En unik församling

År 1990 blev Sällskapets lilla pickup dessvärre inblandad i en trafikolycka med en polisbil. När polisen upptäckte vad som fanns i pickupen, blev de båda bröderna genast arresterade och satta i fängelse. En av dessa bröder var Lemon Kabwazi.

Vid ankomsten till Chichirifängelset lade broder Kabwazi märke till att de tio bröder som redan fanns där befann sig i ett beklagansvärt tillstånd. ”Veteraner” bland fångarna stal alla filtar och tillät inte bröderna att hålla sina möten. Broder Kabwazi förstod att något måste göras. När hans hustru, Chrissie, kom på besök, bad han henne ta med sig en del av hans egna kläder till fängelset, och dessa delade han sedan ut bland bröderna, så att de kunde vara ordentligt klädda. De andra fångarna blev imponerade. Broder Kabwazi försökte sedan blidka ”veteranerna”, som hade kontroll över filtarna. Hur gick han till väga? ”Jag bad en broder köpa tio kilo socker åt mig”, förklarar broder Kabwazi. ”För varje kilo socker fick jag en filt.” På det sättet blev han också vän med ”veteranerna”, och sedan kunde bröderna obehindrat hålla sina möten.

I fortsättningen anordnades regelbundet möten på fängelsegården, och snart kunde en församling bildas. Vad fick den för namn? ”Hörnförsamlingen” — eftersom mötena hölls i ett hörn av fängelsegården. Efter en tid var över 60 personer regelbundet närvarande vid mötena. Med tre äldste och en biträdande tjänare blev församlingens medlemmar väl omhändertagna. Församlingens distrikt var också mycket produktivt. Det var alltid någon ”hemma” som man kunde tala med! Av de fem bibelstudier som broder Kabwazi ledde där har två personer senare blivit döpta!

”Nyttig” mat

Bröderna i ”Hörnförsamlingen” hade emellertid ett problem — hur de skulle få in litteratur som de kunde använda vid mötena. Men broder Kabwazi hade en plan. Han ordnade så att en broder som just hade blivit frigiven från fängelset kom på besök och hade ett matpaket med sig. När vakterna undersökte paketet, såg de bara kassavarötter, en populär basföda i Malawi. Men de anade inte hur ”näringsrik” och ”nyttig” den här kassavan var! Tunna skivor hade skurits ut ur mitten av varje kassavarot. I hålen hade man stoppat in hoprullade minitidskrifter, små avsnitt ur ”Resoneraboken” och Att dagligen rannsaka Skrifterna. Efter två sådana ”livsmedelsleveranser” hade bröderna allt de behövde för bibelstudier och möten. Broder Kabwazi berättar att de hade så många nummer av minitidskrifterna att de inte en enda gång under de åtta månader som han tillbringade i fängelset behövde upprepa en studieartikel i Vakttornet.

Lyckligtvis existerar ”Hörnförsamlingen” inte längre. Jehovas folk i Malawi behöver inte längre hålla några möten bakom galler!

En annan trogen broder, Samuel Dzaononga, avtjänade fyra fängelsestraff i Dzaleka på grund av sin neutrala hållning. År 1989, när han ännu en gång bestämt hade vägrat att köpa partikort, greps han för femte gången. Medlemmar av Ungdomsförbundet förde honom till polishögkvarteret i Salima. De blev mycket förvånade när vakthavande polisofficeren sade till dem: ”Om ni vill att den här mannen skall hamna i fängelse igen, är det bäst att ni bereder er på att få följa med honom. Ni skulle göra väl i att tänka på vad den här mannen har utstått utan att någonsin kompromissa i fråga om sin tro. Skulle ni vilja göra det?” ”Nej”, svarade de. Polisofficeren sade då: ”I så fall är det bäst att ni tar den här mannen med er tillbaka till byn och slutar upp att trakassera honom. Han kommer aldrig att kompromissa.” De körde därför broder Dzaononga tillbaka till hans by.