Är du iakttagen?

VARJE dag när Elizabeth kommer till sitt arbete registrerar en kamera det hon gör. När hon går in i byggnaden, zoomar en kamera in hennes ansikte. Under dagen håller flera andra kameror henne under ständig uppsikt. Det är lätt att förstå varför övervakningen är så noggrann, eftersom hon arbetar för ett företag som hanterar miljontals dollar i kontanter varje dag.

Elizabeth vet om att hon blir noggrant övervakad på arbetet, för det förklarades tydligt för henne när hon började sin anställning. Men för miljontals andra kanske det inte är lika klart hur mycket de blir övervakade i sitt dagliga liv.

Att leva i ett övervakat samhälle

Blir du övervakad på ditt arbete? Världen över blir miljontals anställdas användning av Internet och e-post på arbetsplatsen hela tiden övervakad. I American Management Association Survey för 2001 sades det att ”nästan tre fjärdedelar (73,5%) av de stora företagen i USA ... registrerar och granskar sina anställdas kommunicerande och verksamhet på arbetet, däribland deras telefonsamtal, e-post, Internetanvändning och datafiler”.

Myndigheter lägger ut miljonbelopp varje år på övervakningsutrustning. I en rapport som lades fram för Europaparlamentet den 11 juli 2001 sades det att ”det finns ett globalt system för att snappa upp meddelanden, och det fungerar med hjälp av ett samarbete ... mellan USA, Storbritannien, Canada, Australien och Nya Zeeland”. Genom ett globalt nätverk av satellitmottagarstationer, ett system som kallas ECHELON, kan myndigheterna enligt uppgift snappa upp och granska telefon-, fax-, Internet- och e-postmeddelanden som går via satellit. I tidningen The Australian hävdas det att när myndigheterna använder det här systemet, ”kan enskilda fax- och e-postmeddelanden skiljas ut, och om systemet har programmerats att känna igen en särskild röst, kan även den personens telefonsamtal skiljas ut”.

Ordningsmakten använder sig också av modern övervakningsteknik. Den amerikanska tidskriften BusinessWeek rapporterar att FBI har en teknik som kallas Carnivore som används ”för att övervaka e-post, direktmeddelanden och digitala telefonsamtal”. I Storbritannien kommer en ny lagstiftning att ge ordningsmakten möjlighet att i hemlighet ”övervaka tusentals människor som använder telefoner, faxar och Internet”, rapporterar BBC News.

Dolda kameror och detaljerade databaser

Även personer som inte kommunicerar via telefon, fax eller e-post kan vara övervakade. I staten New South Wales i Australien övervakas tågresenärer av mer än 5 500 kameror. I samma stat är också ungefär 1 900 statsägda bussar försedda med övervakningskameror.

Enligt vad som påstås har Storbritannien flest övervakningskameror per invånare i världen – 1 på 55 invånare enligt en studie. År 1996 var det bara 74 städer och samhällen i Storbritannien som hade övervakningskameror på offentliga platser. År 1999 hade 500 städer och samhällen installerat sådan utrustning. Nya dataprogram länkas till övervakningskameror, så att dessa kan känna igen ansiktet på en viss person, även om han eller hon befinner sig i folkvimlet på en flygplats eller på ett torg.

Ditt privatliv kan som aldrig förr övervakas utan att du vet om det. Simon Davies, ledare för människorättsorganisationen Privacy International, säger: ”Det har sannolikt aldrig tidigare i historien funnits en tid då så mycket uppgifter om befolkningen har samlats in. I den industrialiserade världen finns detaljerade uppgifter om medelinkomsttagaren samlade i ungefär 400 stora databaser – vilket skulle räcka som underlag för att sammanställa en imponerande uppslagsbok om varje person.”

Vad kan du göra för att skydda ditt privatliv?

Privatlivets paradox

”DEN FATTIGASTE AV MÄN KAN I SIN STUGA TROTSA ALL KRONANS MAKT.” – WILLIAM PITT, BRITTISK POLITIKER, 1759–1806.

I DE här orden av William Pitt ligger tanken att var och en har rätt till ett visst privatliv – att bygga en barriär runt vissa delar av sitt liv för att skydda det mot oönskad granskning.

Att ha ett privatliv kan betyda olika saker för människor från olika kulturer. På Samoaöarna i Stilla havet, till exempel, har husen ofta inga väggar alls, och det mesta som familjen gör är lätt att se från utsidan. Men även där betraktas det som ohyfsat att kliva in i ett hus utan att vara inbjuden.

