Blick på världen
”Den okända planeten”
Tre tidigare okända arter av apor påträffades i Amazonas’ regnskogar under bara två års tid. Globalt sett upptäcker man i genomsnitt tre nya fågelarter varje år. Vid en undersökning av 19 träd i Panamá stötte man på omkring 1.200 arter skalbaggar, och 80 procent av dem kände man tidigare inte till. ”Ett stort antal livsformer är fortfarande okända för oss”, konstaterar tidskriften UNESCO Sources. Så till exempel är ”uppskattningsvis 40 procent av Sydamerikas sötvattensfiskar ännu inte klassificerade. ... Och vad kommer vi att hitta i de till stor del outforskade oceandjupen?” Problemet ökar när man tänker på den enorma mängden mindre livsformer: de bakterier, svampar, trådmaskar, spindeldjur, insekter och växter som ännu återstår att upptäckas. ”Ett enda gram tropisk mylla, till exempel, kan innehålla upp till 90 miljoner bakterier och mikrober.” Somliga beräknar att antalet arter på jorden kan vara ”så högt som 200 miljoner”, skriver UNESCO Sources. Trots omfattande utforskning förblir jorden ännu ”den okända planeten”.
Snabba förändringar av värderingar i Canada
”Inom mindre än en generation har kanadensarna — både de engelsktalande och de fransktalande — tagit avstånd från den auktoritet som utstrålade från kyrkan, staten och olika monopol och oligopol, den auktoritet som skapade ordning och reda på marknaden och i samhället”, uppger The Toronto Star. Varför det? De vill ha omedelbar materiell behovstillfredsställelse. Man försöker få allt — nu. ”Den judisk-kristna moralkodexen har ersatts av sekulariserad humanism, den katolska ortodoxin av materiell hedonism. Det är få som är villiga att skjuta upp behovstillfredsställelsen till livet efter detta och ännu mycket mindre till sin ålderdom”, tillägger tidningen. Gud betraktas inte längre som ett övernaturligt väsen. Följaktligen känner man ingen fruktan, inga skuldkänslor. De andliga intressena blir lidande, medan alla ansträngningar inriktas på att få ut så mycket som möjligt av den materiella världen.
En förhandsvision av 1900-talet
Kunde någon som levde under förra seklet ha föreställt sig sådana moderna tekniska påfund som bilar, masskommunikationer, elektronisk musik och faxapparater? Den franske romanförfattaren Jules Verne, som är välkänd för sina böcker Jorden runt på 80 dagar och En världsomsegling under havet, förutsåg denna utveckling och mycket mer år 1863 i en tidigare opublicerad roman med titeln ”Paris på 1900-talet”. Vernes förläggare avfärdade den som alltför långsökt och otrolig, men det har visat sig att det nyligen påträffade alstret ger en förvånansvärt korrekt bild av livet under vårt 1900-tal, med bland annat avancerade vapen, den elektriska stolen, miljöförstöring och trafikstockningar. Verne förutsåg en härjad befolkning som hade förlorat intresset för den gångna tidens klassiska kultur och bedrifter, ett samhälle som var förslavat av kommersialism och alltför fixerat vid teknik. Paristidningen International Herald Tribune konstaterade: ”Verne förutsåg inte bara många nutida tekniska bedrifter. Han urskilde också några av de mest skrämmande konsekvenserna.”
Japans brottsvåg
Japan, som tills nyligen betraktats som ett relativt brottsfritt land, upplever nu en våg av brottslighet som polisen skyller på konjunktursvackan, den ökande vapensmugglingen och den organiserade brottslighetens minskande makt. Enligt en representant för polisen, Takaji Kunimatsu, har antalet brott där vapen använts nått rekordsiffror, och om detta får fortsätta okontrollerat kommer det att ”skaka den allmänna ordningens grundvalar” i Japan. Enligt Mainichi Daily News håller också brott som begås av ”vanliga människor” på att öka. Delvis beror detta på ”den oavbrutna stressen från storstadslivet med sin trängsel”. Sociologiprofessorn Susumu Oda har gett följande förslag till hjälp för storstadsbor att kunna överleva: Håll fast vid en viss grundläggande hövlighet, som att besvara en hälsning, att säga ”förlåt” när det lämpar sig och att le ”för att skingra eventuella känslor av fientlighet”. Lär dig konsten att säga ifrån på ett artigt sätt. Gör det till en vana att använda säkerhetskedja på ytterdörren. Betrakta polisen som en medförbunden. Och ”betrakta inte kampsporter som ett sätt att skydda dig mot brott. Det är mer troligt att någon blir allvarligt skadad.”
