• Bibelbok nr 20 — Ordspråken
    ”Hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig”

    • 1. Vilken vishet finner vi i Ordspråksboken?

      DÅ SALOMO, Davids son, blev kung i Israel år 1037 f.v.t., bad han till Jehova om ”vishet och kunskap” till att ”döma detta ... stora folk”. Som svar på denna bön gav Jehova honom kunskap och vishet och ett förståndigt hjärta. (2 Krön. 1:10—12; 1 Kung. 3:12; 4:30, 31) Följden blev att Salomo ”uttalade tre tusen ordspråk”. (1 Kung. 4:32) En del av denna talade vishet blev nedtecknad i den bibelbok som heter Ordspråken (även kallad Ordspråksboken). Eftersom Salomos vishet var den vishet som ”Gud hade lagt i hans hjärta”, är det i själva verket Jehova Guds vishet vi studerar, när vi studerar Ordspråksboken. (1 Kung. 10:23, 24)

  • Bibelbok nr 20 — Ordspråken
    ”Hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig”

    • 3. Hur sammanställdes Ordspråksboken?

      3 Berättelsen säger inte att Salomo skrev Ordspråksboken. Den säger emellertid att han ”uttalade” ordspråk och även att han ”gjorde grundlig efterforskning, för att han välordnat skulle kunna sammanställa många ordspråk”, och det visar att han var intresserad av att bevara ordspråken för senare bruk. (1 Kung. 4:32; Pred. 12:9) På Davids och Salomos tid nämndes officiella skrivare eller sekreterare i förteckningarna över hovfunktionärerna. (2 Sam. 20:25; 2 Kung. 12:10) Vi vet inte om dessa skrivare vid Salomos hov skrev ner och samlade hans ordspråk, men normalt skulle uttalanden av en härskare av hans format bli högt uppskattade och nerskrivna. Man är i allmänhet ense om att boken utgör en samling som är utarbetad på grundval av andra samlingar.

      4. a) Hur delas Ordspråksboken vanligtvis upp? b) Vem var upphovsmannen till huvuddelen av ordspråken?

      4 Ordspråksboken kan delas upp i fem avdelningar. Dessa är: 1) Kapitlen 1—9, som börjar med orden: ”Ordspråk av Salomo, Davids son”; 2) kapitlen 10—24, som omtalas som ”Ordspråk av Salomo”; 3) kapitlen 25—29, som börjar: ”Också dessa är ordspråk av Salomo, vilka Hiskias, Judas kungs, män skrev av”; 4) kapitel 30, som presenteras som ”Agurs, Jakes sons, ord”; och 5) kapitel 31, som utgör ”kung Lemuels ord, det viktiga budskap med vilket hans mor visade honom till rätta”. Salomo var således upphovsmannen till huvuddelen av ordspråken. Beträffande Agur och Lemuel vet man ingenting bestämt om vilka de var. En del kommentatorer menar att Lemuel kan ha varit ett annat namn för Salomo.