Mammor för tidigt

”Min pojkvän var snygg. Han hade pengar, och vi kunde vara ute och ha roligt. När mensen inte kom förstod jag att något var fel. Hur skulle jag kunna berätta det för mamma? Varför måste det här hända just mig? Jag var bara 16 år, och jag visste inte vad jag skulle göra.” – Nicole.

I DAG är Nicolea i 35-årsåldern, och hon är en stabil och energisk mamma med tre barn. Det äldsta är 20 år. Ja, en gång var hon en bland miljoner ogifta tonårsflickor som väntade barn. Precis som andra tonåriga mammor kände hon sig liten och hjälplös inför alla svåra utmaningar, besvärliga beslut och en oviss framtid.

Nicole talar sällan om den chock, förnekelse, rädsla, vrede och förtvivlan som hon upplevde under den senare delen av tonåren – en tid då hennes kamrater mest tänkte på kläder och skolbetyg. Men hennes situation var ändå inte hopplös. Hon kom från en kärleksfull familj som hade försökt lära henne att leva efter höga moralprinciper. Under en tid valde hon att ignorera de här principerna – och fick betala priset för det – men längre fram var det just de här värderingarna som ledde till att hon fick ett rikt och meningsfullt liv. Hennes motto blev: ”Allt hopp är inte ute.”

Tyvärr är det inte alla tonåriga mödrar som har ett sådant stöd hemifrån – eller som ser lika optimistiskt på sin situation. Många upptäcker snart att de hamnat i en till synes hopplös ekonomisk situation. Somliga måste kämpa med de känslomässiga efterverkningarna av våldtäkt och misshandel.

Inget av detta gör att det ser särskilt ljust ut för barn till tonåriga mödrar. I boken Teen Moms—The Pain and the Promise sägs det att barn till tonåriga mödrar ”ofta har lägre födelsevikt, får fler barnsjukdomar, löper ökad risk att drabbas av spädbarnsdödlighet, får sämre läkarvård, lider oftare av hunger och undernäring och tycks vara utsatta för mer våld och utvecklas senare än barn till äldre mödrar”. Det har faktiskt visat sig att barn till tonåriga mödrar själva blir mödrar i tonåren oftare än barn till äldre mödrar.

Hur vanligt är det med tonårsgraviditeter? Hur kan tonåriga mammor klara av de utmaningar det innebär att fostra sina barn? Kan man göra något för att hjälpa ungdomar, så att de inte hamnar i en sådan svår situation? De här frågorna kommer att behandlas i de följande artiklarna.

[Fotnot]

Tonårsgraviditeter – ett världsvitt problem

PROBLEMET med tonårsgraviditeter har kallats en epidemi. Hur tragiskt det här problemet verkligen är förstår man bäst när man tänker på hur skrämmande en tonårsflicka upplever situationen att bli med barn. Hon ställs inför drastiska förändringar i sitt liv som inte bara kommer att påverka henne utan också hennes familj och nära vänner.

Ungdomar befinner sig i det som i Bibeln kallas ”ungdomsblomstringen” – en tid när de sexuella känslorna är särskilt starka. (1 Korinthierna 7:36) Men att betrakta tonårsgraviditeter som enbart en fråga om preventivmedel skulle vara att förenkla det hela. Mycket tyder på att tonårsgraviditeter har att göra med flera komplicerade sociala och känslomässiga frågor.

Bidragande faktorer

Forskning visar att många tonåriga mödrar kommer från splittrade hem. ”Jag har alltid längtat efter en riktig familj”, är den återkommande kommentaren från många gravida tonårsflickor. Det är tydligt att problem i familjen under uppväxttiden kan vara en bidragande faktor när det gäller tonårsgraviditeter. I ett omfattande stödprogram för tonåriga mödrar visade det sig att de i många fall hade ”flyktig kontakt med sina mödrar och ingen kontakt alls med sina fäder”. Anita, som blev mamma när hon var 18, minns att hon, trots att hennes ensamstående mamma arbetade hårt för att sörja för henne materiellt, ändå kände ett tomrum efter sin pappa.