Risker med blodtransfusioner
”Även om Canadas blodförråd skulle fingranskas i tusen år från och med nu, skulle riskerna med blodtransfusioner ändå finnas där”, skrev The Toronto Star. Inför en nämnd som undersöker hur säkert Canadas blodförråd är betygade dr William Noble från St. Michael’s Hospital: ”Riskerna existerar och kommer alltid att existera.” Riskerna med blodtransfusioner omfattar ”allt från allergiska reaktioner till att smittas av aids från givarblod”, säger tidningen. De som är experter på att ge blodtransfusioner påstår att fler och fler patienter i dag oroar sig över att bli smittade av aids från blod. Doktor Noble säger: ”Det går aldrig en dag utan att vi diskuterar frågan: ’Skall jag ge en transfusion eller skall jag inte?’”
”Björndelar”
”Den illegala handeln med kroppsdelar från kanadensiska svartbjörnar kan vara mer lukrativ än deltagande i den internationella narkotikahandeln”, hävdar The Toronto Star. Det råder en ovanligt stor efterfrågan på gallblåsor och tassar från svartbjörnar bland utövare av traditionell medicin i de rikare länderna i Asien, som Kina, Sydkorea, Japan, Taiwan och Hongkong. ”En myndighetsperson i Kalifornien har beräknat att värdet ’på gatan’ (vad det kostar för den slutlige användaren) för ett kilo björngallblåsa i Asien hade stigit till mer än en miljon dollar [7,5 miljoner kronor] vid den tidpunkt då gallan blandades ut med galla från kor eller grisar”, tillägger tidningen. ”Som jämförelse kan nämnas att värdet på gatan för kokain i Toronto har uppskattats till 100.000 dollar [750.000 kronor] per kilo.” Carole Saint-Laurent, som är specialist på utrotningshotade arter vid World Wildlife Fund i Canada, säger: ”Det är ett enormt stort geschäft runt detta.” Man fruktar att efterfrågan på björndelar skall fortsätta att stiga. Björnpopulationen har redan i stor utsträckning utplånats i Asien.
Brasiliens hotade arter
”Brasilien har tre gånger så mycket tropisk skog som något annat land, har den största biologiska mångfalden i världen och har fortfarande den mest varierade däggdjursfaunan, med 460 arter, inom sina gränser”, skriver tidningen O Estado de S. Paulo. ”Men Brasilien leder också ligan över utrotningshotade arter — 310 stycken, av vilka 58 är däggdjur.” Även om ingen däggdjursart hittills utrotats helt, ”är 12 procent av Brasiliens däggdjur i farozonen”, till exempel sådana som ”stora lejonapan, som endast förekommer i Brasilien”. En del hotade arter ”lever i så begränsade områden att minsta lilla ingrepp i deras naturliga miljö kan leda till att de utplånas”. Enligt tidningen betraktas en art som utrotad när 50 år har gått utan att något exemplar påträffats i vilt tillstånd.
Jordens folkmängd
Enligt statistiska uppgifter från UNFPA (Förenta nationernas befolkningsfond) nådde jordens folkmängd 5,66 miljarder vid halvårsskiftet 1994. Enligt de senaste beräkningarna väntar man sig att folkmängden ökar till 6 miljarder år 1998, 8,5 miljarder år 2025 och 10 miljarder år 2050. Nästan all befolkningstillväxt kommer att ske i Asien, Afrika och Latinamerika. Afrika, som har en årlig befolkningstillväxt på 2,9 procent, är den snabbast expanderande regionen i världen. Europa ligger lägst med 0,3 procent. UNFPA uppger också att vid sekelskiftet, alltså om bara fem år, kommer hälften av världens befolkning att bo i städer. Då kommer 300 städer i u-länderna att ha över en miljon invånare, mot bara 125 städer i dag.
Kvalitetsrelationer avgörande
”Det är det slag av relationer ungdomar har — och inte familjetypen — som avgör om ungdomarna kommer att använda droger eller få beteendestörningar”, skriver The Toronto Star. En undersökning av en drogforskningsstiftelse i Canada, i vilken man studerat 2.057 ungdomar i Ontario, visade att ”familjerelationernas beskaffenhet har ett starkare inflytande än familjestrukturen i sig själv”, enligt forskaren Ed Adlaf. Ungdomar med goda familjerelationer — även de som hade adoptivföräldrar, styvföräldrar eller ensamstående mödrar — klarade sig bättre än ungdomar i intakta familjer där det rådde dåliga relationer. ”De som regelbundet talar med sina föräldrar om sina problem hade den lägsta andelen brottsligt beteende”, skrev tidningen. ”De som aldrig talar med någon av föräldrarna om problem hade högst andel alkoholkonsumtion, drogmissbruk och brottslighet.” Hur mycket tid ungdomarna är tillsammans med sin familj, relationernas kvalitet och huruvida föräldrarna håller sig informerade om var deras barn håller hus och vad de sysslar med är de viktigaste faktorerna när det gäller att minimera problemen. ”Det är viktigt att ägna tid åt och avsätta tid åt sina barn”, sade Adlaf avslutningsvis.