Människan har länge insett behovet av att ha ett visst mått av personlig avskildhet. Flera tusen år innan William Pitt gjorde sitt uttalande framhöll Bibeln behovet av att respektera andras privatliv. Kung Salomo skrev: ”Besök inte din vän för ofta, får han för mycket av dig tål han dig inte.” (Ordspråken 25:17, Bibel 2000) Aposteln Paulus sade: ”[Sätt] som ert mål att ... sköta var och en sitt.” (1 Thessalonikerna 4:11)

Rätten till privatliv är så viktig att The UNESCO Courier kallar den ”grundvalen för medborgerliga rättigheter”. En inflytelserik latinamerikansk politiker sade något liknande: ”På sätt och vis är alla mänskliga rättigheter aspekter av rätten till privatliv.”

Men i våra dagars värld, med ökande brottslighet och global terrorism, anser allt fler myndigheter och organ som upprätthåller lag och ordning att de för att skydda sina medborgare måste bryta igenom privatlivets barriärer. Hur kan det komma sig? Jo, eftersom kriminella grupper i samhället utnyttjar rätten till privatliv som en täckmantel för brottslig verksamhet. Därför är det en svår kamp att balansera individernas rätt till privatliv mot myndigheternas ansvar att skydda sina medborgare.

Privatliv kontra säkerhet

De världsomskakande terroristattackerna den 11 september 2001 förändrade mångas inställning till myndigheternas rätt att göra intrång i vissa sidor av privatlivet. ”Den 11 september förändrade saker och ting”, sade en före detta medarbetare vid Federal Trade Commission i USA till BusinessWeek. Han konstaterade: ”Terrorister kan verka i ett samhälle där deras privatliv är skyddat. Om det är nödvändigt att göra ett visst intrång i privatlivet för att avslöja dem, kommer de flesta [i samhället] att säga: ’OK, sätt i gång.’” Tidskriften rapporterar vidare: ”Undersökningar som gjorts sedan den 11 september visar att 86% av amerikanerna stöder en utökad användning av system som känner igen ansikten, 81% vill ha bättre kontroll över bank- och kontokortstransaktioner, och 68% stöder ett nationellt ID-kort.”

Det slag av identitetskort som myndigheterna i en del västländer överväger att införa kommer att ha kapacitet att lagra innehavarens fingeravtryck och en bild av hans eller hennes näthinna och dessutom visa den ekonomiska ställningen och om innehavaren har någon kriminell bakgrund. Det är tekniskt möjligt att länka samman uppgifter från ett identitetskort med uppgifter om innehavarens kontokort och med övervakningskameror som kan känna igen ansikten. På så sätt kan man gripa brottslingar sedan de köpt saker som de tänkt använda i sin kriminella verksamhet.

Även om brottslingar försöker undgå upptäckt genom att gömma bomber, pistoler eller knivar innanför kläderna eller till och med bakom massiva väggar i ett hus, kan de ändå åka fast. Vissa organisationer som sysslar med säkerhet har tillgång till utrustning som kan visa bilder av vad det än är man har innanför kläderna. Nyutvecklade radarsystem gör att polisen kan identifiera personer som rör sig eller till och med personer som andas i rummet intill. Men leder ökade möjligheter till övervakning nödvändigtvis till att brottsligheten minskar?

Avskräcker kameror brottslingar?

När brottsligheten ökade dramatiskt i Bourke, en avsides belägen stad i Australien, installerades fyra TV-övervakningskameror (CCTV). Som ett resultat minskade brottsligheten drastiskt. Men sådana framgångar har inte uppnåtts överallt. I ett försök att minska brottsligheten i Glasgow i Skottland installerade man 32 CCTV-kameror 1994. En studie som utfördes av Scottish Office Central Research Unit visade att vissa slag av brott minskade under året efter installationen. Det konstaterades dock i rapporten: ”Sedlighetsbrott, bland annat prostitution, ökade med 120, bedrägerier ökade med 2 185, och andra slags lagöverträdelser (inklusive narkotikabrott) ökade med 464.”

