron.

⁹ Våra böner för de smorda kristna och för deras följeslagare, de ”andra fåren”, visar att vi känner varmt för Guds organisation. (Joh. 10:16) Paulus uppmanade medtillbedjare att be att ”förmåga att tala” skulle ges honom till att ”göra de goda nyheternas heliga hemlighet känd”. (Ef. 6:17–20) Ber vi för andra kristna på det sättet?

10. Vilken inverkan kan det ha på oss att vi ber för andra?

¹⁰ När vi ber för andra kanske vår inställning till dem ändras. Om vi till exempel ber för en broder som vi inte är så förtjusta i, hur skulle vi då kunna vara kalla och ovänliga mot honom? (1 Joh. 4:20, 21) Sådana böner är uppbyggande och bidrar till enheten med våra bröder. De visar också att vi precis som Kristus är kärleksfulla. (Joh. 13:34, 35) Egenskapen kärlek är en del av Guds andes frukt. Ber vi personligen om helig ande och att Jehova ska hjälpa oss att visa andens frukt kärlek, glädje, frid, tålamod, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet och självbehärskning? (Luk. 11:13; Gal. 5:22, 23) I så fall kommer våra ord och gärningar att visa att vi vandrar och lever genom ande. (Läs Galaterna 5:16, 25.)

11. Varför anser du att det är lämpligt att be andra tänka på oss i sina böner?

¹¹ Om vi får veta att våra barn frestas att fuska när de har prov i skolan, bör vi be för dem och också använda Bibeln för att hjälpa dem, så att de kan vara ärliga och inte göra något som är orätt. Paulus skrev till de kristna i Korinth: ”Vi [ber] till Gud att ni inte må göra något orätt.” (2 Kor. 13:7) Sådana ödmjuka böner är välbehagliga för Jehova och säger mycket om oss. (Läs Ordspråksboken 15:8.) Vi kan be andra tänka på oss i sina böner, alldeles som Paulus ville att andra skulle tänka på honom. Han skrev: ”Håll ut i bön för oss, vi litar nämligen på att vi har ett gott samvete, eftersom vi önskar uppföra oss ärligt i allting.” (Hebr. 13:18)

Våra böner uppenbarar mer om oss

12. Vad bör vi först och främst be om?

¹² Visar våra böner att vi är lyckliga och ivriga vittnen för Jehova? Handlar de i första hand om att Guds vilja ska ske, att budskapet om hans kungarike ska bli predikat, att hans suveränitet ska hävdas och att hans namn ska helgas? Det här bör vara det vi först och främst ber om, enligt Jesu mönsterbön som börjar med orden: ”Vår Fader i himlarna, låt ditt namn bli helgat. Låt ditt kungarike komma. Låt din vilja ske, så som i himlen så också på jorden.” (Matt. 6:9, 10)

13, 14. Vad uppenbarar våra böner om oss?

¹³ Våra böner till Gud uppenbarar våra motiv, intressen och önskningar. Jehova vet hur vi är innerst inne. I Ordspråksboken 17:3 sägs det: ”Silver prövas i luttringsdegeln och guld i smältugnen, men Jehova är den som prövar hjärtat.” Gud ser vad som finns i vårt hjärta. (1 Sam. 16:7) Han vet vad vi anser om mötena, tjänsten och våra andliga bröder och systrar. Jehova vet vad vi tänker om Kristi ”bröder”. (Matt. 25:40) Han vet om vi verkligen önskar få det vi ber om eller om vi bara upprepar vissa ord och uttryck. Jesus sade: ”När ni ber, säg då inte detsamma om och om igen, alldeles som folk i nationerna gör; de föreställer sig nämligen [felaktigt] att de skall bli bönhörda därför att de använder många ord.” (Matt. 6:7)

¹⁴ Det vi säger i våra böner visar också hur mycket vi förtröstar på Gud. David sade: ”Du [Jehova] har visat dig vara en tillflykt för mig, ett starkt torn inför fienden. Jag vill vara gäst i ditt tält för oöverskådliga tider, jag vill ta min tillflykt till dina vingars gömsle.” (Ps. 61:3, 4) När Gud bildligt talat spänner ut sitt tält över oss känner vi oss trygga och får del av hans beskyddande omvårdnad. (Upp. 7:15) Det är verkligen trösterikt att närma sig Jehova i bön och veta att han är på vår sida när vår tro prövas! (Läs Psalm 118:5–9.)

