Förtrösta på Jehova!

”Förtrösta på Jehova av allt ditt hjärta.” — ORDSPRÅKEN 3:5.

1. Vilket intryck gjorde Ordspråken 3:5 på en ung man, och vilket varaktigt resultat fick det?

EN MAN som varit missionär i många år skriver: ”’FÖRTRÖSTA PÅ HERREN AV ALLT DITT HJÄRTA OCH FÖRLITA DIG ICKE PÅ DITT FÖRSTÅND.’ Dessa ord från bibeln, som var inramade och hängde på väggen i ett hem jag besökte, fångade min uppmärksamhet. Under återstoden av den dagen begrundade jag dessa ord. Kunde jag förtrösta på Gud av allt mitt hjärta, frågade jag mig.” Den här mannen var då 21 år, och nu vid 90 års ålder tjänar han fortfarande troget som äldste i Perth i Australien och kan se tillbaka på ett liv berikat av den frukt som helhjärtad förtröstan på Jehova ger, däribland 26 hårda år av pionjärarbete på sådana nya missionärsfält som Ceylon (nu Sri Lanka), Burma (nu Myanma), Malaya, Thailand, Indien och Pakistan.a

2. Vilken tillförsikt bör Ordspråken 3:5 bygga upp i oss?

² ”Förtrösta på Jehova av allt ditt hjärta” — dessa ord från Ordspråken 3:5 enligt Nya Världens översättning bör motivera oss alla att fortsätta att helhjärtat ägna vårt liv åt Jehova, övertygade om att han kan stärka vår tro, så att vi till och med kan övervinna bergliknande hinder. (Matteus 17:20) Låt oss nu undersöka Ordspråken 3:5 i sitt sammanhang.

Faderlig undervisning

3. a) Vilken uppmuntran finner man i de nio första kapitlen i Ordspråken? b) Varför bör vi ägna noggrann uppmärksamhet åt Ordspråken 3:1, 2?

³ De nio första kapitlen i bibelboken Ordspråken glöder av faderlig undervisning, visa råd från Jehova till alla som ser fram emot att få åtnjuta sonskap i himlen eller ”Guds barns härliga frihet” på en paradisisk jord. (Romarna 8:18—21, 23) Här finner vi visa råd som föräldrar kan använda, när de uppfostrar söner och döttrar. Vi finner enastående råd i Ordspråken, kapitel 3, vilket börjar med varningen: ”Min son, glöm inte min lag, och må ditt hjärta akta på mina bud.” Må vi, allteftersom de sista dagarna för Satans onda värld går mot sitt slut, ägna allt större uppmärksamhet åt Jehovas påminnelser. Vägen kan ha tyckts vara lång, men löftet till alla som håller ut är att ”dagars längd och levnadsår och frid kommer att förökas” åt dem — evigt liv i Jehovas nya ordning. — Ordspråken 3:1, 2.

4, 5. a) Vilket lyckligt förhållande beskrivs i Johannes 5:19, 20? b) Hur är rådet i 5 Moseboken 11:18—21 tillämpligt fram till våra dagar?

⁴ Ett lyckligt förhållande mellan far och son kan vara något mycket dyrbart. Vår store Skapare, Jehova Gud, ordnade det så att det skulle bli på det viset. Så här sade Kristus Jesus om sitt eget nära förhållande till Jehova: ”Sonen kan inte göra något alls av eget initiativ, utan bara vad han ser Fadern göra. Vilka ting denne än gör, dessa ting gör nämligen också Sonen på samma sätt. Ty Fadern är fäst vid Sonen och visar honom alla de ting han själv gör.” (Johannes 5:19, 20) Det var Jehovas avsikt att det skulle råda en liknande förtrolighet mellan honom själv och hela hans jordiska familj, och även mellan mänskliga fäder och deras barn.

