”Embryot av mig”

JU MER människan lär sig om hur ett foster utvecklas, desto mer ställs hon inför faktum att det från första början är fråga om en gradvis utveckling av ett liv med känslor, hörsel, syn, rörelseförmåga och andra funktioner. Man fortsätter att häpna över upptäckter som visar att det är fråga om mer än bara en anhopning av celler och vävnad. I Chatelaine, en kanadensisk tidskrift för kvinnor, lägger Anne Beirne fram de fakta man för närvarande känner till. Rörelseförmåga: Fastän modern förmodligen inte känner det, börjar fostret att röra på sina muskler redan efter åtta veckor — vid den tiden har också hjärtat redan börjat slå. ”Efter 28 veckor rör sig ett normalt utvecklat foster åtminstone tio gånger på en tolvtimmarsperiod.” Känsel: Efter 16 veckor reagerar det för smärta, och det händer också att det sparkar, om det blir stucket av en nål som används i samband med fostervattensprov. Hörsel: Det kan höra sin mors hjärtslag efter 24 veckor och reagerar för höga ljud, musik och röster. ”Det kan till och med hoppa rytmiskt till sin mors röst.” Syn: ”Efter 16 veckor har dess ögon utvecklats så mycket att det kan röra dem; efter 24 veckor ... kan fostret registrera ljus genom livmoderväggen.”

Jehova ser också allt det här, ända från det att ett nytt liv har befruktats — den förunderliga, gradvisa utvecklingen av en individ. Människor som verkligen respekterar livet och dess källa kommer inte att bortse från detta faktum och handla som om en abort rätt och slätt var ett avlägsnande av en anhopning av celler. Psalmisten sade till Jehova: ”Dina ögon såg till och med embryot av mig, och i din bok blev alla dess delar nedtecknade beträffande de dagar då de bildades och det ännu inte fanns någon av dem.” — Psalm 139:16.