15, 16. Vad kan bönen hjälpa oss att urskilja när det gäller vår önskan att få större ansvar i församlingen?

¹⁵ Uppriktiga böner till Jehova som gäller våra motiv kan hjälpa oss att urskilja hur det förhåller sig med dem. Visar till exempel vår iver att få en ställning av tillsyn bland Guds folk att vi verkligen har en ödmjuk önskan att hjälpa till och göra vårt bästa för att främja Rikets intressen? Eller önskar vi ”inta främsta platsen” eller rentav ”spela herrar över” andra? Så får det inte vara bland Jehovas folk. (Läs 3 Johannes, vers 9, 10; Lukas 22:24–27.) Om vi har orätta begär och önskningar kan uppriktiga böner till Jehova Gud avslöja dem och hjälpa oss att ändra oss innan de blir djupt rotade.

¹⁶ Kristna hustrur kanske gärna vill att deras män ska bli biträdande tjänare och så småningom tillsyningsmän, eller äldste. Dessa systrar kan handla i enlighet med de känslor de ger uttryck åt i sina enskilda böner genom att alltid försöka uppföra sig föredömligt. Det här är viktigt, för det en mans familj säger och gör kan inverka på hur han betraktas i församlingen.

När vi representerar andra i offentliga böner

17. Varför är det bra att vi ibland är ensamma när vi ber?

¹⁷ Jesus drog sig ofta undan från folkskarorna för att be enskilt till sin Fader. (Matt. 14:13; Luk. 5:16; 6:12) Vi har också behov av att få vara ensamma ibland. Om vi ber i lugn och ro till Jehova kommer vi troligen att fatta beslut som gläder honom och hjälper oss att bevara oss andligt starka. Men Jesus bad också offentligt, och det är bra att vi tänker efter hur det kan göras på ett lämpligt sätt.

18. Vad bör bröder tänka på när de representerar en församling i en offentlig bön?

¹⁸ Vid våra möten representerar lojala män församlingen i offentliga böner. (1 Tim. 2:8) Efter sådana böner bör deras medtroende kunna säga ”amen”, som betyder ”må det ske så”. Men för att kunna göra det måste de instämma i det som har sagts. Det fanns inget chockerande eller taktlöst i Jesu mönsterbön. (Luk. 11:2–4) Han gick inte heller i detalj in på varje behov eller problem som var och en av dem som lyssnade kunde ha. Det är lämpligt att be om personliga problem i enskilda böner, men inte i offentliga böner. Och när vi representerar en grupp i bön bör vi inte heller ta med sådant som är konfidentiellt.

19. Hur bör vi uppträda under en offentlig bön?

¹⁹ Under en offentlig bön behöver vi visa vördnadsfull fruktan för Gud. (1 Petr. 2:17) Vissa handlingar som kan anses tillbörliga vid lämplig tid och på lämplig plats skulle vara opassande vid ett möte. (Pred. 3:1) Tänk dig till exempel att någon försökte få alla att hålla varandra i handen under en sådan bön. Det skulle kunna väcka anstöt hos somliga eller distrahera dem, bland annat besökare som inte delar våra trosuppfattningar. Somliga gifta par kan diskret vilja hålla varandra i handen, men om de höll om varandra under en offentlig bön skulle de som råkade se detta kunna ta anstöt. De skulle kunna tro eller få intrycket att paret var mer intresserade av sitt eget romantiska förhållande än av att visa vördnad för Jehova. Vi bör därför av djup respekt för honom göra allt ”till Guds ära” och undvika att uppträda så att vi distraherar eller chockerar andra eller får dem att snava och falla. (1 Kor. 10:31, 32; 2 Kor. 6:3)

Vad ska vi be om?