Andra flickor blir ensamstående mammor som en direkt följd av våldtäkt. För somliga verkar ett sådant trauma utlösa smärtsamma känslor som längre fram kan ta sig uttryck i ett destruktivt beteende. Jasmine, till exempel, blev våldtagen när hon var 15. Hon säger: ”Efter det blev jag självdestruktiv. När jag var 19 blev jag med barn.” Sexuella övergrepp kan också utlösa känslor av värdelöshet. ”Jag tyckte inte att jag var värd någonting”, säger Jasmine. Anita upplevde något liknande: ”Från sjuårsåldern upp till elvaårsåldern utsattes jag för sexuella övergrepp av en tonårspojke. Jag hatade och anklagade mig själv.” Hon blev gravid vid 17 års ålder.

Sedan finns det en del ungdomar som råkar illa ut för att de är alltför självsäkra eller nyfikna. Nicole, som citerades i den föregående artikeln, erkänner: ”Jag trodde att jag visste allt och att jag kunde göra allt. Tyvärr kunde jag även bli med barn.” Carol, som också blev ensamstående mamma som mycket ung, experimenterade med sex av ren nyfikenhet. Hon säger: ”Det kändes som om det fanns saker i livet som jag gick miste om.”

Okunnighet om vad sexuella relationer kan leda till är också en faktor som spelar in. Enligt sociologerna Karen Rowlingson och Stephen McKay saknar en del ungdomar i Storbritannien ”tillräcklig kunskap om ... vad de kan vänta av ett förhållande och vad det innebär att bli med barn”. En del verkar inte inse sambandet mellan sex och graviditet. En undersökning visade att många tonåriga mammor blev ”chockade och förvånade när de insåg att de var gravida”, och ändå hade de inte använt preventivmedel.

Men det som har påverkat antalet tonårsgraviditeter mest är den ändrade inställningen till sex. Vi lever i en tid när människor ”älskar njutningar mer än de älskar Gud”. (2 Timoteus 3:1–4) De australiska forskarna Ailsa Burns och Cath Scott säger att de ”sociala, religiösa och ekonomiska åtgärderna för att motverka sex utanför äktenskapet har minskat”. Det är inte längre lika skamligt att bli med barn utan att vara gift. På vissa platser kan tonåringar till och med se det som en sorts trofé eller statussymbol att ha ett barn!

De känslomässiga efterverkningarna

Verkligheten för en mamma i tonåren ser ganska annorlunda ut jämfört med ungdomliga fantasier. När en tonårsflicka får reda på att hon är med barn väcks en mängd olika känslor inom henne. Många flickor beskriver det som ett tillstånd av chock eller handlingsförlamning. ”Vanliga reaktioner är vrede, skuld och förnekande”, säger American Academy of Child and Adolescent Psychiatry. Förnekande kan vara farligt, eftersom det skulle kunna göra att en flicka inte söker den medicinska vård hon behöver.

”Jag blev panikslagen”, säger Elvenia när hon berättar om sin reaktion då hon insåg följderna av sitt sexuella ”äventyr”. Många flickor som blir med barn har ingen att anförtro sig åt eller skäms för att berätta om sin situation. Det är därför inte förvånande att somliga blir överväldigade av skuldkänslor och rädsla. Många tonårsflickor som blir med barn drabbas också av allvarlig depression. ”Jag brydde mig inte om ifall jag levde eller dog”, säger Jasmine.a

Vilken den första reaktionen än blir, så ställs en ung flicka så småningom inför ett antal beslut som i hög grad kommer att påverka både henne själv och hennes barn. Hur unga flickor kan fatta sådana beslut på ett förståndigt sätt kommer vi att ta upp i nästa artikel.

[Fotnot]

[Ruta på sidan 7]

Tonårsgraviditeter – den dystra verkligheten

De uppgifter som presenteras här beskriver situationen i USA, men de belyser också en del av den verklighet som gravida tonåringar över hela världen möter.

● Fyra av 10 flickor blir med barn innan de är 20 år – det innebär över 900 000 tonårsgraviditeter varje år.

● Omkring 40 procent av de tonåriga mammorna är under 18 år.

