Trots det var bröderna och systrarna beslutna att fortsätta framåt i predikoarbetet, och de hade stor nytta av en tryckpress från Australien. (Apg. 4:20) Ett av deras sätt att hantera situationen beskrevs av Jean Deschamp så här: ”När vi tryckte en ny broschyr eller tidskrift var vi tvungna att lämna in ett exemplar till myndigheterna för godkännande. Vi tryckte och skickade ut publikationen till församlingarna i början av veckan, och först i slutet av veckan tog vi med oss ett exemplar till justitieministerns kontor. När det inte blev godkänt skakade vi sorgset på huvudet och skyndade oss sedan tillbaka till tryckeriet för att trycka nästa publikation.”

Tryckning under svårigheter

När andra världskriget började i Europa upphörde litteratursändningarna från Nederländerna. Men det hade bröderna redan förutspått och hade därför anlitat ett företag i Jakarta för att trycka tidskrifterna. Det första numret av En Ny Värld (nu Vakna!) på indonesiska var färdigt i januari 1939 och Vakttornet kort därefter. Bröderna köpte sedan en liten tryckpress och började trycka tidskrifterna själva. 1940 fick de en större cylinderpress från Australien och började trycka broschyrer och tidskrifter på indonesiska och holländska, och de stod själva för kostnaderna.

Den 28 juli 1941 förbjöd myndigheterna alla Sällskapet Vakttornets publikationer. Jean Deschamp berättar: ”En förmiddag när jag satt och skrev maskin på kontoret rycktes dörrarna upp, och in tågade tre poliser och en holländsk polischef i full galauniform – medaljer, vita handskar, värja och plymhatt. Vi blev inte förvånade. Tre dagar tidigare hade vi fått tips om att våra publikationer snart skulle förbjudas. Den högdragne ämbetsmannen läste upp ett långt tillkännagivande och krävde sedan att få komma till tryckeriet för att plombera vår press. Men min man talade om för honom att han kom för sent. Dagen innan hade vi nämligen sålt pressen!”