20. Hur skulle du förklara Romarna 8:26, 27?

²⁰ Ibland kanske vi inte vet vad vi ska säga i våra enskilda böner. Paulus skrev: ”Vad vi skall frambära bön om, så som vi bör, det vet vi inte, men [den heliga] anden själv lägger sig ut för oss med outtalade suckanden. Likväl vet han [dvs. Gud] som utforskar hjärtan vad anden menar.” (Rom. 8:26, 27) Jehova har låtit många böner bli upptecknade i Bibeln. Han betraktar dessa inspirerade böner som om de var våra egna och besvarar dem därför också. Han känner oss, och han känner till innebörden i de uttalanden som han genom sin ande har låtit bibelskribenterna göra. Jehova besvarar våra böner när anden ”lägger sig ut” för oss, eller för vår talan. Men när vi får större kunskap i Guds ord bör det bli lättare för oss att veta vad vi bör be om.

21. Vad ska vi undersöka i nästa artikel?

²¹ Som vi har sett uppenbarar våra böner mycket om oss. De kan till exempel visa hur nära Jehova vi är och hur god kunskap i hans ord vi har. (Jak. 4:8) I nästa artikel ska vi undersöka några böner som finns upptecknade i Bibeln. Vilken inverkan kan en sådan undersökning ha på våra böner till Gud?

Gör dina böner mer uttrycksfulla genom att studera Bibeln

”Ack, Jehova, jag ber dig, låt ditt öra vara uppmärksamt på din tjänares bön.” (NEH. 1:11)

1, 2. Varför har vi nytta av att undersöka några av de böner som finns upptecknade i Bibeln?

BÖN och bibelstudium är viktiga inslag i sann tillbedjan. (1 Thess. 5:17; 2 Tim. 3:16, 17) Bibeln är naturligtvis ingen bönbok. Men den innehåller många böner, bland annat i Psalmerna.

² När du läser och studerar Bibeln kommer du förmodligen att finna böner som stämmer in på din situation. Dina egna böner blir mer uttrycksfulla när du tar med ord eller tankar som finns upptecknade i Bibeln. Vad kan du lära dig av dem som fick sina böner om hjälp besvarade och av innehållet i deras böner?

Sök Guds vägledning och följ den

3, 4. Vilket uppdrag fick Abrahams tjänare, och vad kan vi lära oss av den utgång Jehova gav?

³ Ditt studium av Bibeln gör att du inser att du alltid bör be om Guds vägledning. Tänk på vad som hände när patriarken Abraham sände sin äldste tjänare, förmodligen Elieser, till Mesopotamien för att skaffa en gudfruktig hustru åt Isak. När kvinnor hämtade upp vatten ur en viss brunn bad tjänaren: ”Jehova, ... vad som skall inträffa är att den unga kvinna som jag säger så här till: ’Var snäll och sänk din vattenkruka, så att jag kan dricka’, och som då säger: ’Drick, och jag skall också ge dina kameler vatten’, henne är det du har bestämt åt din tjänare, åt Isak; och låt mig genom detta veta att du har visat min herre lojal kärlek.” (1 Mos. 24:12–14)

⁴ Den bön som Abrahams tjänare bad besvarades när Rebecka gav hans kameler vatten. Strax därefter följde hon med honom till Kanaan och blev Isaks älskade hustru. Du kan naturligtvis inte räkna med att Gud ska ge dig ett särskilt tecken. Men han kommer att vägleda dig i livet om du ber till honom och är besluten att låta dig ledas av hans ande. (Gal. 5:18)

Bönen kan minska vår oro

5, 6. Vad lägger vi märke till i Jakobs bön när han skulle möta Esau?

⁵ Bönen kan minska vår oro. Jakob var rädd för sin tvillingbror, Esau, och bad: ”Jehova, ... jag är inte värdig all den kärleksfulla omtanke och all den trofasthet som du har visat din tjänare. ... Jag ber dig, befria mig ur min brors hand, ur Esaus hand, för jag är rädd för honom, för att han skall komma och överfalla mig, både mor och barn. Och du har ju själv sagt: ’Jag skall helt visst göra gott mot dig, och jag skall göra din avkomma lik havets sandkorn, som inte kan räknas, så talrika är de.’” (1 Mos. 32:9–12)

⁶ Jakob vidtog vissa försiktighetsåtgärder, och hans bön besvarades när han och Esau försonades med varandra. (1 Mos. 33:1–4) Om du läser den här bönen noga, kommer du att märka att Jakob inte enbart bad om hjälp. Han visade tro på den utlovade avkomman och tacksamhet för Guds kärleksfulla omtanke. Känner du ”fruktan” inombords? (2 Kor. 7:5) I så fall kan Jakobs enträgna bön påminna dig om att bönen kan minska oron. Men våra böner bör inte bara innehålla en begäran om att få någonting utan också vara ett uttryck för tro.