● Barn till tonåriga föräldrar utsätts oftare för övergrepp och blir oftare försummade än barn till äldre föräldrar.

● Bara 4 av 10 mammor under 18 år fullföljer sin skolgång.

● Närmare 80 procent av papporna gifter sig inte med de tonåriga mammor som de har barn tillsammans med.

● Bara 30 procent av de tonåriga mammor som gifter sig när barnet är fött stannar kvar i sitt äktenskap. Risken för att ett tonårsäktenskap skall misslyckas är dubbelt så stor som för ett äktenskap där kvinnan är minst 25 år.

● Barn till tonåriga mammor föds ofta för tidigt och har låg födelsevikt. De löper också ökad risk att drabbas av spädbarnsdöd, blindhet, dövhet, kroniska andningsproblem, förståndshandikapp, psykiska sjukdomar, CP-skador, dyslexi och hyperaktivitet.

[Bildkälla]

Hämtat från Not Just Another Single Issue: Teen Pregnancy Prevention’s Link to Other Critical Social Issues, The National Campaign to Prevent Teen Pregnancy, februari 2002.

[Ruta/Bild på sidan 7]

Tonårsgraviditeter världen över

BRASILIEN: Det rapporteras att ”698 439 tonårsflickor under 19 års ålder födde barn på något av Brasiliens allmänna sjukhus 1998. ... Av dessa flickor var 31 857 mellan 10 och 14 år, vilket måste sägas vara en alldeles för låg ålder för att få barn.” – Folha de S. Paulo, 25 augusti 1999.

STORBRITANNIEN: ”Storbritannien har högsta andelen tonårsfödslar i Västeuropa. ... År 1997 var det nästan 90 000 tonåringar i England som blev gravida. Ungefär tre femtedelar av dessa graviditeter ledde till födslar (56 000), och 90 procent av tonårsfödslarna 1997 var utomäktenskapliga (omkring 50 000).” – Lone Parent Families, 2002.

MALAYSIA: ”Antalet barn som föds utom äktenskapet i landet har ökat sedan 1998, och i de flesta fall är mödrarna i övre tonåren.” – New Straits Times—​Management Times, 1 april 2002.

RYSSLAND: ”Nästan en tredjedel av alla barn som föddes i Ryssland förra året föddes av ensamstående mödrar, vilket procentuellt sett är dubbelt så många som för tio år sedan och fler än vad det varit sedan andra världskriget, visar regeringens statistik. Mer än 40 procent av de här barnen föddes av tonåringar.” – The Moscow Times, 29 november 2001.

USA: ”Trots att antalet tonårsgraviditeter minskat på senaste tiden blir 4 av 10 tonårsflickor gravida någon gång innan de är 20.” – Whatever Happened to Childhood? The Problem of Teen Pregnancy in the United States, 1997.

[Bild på sidan 5]

Skilsmässor ökar risken för tonårsgraviditeter

[Bild på sidan 6]

En del ungdomar verkar inte inse sambandet mellan sex och graviditet

[Bild på sidan 6]

När en flicka blir med barn påverkas också de som står henne nära

Utmaningarna med att bli mamma i tonåren

NÄR en tonårsflicka blir med barn får hon det tunga ansvaret att fatta vuxna beslut. ”Jag känner mig som 40”, säger en tonårig mamma. ”Jag har gått miste om hela min barndom.” När en flicka får reda på att hon väntar barn kan hon bli helt utom sig av rädsla och oro.

Om du är i tonåren och har blivit med barn kanske du också känner det så. Men du vinner ändå inte mycket på att låta negativa känslor ta överhanden. ”Den som ger akt på vinden får ingenting sått”, sägs det i Bibeln, ”och den som tittar på molnen får ingenting skördat.” (Predikaren 7:8; 11:4) En lantbrukare som oroar sig så mycket för vädret att han blir handlingsförlamad får inte uträttat det han måste. Så försök att inte bli handlingsförlamad. Förr eller senare måste du gå vidare i livet och axla ditt ansvar. (Galaterna 6:5)

Vad har du för alternativ? Somliga kanske menar att du borde överväga abort. Men för dem som vill behaga Gud är inte det ett acceptabelt alternativ, för Bibeln visar mycket tydligt att det är emot Guds lag. (2 Moseboken 20:13; 21:22, 23; Psalm 139:14–16) I Guds ögon är varje embryos liv – även om det kommit till utanför äktenskapet – av mycket stort värde.