Även om övervakning minskar brottsligheten i ett område, är det inte säkert att den minskar den totala brottsligheten. Tidningen The Sydney Morning Herald framhöll en företeelse som polisen och kriminologer där kallar ”displacement” (ungefär: förflyttning). I tidningen sades det: ”När brottslingar förstår att de kan åka fast på grund av en kamera eller därför att polisen patrullerar ett visst område, beger de sig till ett annat område för att begå brott.” Det här kanske får dig att tänka på en sak som Bibeln sade för länge sedan: ”Den som bedriver usla ting, han hatar ... ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas.” (Johannes 3:20)

Den utmaning som de som upprätthåller lag och ordning ställs inför är att inte ens det mest avancerade övervakningssystem som använder radar eller röntgenutrustning kan visa vad som finns i en persons sinne och hjärta, och ändå är det just där som den verkliga kampen för att minska brottsligheten, hatet och våldet måste utkämpas.

Men det finns redan en form av övervakning som är mycket mer genomträngande än någon teknik som människan hittills har uppfunnit. Den formen av övervakning och vilken positiv inverkan den kan ha på människors uppförande kommer att tas upp i nästa artikel.

[Infälld text på sidan 6]

”Terrorister kan verka i ett samhälle där deras privatliv är skyddat”

[Ruta/Bild på sidan 7]

Hur skyddad är din patientjournal?

Många tror att deras patientjournal – som innehåller uppgifter om deras hälsotillstånd eller andra personuppgifter och om deras besök hos läkare och på sjukhus – garanterat förblir en privat angelägenhet. Men Privacy Rights Clearinghouse, en organisation som arbetar för att skydda människors rätt till privatliv, varnar: ”Du kan ha en falsk trygghetskänsla.” Simson Garfinkel säger i sin bok Database Nation—The Death of Privacy in the 21st Century angående förhållandena i USA: ”Patientjournaler har kommit att användas av allt fler. ... Arbetsgivare och försäkringsbolag använder dem för att avgöra vem som skall anställas och vem som kan försäkras. Sjukhus och religiösa organisationer använder dem för att be om donationer. Även marknadsförare köper upp journaler i jakten på tips om tänkbara köpare.”

Garfinkel säger också: ”Något som gör det hela ännu mer komplicerat är att mellan 50 och 75 personer behöver ha tillgång till en patients journal under en vanlig sjukhusvistelse.” I några länder kan patienterna själva oavsiktligt avsäga sig sin rätt till integritet genom att skriva under en generell ansvarsbefrielse eller ett skriftligt samtycke, när de blir intagna på sjukhus. Om du skriver under sådana formulär, ”tillåter du att vårdgivaren lämnar vidare medicinska uppgifter om dig till försäkringsbolag, myndigheter och andra”, uppger Privacy Rights Clearinghouse.

[Ruta/Bilder på sidan 8]

Privatliv kontra kommersiella intressen

Människor som använder Internet är särskilt utsatta för oönskad övervakning. Organisationen Privacy Rights Clearinghouse säger: ”Det finns praktiskt taget ingen verksamhet på nätet eller onlinetjänst som är fullständigt säker. ... Internetanvändare kan hämta hem information eller dokument från webbplatser ..., eller också kan de helt enkelt söka igenom sådana webbplatser utan att ta ytterligare kontakt. Många användare räknar med att de kan göra det anonymt. Men det kan de inte. Det är möjligt att registrera mycket av det som görs online, inbegripet vilka nyhetsgrupper eller filer en Internetanvändare har varit inne på och vilka webbplatser han har besökt. ... Uppgifter om en persons ”sökvanor” ... är en potentiellt värdefull källa till inkomster. ... De här uppgifterna är användbara som vägledning för marknadsförare, när de skall göra listor över Internetanvändare med liknande tycke och smak som de kan rikta in sig på.”

På vilka andra sätt kan ditt namn hamna på ett företags lista för direktreklam? Ditt namn skulle kunna hamna på en sådan lista, om du gör något av följande:

◼ Fyller i garantisedlar eller kort för att registrera innehav av en vara.

◼ Blir medlem av eller skänker pengar till klubbar eller organisationer eller skänker pengar till välgörande ändamål.

◼ Prenumererar på tidskrifter eller går med i bok- eller musikklubbar.

◼ Har ditt namn och din adress i telefonkatalogen.

◼ Spelar på hästar eller deltar i tävlingar eller lotterier.

När du använder kontokort av något slag för att köpa matvaror, kan företaget länka ditt namn och din adress till listan över varor du köper i och med att de passerar streckkodsläsaren i kassan. På så sätt kan en utförlig databas över dina köpvanor skapas och eventuellt användas vid marknadsföring.a

[Fotnot]

[Bilder på sidorna 6, 7]

Kan övervakning minska brottsligheten?