Be om vishet

7. Varför bad Mose om att få lära känna Jehovas vägar?

⁷ En önskan att glädja Jehova bör motivera dig att be om vishet. Mose bad om att få lära känna Guds vägar. ”Se”, vädjade han, ”du [Jehova] säger till mig: ’För upp detta folk [från Egypten].’ ... Och nu, om jag har funnit ynnest för dina ögon, låt mig då få veta dina vägar, det ber jag dig, så att jag kan ... finna ynnest för dina ögon.” (2 Mos. 33:12, 13) Som svar gav Gud Mose större kunskap om sina vägar – något han behövde för att kunna ta ledningen bland Jehovas folk.

8. Hur kan du ha nytta av att meditera över 1 Kungaboken 3:7–14?

⁸ David bad också: ”Gör dina vägar kända för mig, Jehova.” (Ps. 25:4) Davids son Salomo bönföll Gud om vishet att kunna sköta sina uppgifter som Israels kung. Salomos bön var välbehaglig för Jehova, som inte bara gav honom det han begärde utan också rikedom och ära. (Läs 1 Kungaboken 3:7–14.) Om du får en uppgift i församlingen som känns överväldigande, be då ödmjukt om vishet. Då kommer Gud att hjälpa dig att få den kunskap och vishet du behöver för att kunna klara av din uppgift på ett bra och kärleksfullt sätt.

Be från hjärtat

9, 10. Vad tycker du är värt att lägga märke till i Salomos bön vid tempelinvigningen?

⁹ För att Jehova ska lyssna till våra böner måste de komma från hjärtat. Salomo frambar en innerlig bön innan folket samlades i Jerusalem för invigningen av Jehovas tempel år 1026 f.v.t., och den finns upptecknad i 1 Kungaboken, kapitel 8. När förbundsarken hade placerats i det allra heligaste och Jehovas moln uppfyllde templet lovprisade Salomo Gud.

¹⁰ Se lite närmare på Salomos bön och lägg märke till det han säger om hjärtat. Salomo erkände att det endast är Jehova som känner en människas hjärta. (1 Kung. 8:38, 39) Av samma bön framgår det att det finns hopp för en syndare som ”vänder om till ... [Gud] av hela sitt hjärta”. Om en fiende förde bort Guds folk som fångar, skulle Gud lyssna till deras vädjanden om deras hjärta var ”odelat gentemot Jehova”. (1 Kung. 8:48, 58, 61) Därför bör också dina böner komma från hjärtat.

Hur Psalmerna kan göra dina böner mer uttrycksfulla

11, 12. Vad har du lärt dig av hur en viss levit uttryckte sig i en psalm?

¹¹ Om du studerar Psalmerna kan dina böner bli mer uttrycksfulla, och det blir lättare att vänta på att Gud ska besvara dem. Tänk på det tålamod som en levit som var i fångenskap hade. Trots att han inte hade kunnat komma till Jehovas helgedom under en tid sjöng han: ”Varför är du förtvivlad, min själ, och varför brusar du vilt i mig? Vänta på Gud, ty jag skall åter få prisa honom som min storslagna räddning och som min Gud.” (Ps. 42:5, 11; 43:5)

¹² Vad kan du lära dig av den här leviten? Om du sitter i fängelse för rättfärdighetens skull och inte kan komma tillsammans med dina medtroende på deras plats för tillbedjan, vänta då tålmodigt på att Gud ska göra något för dig. (Ps. 37:5) Meditera över tidigare glädjeämnen du haft i Guds tjänst, be om uthållighet och ”vänta på [att] Gud” ska göra det möjligt för dig att åter bli verksam tillsammans med hans folk.