Hur är det då med möjligheten att du gifter dig med barnets far, så att ni kan fostra ert barn tillsammans? Ett äktenskap skulle åtminstone bespara dig en del besvär. Men även om en ung pappa känner ett moraliskt ansvar att hjälpa till med barnets fostran, är ett äktenskap inte alltid en förståndig lösning.a Det faktum att en ung man har fortplantningsförmåga innebär knappast att han har den känslomässiga och mentala mognad som krävs för att vara en äkta man eller far. Det innebär inte heller att han har ekonomiska förutsättningar för att ta hand om fru och barn. Och om han inte delar din tro, skulle ett äktenskap med honom vara att gå emot Bibelns råd att man skall gifta sig ”bara ... i Herren”. (1 Korinthierna 7:39) Så att rusa in i ett förhastat – och kanske kortlivat – äktenskap kan, enligt vad erfarenheten visar, resultera i ännu mer smärta och lidande.

Hur är det då med att lämna bort barnet för adoption? Det är definitivt bättre än abort, men glöm inte att du trots de olyckliga omständigheterna faktiskt kan välja att fostra och ta hand om ditt barn själv.

Hur du kan klara av utmaningarna

Det är sant att det inte är så lätt att som ensamstående förälder fostra och ta hand om ett barn. Men genom att du gör ditt bästa för att följa Bibelns principer och förlitar dig på Guds styrka och vägledning kan du klara av många utmaningar som du ställs inför. Här kommer några förslag som kan hjälpa dig att klara av din situation.

● Rätta till ditt förhållande till Gud. Sex före äktenskapet är en synd mot Gud – ett brott mot Guds höga moralnormer. (Galaterna 5:19–21; 1 Thessalonikerna 4:3, 4) Ett första viktigt steg är därför att du ångrar dig och ber om Guds förlåtelse. (Psalm 32:5; 1 Johannes 2:1, 2) Du kan kanske känna dig ovärdig att få hans hjälp. Men Jehova lovar att ge förlåtelse, och han hjälper dem som ångrar det orätta de gjort. (Jesaja 55:6, 7) I Jesaja 1:18 säger Jehova: ”Även om era synder skulle visa sig vara som scharlakan [stora, allvarliga], skall de göras vita som snö [helt rena].” Bibeln uppmuntrar också dem som handlat orätt att dra nytta av den andliga hjälp som församlingens förordnade äldste ger. (Jakob 5:14, 15)

● Säg nej till sex före äktenskapet. Det här innebär förmodligen att du måste bryta förhållandet med barnets pappa. Om du stannar kvar i förhållandet, skulle du bara utsättas för pressen att fortsätta med ett uppförande som misshagar Gud. Glöm aldrig att Guds lagar, även om de är stränga, är till för att skydda oss. Nicole, som citerades tidigare i den här artikelserien, påminner sig: ”Jag insåg till slut att Gud har rätt. Han vill vårt bästa.” (Jesaja 48:17, 18)

● Berätta för dina föräldrar. Du kanske är rädd att dina föräldrar skall bli arga på dig. Och visst kommer de säkert att bli upprörda och oroliga när de får reda på att du är med barn. De kanske till och med känner att de har misslyckats och anklagar sig själva för det som hänt. Men om dina föräldrar är verkligt kristna kommer de upprörda känslorna och smärtan med tiden att lägga sig. De är dina föräldrar, och de älskar dig, trots dina misstag. När de ser din ångerfulla inställning kommer de helt säkert att efterlikna fadern i Jesu liknelse om den förlorade sonen och kärleksfullt förlåta dig. (Lukas 15:11–32)

● Visa tacksamhet. Föräldrar, släktingar och vänner visar sig ofta vara en stor källa till hjälp och stöd. Dina föräldrar kan exempelvis hjälpa dig att få medicinsk vård. När ditt barn är fött kan de lära dig det du behöver kunna för att ta hand om det. De kanske också erbjuder sig att sitta barnvakt. Nicole säger om sin mamma: ”Jag tog hand om barnet själv, men hon hjälpte mig väldigt mycket.” Dina vänner kan också taktfullt hjälpa till, kanske genom att ge dig barnkläder och annat som du kan ha användning för. (Ordspråksboken 17:17) När de visar dig sådan omtanke bör du följa Bibelns råd och ”visa ... [dig] tacksam”. (Kolosserna 3:15) Om du uttrycker din uppskattning, känner de inte att du tar deras kärleksfulla hjälp för given.