⁵ De forntida israeliterna uppmuntrades till att ha ett förtroligt familjeförhållande. Jehova gav israelitiska fäder följande råd: ”Ni skall lägga dessa mina ord på ert hjärta och er själ och binda dem som ett tecken på er hand, och de skall tjäna som ett pannband mellan era ögon. Ni skall också lära era söner dem, i det du talar om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen och när du lägger dig och när du stiger upp. Och du skall skriva dem på dörrposterna till ditt hus och på dina portar, för att era dagar och era söners dagar må bli många på den jord som Jehova med ed lovade era förfäder att ge dem, som himlarnas dagar över jorden.” (5 Moseboken 11:18—21) Vår store Undervisares, Jehova Guds, inspirerade ord kan verkligen tjäna till att knyta honom nära samman såväl med föräldrar och deras barn som med alla andra som tjänar honom i den kristna församlingen. — Jesaja 30:20, 21.

6. Hur kan vi finna ynnest hos Gud och människor?

⁶ Verserna 3 och 4 i kapitel 3 i Ordspråken fortsätter med att ge visa faderliga råd till både gamla och unga bland Guds folk: ”Kärleksfull omtanke och sannfärdighet, må de inte överge dig. Bind dem om din hals. Skriv dem på ditt hjärtas tavla, och finn så ynnest och god insikt i Guds och i jordemänniskans ögon.” Jehova Gud själv är den som är bäst på att visa kärleksfull omtanke och sannfärdighet. Som det heter i Psalm 25:10: ”Alla Jehovas stigar är kärleksfull omtanke och sannfärdighet.” För att efterlikna Jehova bör vi uppskatta dessa egenskaper och deras skyddande förmåga och värdesätta dem på samma sätt som vi skulle värdesätta en ovärderlig halskedja och outplånligt rista in dem på vårt hjärta. Vi kan därför innerligt be: ”O Jehova, ... låt det vara din kärleksfulla omtanke och din sannfärdighet som ständigt skyddar mig.” — Psalm 40:11.

En orubblig förtröstan

7. Hur har Jehova visat sig pålitlig?

⁷ Enligt Webster’s Ninth New Collegiate Dictionary definieras förtröstan som att man ”tryggt litar på karaktären, förmågan, styrkan eller sanningen hos någon eller något”. Jehovas karaktär är fast förankrad i hans kärleksfulla omtanke. Och vi kan fullständigt lita på hans förmåga att göra det som han har lovat, eftersom själva hans namn, Jehova, identifierar honom som den som har ett uppsåt. (2 Moseboken 3:14; 6:2—8) Som Skaparen är han källan till styrka och dynamisk energi. (Jesaja 40:26, 29) Han är sanningen personifierad, då det ju är ”omöjligt för Gud att ljuga”. (Hebréerna 6:18) Därför uppmanas vi att obetingat sätta vår förtröstan till Jehova, vår Gud, all sannings stora källa, som har allsmäktig förmåga att beskydda dem som förtröstar på honom och att på ett underbart sätt genomföra alla sina storslagna uppsåt. — Psalm 91:1, 2; Jesaja 55:8—11.

8, 9. Varför råder det en sorglig brist på förtröstan i världen, och hur utgör Jehovas folk en kontrast?

⁸ Det råder en sorglig brist på förtröstan i den förfallna värld som omger oss. Vi finner i stället girighet och korruption överallt. Framsidan av tidskriften World Press Review för maj 1993 var prydd med budskapet: ”KORRUPTIONSBOOMEN — smutsiga pengar i den nya världsordningen. Korruptionsindustrin sträcker sig från Brasilien till Tyskland, från Förenta staterna till Argentina, från Spanien till Peru, från Italien till Mexico och från Vatikanen till Ryssland.” Eftersom människans så kallade nya världsordning är grundad på hat, girighet och misstro, får människorna i den bara skörda mer och mer elände.

⁹ Jehovas vittnen är till skillnad från politiska nationer lyckliga över att vara ”den nation vars Gud Jehova är”. Endast de kan sanningsenligt säga: ”In God we trust (På Gud förtröstar vi) [ord som finns på amerikanska mynt].” Var och en av dem kan med glädje utropa: ”I gemenskap med Gud kommer jag att lovprisa hans ord. ... Till Gud har jag satt min förtröstan. Jag kommer inte att vara rädd.” — Psalm 33:12; 56:4, 11.