Be i tro

13. Varför bör du be i tro, enligt orden i Jakob 1:5–8?

¹³ Hur dina omständigheter än är bör du alltid be i tro. Om din ostrafflighet prövas, följ då det råd som lärjungen Jakob gav. Vänd dig till Jehova i bön och tvivla inte på att han kan ge dig den vishet du behöver för att kunna ta itu med din prövning. (Läs Jakob 1:5–8.) Gud känner dina oroande tankar, och han kan vägleda och trösta dig med hjälp av sin ande. Öppna ditt hjärta för honom i full tro, utan att ”alls tvivla”, och ta emot hans andes vägledning och råden i hans ord.

14, 15. Varför kan det sägas att Hanna bad och handlade i tro?

¹⁴ Hanna, en av leviten Elkanas båda hustrur, bad och handlade i tro. Elkanas andra hustru, Peninna, som hade fått flera barn, retade den barnlösa Hanna. Vid tältboningen lovade Hanna att hon, om hon fick en son, skulle ge honom åt Jehova. Eftersom bara hennes läppar rörde sig när hon bad, trodde översteprästen Eli att hon var drucken. När han förstod att hon inte var det sade han: ”Må Israels Gud uppfylla din önskan.” Trots att Hanna inte visste exakt hur utgången skulle bli hade hon tro på att hennes bön skulle bli besvarad. Därför såg ”hennes ansikte ... inte längre så bekymrat ut”. Hon var inte längre sorgsen eller nedslagen. (1 Sam. 1:9–18)

¹⁵ När Hanna hade fött Samuel och avvant honom överlämnade hon honom åt Jehova för att han skulle utföra helig tjänst vid tältboningen. (1 Sam. 1:19–28) Att du tar dig tid att meditera över den bön hon bad vid det här tillfället kan göra dina egna böner mer uttrycksfulla och hjälpa dig att förstå att till och med sorgsenhet på grund av ett svårt problem kan övervinnas om du i tro ber att Jehova ska besvara dina böner. (1 Sam. 2:1–10)

16, 17. Vad hände därför att Nehemja bad och handlade i tro?

¹⁶ Den rättrådige Nehemja, som levde på 400-talet f.v.t., bad och handlade i tro. Han bad: ”Ack, Jehova, jag ber dig, låt ditt öra vara uppmärksamt på din tjänares bön, ja, på alla dina tjänares bön, de som finner behag i att frukta ditt namn; och, jag ber dig, ge framgång åt din tjänare i dag och låt honom möta medlidande hos denne man.” Vem var ”denne man”? Det var den persiske kungen Artaxerxes, hos vilken Nehemja var munskänk. (Neh. 1:11)

¹⁷ Nehemja bad i tro i flera dagar när han fått veta att judarna som hade befriats från fångenskapen i Babylon befann sig i ”en mycket svår belägenhet och ... [var] föremål för smälek” och att ”Jerusalems mur ... [var] nerbruten”. (Neh. 1:3, 4) Nehemjas böner besvarades i en omfattning som han aldrig hade kunnat tänka sig. Kung Artaxerxes lät honom bege sig till Jerusalem för att återuppbygga stadens mur. (Neh. 2:1–8) Det dröjde inte länge förrän muren hade reparerats. Nehemjas böner besvarades därför att de gällde den sanna tillbedjan och frambars i tro. Är det så också med dina böner?

Kom ihåg att lovprisa och tacka Jehova

18, 19. Av vilka orsaker bör Jehovas tjänare lovprisa och tacka honom?

¹⁸ Kom ihåg att lovprisa och tacka Jehova när du ber. Vi har så många anledningar att göra det! David var till exempel ivrig att lovprisa Jehovas kungavälde. (Läs Psalm 145:10–13.) Visar dina böner att du uppskattar förmånen att få förkunna om Jehovas kungarike? Psalmisternas ord kan också hjälpa dig att i innerlig bön till Gud tacka för de kristna mötena och sammankomsterna. (Ps. 27:4; 122:1)

¹⁹ Den tacksamhet du känner över ditt dyrbara förhållande till Gud kan få dig att be en innerlig bön där du kanske ger uttryck åt följande tankar: ”Jag prisar dig bland folken, Jehova, jag spelar och sjunger till din ära bland folkgrupperna. Ty din kärleksfulla omtanke är stor och når upp till himlen och din sannfärdighet upp till skyarna. Var upphöjd över himlen, Gud, låt din härlighet vara över hela jorden.” (Ps. 57:9–11) Vilka hjärtevärmande ord! Håller du inte med om att sådana innerliga ord från Psalmerna kan påverka dina böner och göra dem mer uttrycksfulla?