● Lär dig att bli en bra förälder. Du vill naturligtvis inte vara beroende av din familj och dina vänner för alltid. Så börja utveckla sådana förmågor som gör dig mer kompetent att sköta ditt barn och ta hand om ett hushåll. Det är ett stort ansvar att ta hand om en liten människa som behöver omvårdnad och uppmärksamhet. Det finns mycket du behöver lära dig om kost, hälsa och annat som ingår i att sköta ett barn. Det är intressant att lägga märke till att äldre kristna kvinnor i Bibeln uppmuntras att uppmana yngre kvinnor att vara ”husliga”. (Titus 2:5) Din mamma – och kanske också andra äldre i församlingen – kan säkert ge dig värdefull hjälp och övning i det här avseendet.

● Sköt din ekonomi förståndigt. I Bibeln sägs det att ”pengar är till skydd”. (Predikaren 7:12) När du får ett barn att ta hand om kommer det att ställas större krav på din ekonomi.

Först av allt kanske du vill undersöka vilka bidrag du har rätt till och ansöka om dem. Men ofta är en flicka fortfarande beroende av ekonomisk hjälp från sina föräldrar. Om det är så i ditt fall, skulle det vara förståndigt och omtänksamt av dig att dra ner på kostnaderna så mycket som möjligt. Även om du säkert föredrar att köpa nya saker till ditt barn, kan du kanske spara pengar genom att köpa begagnat.

● Försök att skaffa dig någon form av utbildning. ”De visa förvarar kunskap som en skatt”, sägs det i Ordspråksboken 10:14. Det här gäller framför allt kunskapen i Bibeln, men det kan också tillämpas på världslig utbildning. Du behöver utveckla de färdigheter som behövs för att kunna försörja dig och ditt barn.

Det är visserligen inte så lätt att gå i skolan och samtidigt ha ett litet barn att ta hand om. Men en bristfällig grundutbildning skulle kunna göra att du och ditt barn tvingas till ett liv i fattigdom, med bidragsberoende, låga inkomster, dålig bostad och undernäring. Så om det alls är möjligt, fortsätt skolan. Nicoles mamma var noga med att Nicole skulle gå färdigt skolan, och det ledde till att Nicole senare kunde försörja sig som sekreterare på en advokatbyrå.

Varför inte undersöka vilka utbildningsmöjligheter som finns? Om det är svårt att vara med vid lektionerna i skolan, kan du kanske studera hemma. Det kanske skulle vara praktiskt för dig att studera på distans.

Du kan lyckas

Det är sannerligen ingen lätt uppgift för en ung flicka att vara en ensamstående mamma. Men du kan klara av det! Med tålamod, beslutsamhet och hjälp från Jehova Gud kan du bli en kärleksfull, duglig och kompetent förälder. Och barn till ensamstående mammor kan växa upp till välanpassade vuxna. Du kan faktiskt få glädjen att se ditt barn följa den vägledning och övning som du gett och bli en ung människa som älskar Gud. (Efesierna 6:4)

Nicole uttrycker sig så här: ”Med Guds hjälp – och mot alla odds – kunde jag hjälpa min lilla flicka att bli en omtänksam, respektfull och ansvarsfull ung dam. När jag ser henne påminns jag om alla sömnlösa nätter, men jag fylls också av lycka.”

Hur bör då vuxna behandla tonåriga mammor och deras barn? Finns det något de kan göra för att hjälpa de unga, så att de slipper uppleva den smärta det innebär att bli med barn i tonåren?