10. Vad har stärkt många unga kristna att bevara sin ostrafflighet?

¹⁰ Förtröstan på Jehova har gjort det möjligt för det stora flertalet av de tusentals unga vittnen som i ett asiatiskt land har fått utstå svår misshandel och fängelsestraff att uthärda. En natt i fängelset kände ett ungt vittne, som hade fått utstå fruktansvärd tortyr, det som om han inte kunde stå ut längre. Men i skydd av mörkret kom en annan ung man smygande till honom och viskade: ”Ge inte upp; jag kompromissade, och jag har inte haft någon sinnesfrid sedan dess.” Detta fick den förste unge mannen att förnya sitt beslut att stå fast. Vi kan fullständigt förtrösta på att Jehova kommer att hjälpa oss att övervinna alla försök Satan gör att undergräva vår ostrafflighet. — Jeremia 7:3—7; 17:1—8; 38:6—13, 15—17.

11. Hur stimuleras vi att förtrösta på Jehova?

¹¹ Första delen av det första budet lyder: ”Du skall älska Jehova, din Gud, av allt ditt hjärta.” (Markus 12:30) När vi mediterar över Guds ord, sjunker de storslagna sanningar som vi får lära oss djupt ner i vårt hjärta och motiverar oss att använda vårt allt i vår underbare Guds, den suveräne Herren Jehovas, tjänst. Det är ett hjärta till brädden fyllt av uppskattning av honom — för allt det som han har lärt oss, har gjort för oss och ännu kommer att göra för oss — som stimulerar oss att obetingat förtrösta på hans räddning. — Jesaja 12:2.

12. Hur har många kristna under årens lopp visat sin förtröstan på Jehova?

¹² Denna förtröstan kan uppodlas under årens lopp. Ett ödmjukt vittne för Jehova, som i april 1927 började tjäna vid Sällskapet Vakttornets högkvarter i Brooklyn och som troget tjänade där i över 50 år, skrev: ”Vid slutet av den månaden fick jag ett kuvert med ett bidrag på 5 dollar och ett vackert kort med bibeltexten i Ordspråken 3:5, 6. ... Det fanns all anledning att förtrösta på Jehova, för vid högkvarteret kom jag snart att inse att Jehova hade en ’trogen och omdömesgill slav’, som troget sörjde för alla Guds kungarikes intressen här på jorden. — Matteus 24:45—47.”b Denne kristnes hjärta var inriktat på att vinna ”en outtömlig skatt i himlarna” och inte på kärlek till pengar. Och på liknande sätt förhåller det sig med de tusentals personer som nu tjänar vid Sällskapet Vakttornets Betelhem runt om på jorden under ett slags lagligt fattigdomslöfte. De förtröstar på att Jehova skall sörja för deras dagliga behov. — Lukas 12:29—31, 33, 34.

Stöd dig på Jehova

13, 14. a) Endast var kan man finna mogna råd? b) Vad måste man undvika för att kunna överleva förföljelse?

¹³ Vår himmelske Fader förmanar oss: ”Stöd dig inte på ditt eget förstånd.” (Ordspråken 3:5) Världsliga rådgivare och psykologer kan aldrig hoppas på att komma i närheten av den vishet och det förstånd som Jehova visar prov på. ”Hans förstånd är omätligt.” (Psalm 147:5) Må vi, i stället för att stödja oss på visheten hos framträdande män i världen eller på våra egna oupplysta känslor, vända oss till Jehova, till hans ord och till de äldste i den kristna församlingen för att få mogna råd. — Psalm 55:22; 1 Korinthierna 2:5.