Be till Gud med vördnad

20. Hur gav Maria uttryck åt sin hängivenhet för Gud?

²⁰ Det bör märkas på dina böner att du känner vördnad för Gud. Marias vördnadsfulla ord när hon fått veta att hon skulle bli mor till Messias liknade dem som Hanna yttrade när hon överlämnade den unge Samuel för att han skulle tjäna vid tältboningen. Marias vördnad för Gud märks tydligt i hennes ord: ”Min själ förkunnar Jehovas storhet, och min ande kan inte annat än vara jublande glad över Gud, min Räddare.” (Luk. 1:46, 47) Kan dina böner bli mer uttrycksfulla genom att du tar med liknande tankar? Det är inte att undra på att den gudfruktiga Maria utvaldes till att bli mor till Jesus, Messias!

21. Hur gav Jesu böner uttryck åt vördnad och tro?

²¹ Jesus bad vördnadsfullt i full tro. Innan han uppväckte Lasarus ”lyfte ... [han] blicken mot himlen och sade: ’Fader, jag tackar dig för att du har hört mig. Visst har jag vetat att du alltid hör mig.’” (Joh. 11:41, 42) Visar dina böner att du har sådan vördnad och tro? Studera Jesu vördnadsfulla mönsterbön så kommer du att finna att den särskilt framhåller att Jehovas namn ska helgas, att hans kungarike ska komma och att hans vilja ska ske. (Matt. 6:9, 10) Tänk på dina egna böner. Visar de att du är mycket intresserad av Jehovas kungarike, av att göra hans vilja och helga hans heliga namn? Det bör de göra.

22. Varför kan du vara säker på att Jehova kommer att ge dig mod att förkunna de goda nyheterna?

²² På grund av förföljelse eller andra prövningar inbegriper bönen ofta en vädjan till Jehova om hjälp att modigt tjäna honom. När Sanhedrin befallde apostlarna Petrus och Johannes att sluta ”undervisa på grundval av Jesu namn”, vägrade de modigt att sluta. (Apg. 4:18–20) När de hade blivit frigivna berättade de för sina medtroende vad som hade hänt. Sedan bad alla som var närvarande till Gud om hjälp att tala hans ord med frimodighet. Så spännande det måste ha varit när den här bönen besvarades, för de ”uppfylldes ... av den heliga anden och talade Guds ord med frimodighet”! (Läs Apostlagärningarna 4:24–31.) Följden blev att många började tillbe Jehova. Bönen kan också styrka dig så att du frimodigt förkunnar de goda nyheterna.

Fortsätt att förbättra dina böner

23, 24. a) Nämn andra exempel som visar hur studium av Bibeln kan göra dina böner mer uttrycksfulla. b) Vad tänker du göra för att dina böner ska bli mer uttrycksfulla?

²³ Vi skulle kunna nämna många fler exempel som visar att läsning och studium av Bibeln kan göra dina böner mer uttrycksfulla. Du kan till exempel likt Jona i dina böner erkänna att ”räddning tillhör Jehova”. (Jon. 2:1–10) Om du är bekymrad på grund av en allvarlig synd och har sökt hjälp från de äldste, då kan de känslor David gav uttryck åt i sina psalmer hjälpa dig att ge uttryck åt ånger i dina personliga böner. (Ps. 51:1–12) I andra böner kan du lovprisa Jehova alldeles som Jeremia gjorde. (Jer. 32:16–19) Om du söker någon att gifta dig med kan studium av den bön som finns i Esra, kapitel 9, tillsammans med dina egna enträgna böner styrka dig i din föresats att lyda Gud och gifta dig endast ”i Herren”. (1 Kor. 7:39; Esr. 9:6, 10–15)

²⁴ Fortsätt att läsa, studera och forska i Bibeln. Sök efter tankar som du kan ta med i dina böner. Du kanske kan väva in bibliska tankar i dina ödmjuka böner där du tackar och lovprisar Jehova Gud. Du kommer ännu närmare honom när dina böner blir mer uttrycksfulla genom ditt studium av Bibeln.