6–8. Hur känner en del par som inte kan få barn?

⁶ En del gifta par upplever en annan slags vedermöda. De har en desperat önskan att få barn, men de kan inte. För kvinnan kan det vara oerhört påfrestande rent känslomässigt att inte bli gravid, och en sådan här ouppfylld önskan kan vara en ”vedermöda i köttet”. (Ords. 13:12) På Bibelns tid sågs barnafödande som något mycket viktigt. Rakel, Jakobs hustru, blev helt förtvivlad när hennes syster fick barn men inte hon. (1 Mos. 30:1, 2) Missionärer i länder där det är vanligt med stora familjer får ofta frågan varför de inte har barn. Även om de försöker förklara varför kan reaktionen bli: ”Åh, vi ska be för er!”

⁷ Vi kan ta ett annat exempel. En syster i England ville otroligt gärna få barn. Men så kom hon upp i övergångsåldern och insåg att hennes önskan inte skulle bli uppfylld i den här världsordningen, och det gjorde henne helt förtvivlad. Så hon och hennes man bestämde sig för att adoptera. Men hon sa: ”Jag gick ändå igenom en slags sorgeprocess. Jag visste att det inte skulle vara exakt samma sak att adoptera som att föda mitt eget barn.”

10. Hur fick Hanna tröst? (Se den inledande bilden.)

¹⁰ Hanna, som var Elkanas älskade hustru, fick gå igenom en mycket svår period. Hon ville ha barn men fick inga. Elkanas andra hustru Peninna, däremot, fick flera barn. (Läs 1 Samuelsboken 1:4–7.) Och något som gjorde det hela ännu värre var att Peninna hånade Hanna. Det här pågick ”år efter år” och gjorde Hanna väldigt upprörd och ledsen. Men hon vände sig till Jehova och bad en lång och innerlig bön. Förväntade hon sig att Jehova skulle ge henne det hon bad om? Hon måste ha hoppats på det i alla fall, för efteråt såg ”hennes ansikte ... inte längre så bekymrat ut”. (1 Sam. 1:12, 17, 18) Hanna litade på att Jehova skulle hjälpa henne, antingen genom att ge henne en son eller genom att fylla det här tomrummet på något annat sätt.

11. Vilken hjälp kan vi få av att be?

¹¹ Så länge vi är ofullkomliga och lever i Satans värld kommer vi att drabbas av olika svårigheter. (1 Joh. 5:19) Men vi är inte ensamma. Vi kan vända oss till Jehova, ”all trösts Gud”, och få hjälp att hantera våra problem. Hanna öppnade sitt hjärta för Jehova och berättade exakt hur hon kände. Vi kan göra likadant och inte bara nämna det som tynger oss, utan be innerligt och verkligen sätta ord på våra känslor. (Fil. 4:6, 7)

12. Vad hjälpte profetissan Hanna att känna glädje?

¹² Även om vi skulle känna en stor saknad i vårt liv, antingen på grund av barnlöshet eller en närståendes död, kan vi få tröst. Tänk på profetissan Hanna, som levde på Jesus tid. Hon förlorade sin man efter bara sju års äktenskap, och Bibeln säger inget om att hon hade några barn. Men vad gjorde hon fortfarande vid 84 års ålder? I Lukas 2:37 står det att hon ”aldrig var borta från templet” och att hon ”natt och dag utförde helig tjänst med fastor och ödmjuka böner”. Ja, tjänsten för Jehova gav henne både glädje och tröst.