¹⁴ Mänsklig vishet eller stolthet över samhällsställning kommer inte att vara till någon hjälp för oss på den snabbt annalkande dagen av svår provsättning. (Jesaja 29:14; 1 Korinthierna 2:14) Under andra världskriget valde en duktig men stolt herde över Guds folk i Japan att stödja sig på sitt eget förstånd. Under påtryckningar blev han avfällig, och de flesta i hjorden upphörde också att vara verksamma under förföljelse. Så här sade en lojal japansk syster som modigt överlevde en fruktansvärd behandling i smutsiga fängelseceller: ”De som förblev trogna var oansenliga och hade inga speciella förmågor. Det är förvisso så att vi alla alltid måste förtrösta på Jehova av allt vårt hjärta.”c

15. Vilken gudaktig egenskap är nödvändig, om vi skall behaga Jehova?

¹⁵ Att förtrösta på Jehova i stället för på sitt eget förstånd kräver ödmjukhet. Den egenskapen är verkligen viktig för alla som vill behaga Jehova. Ja, trots att vår Gud är universums suveräne Herre, visar även han ödmjukhet i sitt handlande med sin förnuftsbegåvade skapelse. Vi kan vara tacksamma för det. ”Han nedlåter sig att se på himmel och jord och reser upp den ringe ur själva stoftet.” (Psalm 113:6, 7) I sin stora barmhärtighet förlåter han oss våra svagheter på grundval av sin största gåva till mänskligheten, sin älskade Sons, Jesu Kristi, lösenoffer. Vi bör verkligen vara tacksamma för denna oförtjänta omtanke!

16. Hur kan bröder trakta efter privilegier i församlingen?

¹⁶ Jesus själv påminner oss: ”Var och en som upphöjer sig själv skall bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig själv skall bli upphöjd.” (Matteus 23:12) Döpta bröder bör i ödmjukhet trakta efter ansvarsuppgifter i den kristna församlingen. Men tillsyningsmän bör inte betrakta sitt förordnande som en statussymbol, utan som ett tillfälle att ödmjukt och med uppskattning och iver utföra ett arbete, precis som Jesus gjorde, han som sade: ”Min Fader har fortsatt att arbeta ända tills nu, och jag fortsätter att arbeta.” — Johannes 5:17; 1 Petrus 5:2, 3.

17. Vad bör vi alla inse, och vilken verksamhet bör detta leda till?

¹⁷ Må vi alltid ödmjukt och med en bedjande inställning inse att vi bara är stoft i Jehovas ögon. Vi kan därför verkligen vara glada över att ”Jehovas kärleksfulla omtanke varar från obestämd tid ända till obestämd tid gentemot dem som fruktar honom, och hans rättfärdighet intill söners söner”. (Psalm 103:14, 17) Därför bör vi alla ivrigt studera Guds ord. Den tid som vi enskilt och som familj använder till studium och till församlingens möten bör höra till våra dyrbaraste stunder under veckan. Därigenom bygger vi upp ”kunskap om den Allraheligaste”, och det är det som är ”förstånd”. — Ordspråken 9:10.

”På alla dina vägar ...”

18, 19. Hur kan vi tillämpa Ordspråken 3:6 i vårt liv, och med vilket resultat?

¹⁸ Ordspråken 3:6 riktar därefter vår uppmärksamhet på Jehova som källan till förstånd, när vi läser: ”Ta notis om honom på alla dina vägar, och han själv kommer att göra dina stigar raka.” Att ta notis om Jehova inbegriper att hålla sig tätt till honom i bön. Var vi än må vara och vilken situation som än kan uppstå får vi omedelbart tillträde till honom i bön. När vi utför våra dagliga arbetsuppgifter, när vi förbereder oss för tjänsten på fältet eller när vi går från hus till hus och förkunnar om hans kungarike, kan vår ständiga bön vara att han skall välsigna det vi gör. Vi kan således ha det oskattbara privilegiet och den stora glädjen att få vandra med Gud, övertygade om att han kommer att göra våra ”stigar raka”, precis som han gjorde för den gudfruktige Enok och den gudfruktige Noa och för sådana trogna israeliter som Josua och Daniel. — 1 Moseboken 5:22; 6:9; 5 Moseboken 8:6; Josua 22:5; Daniel 6:23; se också Jakob 4:8, 10.