[Fotnot]

[Bilder på sidorna 8, 9]

Tonåriga mammor ställs inför många utmaningar när de fostrar sina barn

[Bild på sidan 10]

Lösningen är inte att rusa in i ett förhastat äktenskap

[Bild på sidan 10]

Kristna äldste kan hjälpa ungdomar som handlat fel att rätta till sitt förhållande till Gud

[Bild på sidan 11]

Det är förståndigt av ensamstående mammor att gå färdigt skolan

Hjälp och skydd för de unga

DET är oerhört tragiskt när en ogift flicka – som själv fortfarande är ett barn – blir med barn. Ändå är tonårsgraviditeter ett stort socialt problem, och det berör oss alla på något sätt. Tragedin med tonårsgraviditeter intygar riktigheten i Guds uppmaning: ”Fly undan otukten.” (1 Korinthierna 6:18)

Ändå händer det då och då att en ung flicka som har fått lära sig Guds vägar väljer att ignorera eller förkasta det hon vet. Hon kan då bli indragen i sexuell omoraliskhet och bli med barn. Hur bör de sanna kristna reagera? När en sådan egensinnig ung människa visar ånger bör hennes föräldrar och andra i den kristna församlingen kärleksfullt ge hjälp och stöd.

Tänk återigen på Nicole. Hennes föräldrar hade fostrat henne enligt Bibelns principer. Det var därför särskilt smärtsamt när hon blev med barn utan att vara gift. Men hon berättar: ”Vännerna i församlingen brukade komma hem till mig och försöka uppmuntra mig att studera Bibeln och att hålla mig nära Jehova.”

Nej, Jehovas vittnen godkänner inte omoraliska handlingar, men de vet att de som handlar fel kan ”låta ... [sig] förvandlas” genom att tillämpa Bibelns principer. (Romarna 12:2) De har en orubblig tro på att Gud förlåter ångerfulla syndare. (Efesierna 1:7) De inser också att även om ett barn har fötts utom äktenskapet, så har inte barnet gjort något orätt. I stället för att stämpla ett sådant barn som utomäktenskapligt visar medlemmarna i den kristna församlingen honom eller henne samma ömma tillgivenhet, medkänsla och omtanke som de visar alla andra barn de har ibland sig. (Kolosserna 3:12)

En ensamstående mor började studera Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen. Hon tog snabbt Bibelns budskap till hjärtat och gjorde stora förändringar i sitt liv. Hon sade så här om vittnena: ”Alla visade äkta intresse för mig och mina barn. De gav mig mat och kläder när det behövdes, och jag fick även ekonomisk hjälp. När jag blev kvalificerad att ta del i förkunnartjänsten satt de barnvakt åt mig. De gjorde allt de kunde för att hjälpa mig att utveckla äkta kärlek till Jehova.”

Hur tonårsgraviditeter kan förhindras

Det är naturligtvis mycket bättre att hjälpa de unga att inte hamna i en sådan situation. Jehovas vittnen försöker därför skapa en varm, kärleksfull hemmiljö för sina barn. De använder sig inte av skrämseltaktik – överbetonar risken för aids eller för att bli med barn – utan de försöker lära de unga att älska Jehova Gud och hans lagar. (Psalm 119:97) De tror att det är viktigt att barn får lämplig sexualundervisning. Och de menar att det är ännu viktigare att barn från sin tidiga barndom får undervisning om de moralprinciper som finns i Bibeln. (2 Timoteus 3:15) Sådan undervisning ges i Jehovas vittnens Rikets salar. Men föräldrar som är Jehovas vittnen uppmuntras också att själva studera Bibeln med sina barn. Boken Ungdomar frågar – svar som fungerar är en av flera publikationer som har getts ut för att hjälpa föräldrar att ge sina barn moralisk vägledning.a

När man följer Bibelns höga moralnormer låter man sig inte dras med av den våg av omoraliskhet som sveper fram över världen. Men det är en livskurs som kan göra att miljoner unga flickor slipper uppleva den traumatiska upplevelse som en tonårsgraviditet innebär.

[Fotnot]

[Bild på sidan 12]

Sanna kristna är hänsynsfulla och omtänksamma mot ensamstående mammor