¹⁹ När vi gör våra önskningar kända för Jehova, kan vi vara övertygade om att ”Guds frid, som övergår allt förstånd”, skall skydda våra ”hjärtan” och våra ”sinnesförmögenheter med hjälp av Kristus Jesus”. (Filipperna 4:7) Denna Guds frid, som återspeglas i en glad uppsyn, kan anbefalla vårt budskap till dem vi träffar på i vårt predikoarbete. (Kolosserna 4:5, 6) Den kan också uppmuntra dem som kan vara plågade av den stress eller de orättvisor som är så vanliga i våra dagars värld, vilket följande berättelse visar.d

20, 21. a) Hur uppmuntrade Jehovas vittnens ostrafflighet andra under den nazistiska terrorn? b) Vilket beslut bör Jehovas röst väcka hos oss?

²⁰ Max Liebster, en köttslig jude, vilken nästan som genom ett underverk överlevde Förintelsen, beskrev sin resa till ett nazistiskt utrotningsläger så här: ”Vi låstes in i vagnar som gjorts om till små tvåmansceller. När jag sparkats in i en av dem kom jag att stå ansikte mot ansikte med en fånge vars ögon utstrålade frid. Han var där på grund av sin lydnad för Guds lag. Han tog hellre fängelse och kanske döden än han utgöt andra människors blod. Han var ett Jehovas vittne. Hans barn hade tagits ifrån honom, och hans fru hade avrättats. Han var inställd på att få dela hennes öde. Den här 14 dagar långa resan besvarade mina böner, för det var under den här resan till döden som jag fann hoppet om evigt liv.”

²¹ Sedan denne broder genomlevt Auschwitz, ”lejonens kula”, som han kallade det, och blivit döpt, gifte han sig med ett Jehovas vittne, som själv hade blivit inspärrad och vars far hade lidit i koncentrationslägret i Dachau. Medan hennes far var där fick han höra att hans hustru och unga dotter också hade arresterats. Så här beskrev han sin reaktion: ”Jag var mycket orolig. Så en dag, när jag stod i kö för att duscha, fick jag höra en röst som citerade Ordspråksboken 3:5, 6. ... Det lät som en röst från himmelen. Det var precis vad jag behövde för att åter komma i balans.” Rösten han hörde tillhörde i själva verket en annan fånge, som citerade det här skriftstället, men händelsen belyser vilken kraft Guds ord kan utveckla hos oss. (Hebréerna 4:12) Må Jehovas röst tala kraftfullt till oss i våra dagar genom orden i vår årstext för år 1994: ”Förtrösta på Jehova av allt ditt hjärta”!

[Fotnoter]

Uppodla gudsfruktan

”Frukta Jehova och vänd dig bort från det onda.” — ORDSPRÅKEN 3:7.

1. För vilka skrevs Ordspråken?

BIBELBOKEN Ordspråken innehåller en stor mängd andliga råd. Jehova tillhandahöll ursprungligen denna vägledning för att undervisa sin förebildliga nation Israel. I våra dagar ger den visa ordspråk åt hans heliga kristna nation, över vilken ”sluten på tingens ordningar har kommit”. — 1 Korinthierna 10:11; Ordspråken 1:1—5; 1 Petrus 2:9.

2. Varför är varningen i Ordspråken 3:7 mycket lämplig i vår tid?

² I Ordspråken 3:7 läser vi: ”Bli inte vis i dina egna ögon. Frukta Jehova och vänd dig bort från det onda.” Alltsedan våra första föräldrars tid, då ormen frestade Eva med löftet att de skulle kunna få veta vad som var ”gott och ont”, har blott och bart mänsklig vishet misslyckats med att fylla mänsklighetens behov. (1 Moseboken 3:4, 5; 1 Korinthierna 3:19, 20) Aldrig i någon tidigare period av historien har detta varit mer uppenbart än nu på 1900-talet — dessa ”sista dagar”, då mänskligheten plågas av rasism, våld och allt slags omoraliskhet, därför att den nu får skörda frukten av ett ateistiskt och evolutionistiskt tänkande. (2 Timoteus 3:1—5, 13; 2 Petrus 3:3, 4) Det är en ”ny världsoordning”, som varken FN eller de splittrade religionerna i världen kan bringa ordning i.

3. Vilken händelseutveckling var profeterad för vår tid?

³ Guds profetiska ord upplyser oss om att demoniska krafter har gått ut ”till kungarna på hela den bebodda jorden för att församla dem till kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag ... till den plats som på hebreiska kallas Har-Magedon”. (Uppenbarelseboken 16:14, 16) Snart kommer skräck från Jehova att omsluta dessa kungar eller härskare. Det kommer att likna den förskräckelse som föll över kanaanéerna, när Josua och israeliterna kom för att verkställa dom över dem. (Josua 2:9—11) Men nu är det den som Josua förebildade, nämligen Kristus Jesus — ”kungars Kung och herrars Herre” — som skall ”slå nationerna ... och ... vara herde över dem med järnstav” som ett uttryck för ”Guds, den Allsmäktiges”, vrede. — Uppenbarelseboken 19:15, 16.

4, 5. Vilka kommer att finna räddning, och varför?

⁴ Vilka kommer att finna räddning vid den tiden? De som befrias kommer inte att vara de som överväldigas av fruktan, utan de som har uppodlat en vördnadsfull fruktan för Jehova. I stället för att vara visa i sina egna ögon vänder sig dessa ”bort från det onda”. I ödmjukhet tillför de sitt sinne det som är gott, så att det onda trängs ut ur deras tänkesätt. De håller fast vid en hälsosam respekt för den suveräne Herren Jehova, ”hela jordens Domare”, som står i begrepp att tillintetgöra alla som håller fast vid uselhet, precis som han tillintetgjorde de depraverade sodomiterna. (1 Moseboken 18:25) Ja, för Guds eget folks medlemmar är ”fruktan för Jehova” verkligen ”en livets källa”, till att vända dem ”bort från dödens snaror”. — Ordspråken 14:27.

⁵ På den här dagen av Guds dom kommer alla som är fullständigt hängivna Jehova och som fruktar för att alls misshaga honom att inse den sanning som uttrycks symboliskt i Ordspråken 3:8: ”Må ... [fruktan för Jehova] bli en läkedom för din navel och en vederkvickelse för benen i din kropp.”

Att ära Jehova

6. Vad bör motivera oss att lyssna till Ordspråken 3:9?

⁶ Uppskattande fruktan för Jehova och intensiv kärlek till honom bör motivera oss att lyssna till Ordspråken 3:9: ”Ära Jehova med dina värdefulla ting och med förstlingsfrukterna av all din avkastning.” Vi pressas inte till att ära Jehova med våra offergåvor. Dessa bör vara frivilliga, som det sägs omkring 12 gånger från 2 Moseboken 35:29 till 5 Moseboken 23:23 med avseende på offren i det forntida Israel. Dessa förstlingsfrukter åt Jehova bör vara de allra bästa gåvor vi kan frambära i erkännande av den godhet och kärleksfulla omtanke som vi har åtnjutit från hans hand. (Psalm 23:6) De bör återspegla vårt beslut att fortsätta att ”först söka kungariket och hans rättfärdighet”. (Matteus 6:33) Och vad blir resultatet av att vi ärar Jehova med våra värdefulla ting? ”Då kommer dina förråd av förnödenheter att fyllas i överflöd; och av nytt vin kommer dina egna presskar att flöda över.” — Ordspråken 3:10.

7. Vilka förstlingsfrukter bör vi frambära till Jehova, och vad kommer resultatet att bli?

⁷ Det är i första hand andligen som Jehova välsignar oss. (Malaki 3:10) Därför bör också de förstlingsfrukter som vi frambär till honom i första hand vara andliga. Vi bör använda vår tid, handlingskraft och energi till att göra hans vilja. Detta kommer i sin tur att ge oss näring på samma sätt som en sådan verksamhet blev stärkande ”mat” för Jesus. (Johannes 4:34) Våra andliga förråd av förnödenheter kommer att fyllas, och vår glädje, som symboliseras av nytt vin, kommer att flöda över. Och när vi med förtröstan ber om en tillräcklig mängd lekamlig mat för varje dag, kan vi konsekvent bidra frikostigt av våra medel till stöd för det världsvida predikoverket. (Matteus 6:11) Allt vi äger, inbegripet våra materiella tillgångar, har kommit till oss från vår kärleksfulle himmelske Fader. Han kommer att utgjuta ytterligare välsignelser i den utsträckning som vi använder dessa värdefulla ting till hans lov och pris. — Ordspråken 11:4; 1 Korinthierna 4:7.

Tillrättavisningar av kärlek

8, 9. Hur bör vi betrakta tillrättavisning och tuktan?

⁸ I verserna 11 och 12 talar kapitel 3 i Ordspråken återigen om det lyckliga förhållande mellan far och son som finns såväl i gudfruktiga familjer som mellan Jehova och hans älskade andliga barn på jorden. Vi läser: ”Jehovas tuktan, o min son, förkasta den inte; och finn inte hans tillrättavisning motbjudande, ty den som Jehova älskar tillrättavisar han, ja som en far gör med en son som han finner välbehag i.” Människor i världen avskyr tillrättavisning, men Jehovas folk bör välkomna detta. Aposteln Paulus citerade dessa ord från Ordspråken, när han skrev: ”Min son, förringa inte tuktan från Jehova, ge inte heller tappt, när du blir tillrättavisad av honom; ty den som Jehova älskar, den tuktar han. ... Det är sant att ingen tuktan för ögonblicket tycks vara till glädje, utan till bedrövelse; men efteråt frambringar den, åt dem som har blivit övade genom den, fridsam frukt, nämligen rättfärdighet.” — Hebréerna 12:5, 6, 11.

⁹ Ja, tillrättavisning och tuktan är en nödvändig del av allas vår utbildning, antingen vi får den från föräldrar, genom den kristna församlingen eller när vi mediterar över Bibeln under vårt eget studium. Det är en fråga om liv eller död för oss att lyssna till tuktan, som det också sägs i Ordspråken 4:1, 13: ”Lyssna, o söner, till en fars tuktan och ge akt, så att ni lär känna förstånd. Grip tag i tuktan; släpp den inte. Värna om den, ty den är ditt liv.”

Den största lyckan

10, 11. Vad är några aspekter av de underbara orden i Ordspråken 3:13—18?

¹⁰ Det är verkligen vackra uttryck som nu följer, ja, i sanning ”behagliga” och ”sanna” ord! (Predikaren 12:10) Dessa inspirerade ord av Salomo beskriver sann lycka. Det är ord som vi bör rista in på vårt hjärta. Vi läser:

¹¹ ”Lycklig är den människa som har funnit vishet, och den människa som får urskillning, ty att ha den som vinning är bättre än att ha silver som vinning och att ha den som avkastning är bättre än till och med guld. Den är dyrbarare än koraller, och alla andra ting som du har behag till, de kan inte jämställas med den. Dagars längd är i dess högra hand; i dess vänstra hand är rikedom och härlighet. Dess vägar är ljuvlighetens vägar, och alla dess stigar är frid. Den är ett livets träd för dem som griper tag i den, och de som håller ett fast grepp om den skall kallas lyckliga.” — Ordspråken 3:13—18.

12. Hur bör vishet och urskillning vara till nytta för oss?

¹² Tänk så ofta vishet nämns i bibelboken Ordspråken, sammanlagt 46 gånger! ”Fruktan för Jehova är början till vishet.” Detta är gudaktig och praktisk vishet, grundad på kunskap om Guds ord som sätter hans folk i stånd att hålla en säker kurs genom de farliga stormar som rasar i Satans värld. (Ordspråken 9:10) Urskillning, som det hänvisas till 19 gånger i Ordspråken, är vishetens tjänarinna, som hjälper oss att inte falla offer för Satans knep. Den store motståndaren har årtusenden av erfarenhet bakom sig i att utföra sina sluga handlingar. Men vi har något långt mer värdefullt än erfarenheten som lärare, nämligen gudaktig urskillning, förmågan att skilja mellan rätt och orätt och att välja den rätta vägen att gå. Det är detta som Jehova lär oss genom sitt ord. — Ordspråken 2:10—13; Efesierna 6:11.

13. Vad kan skydda oss under svåra ekonomiska tider, och hur?

¹³ Det ekonomiska kaos som råder i våra dagars värld är ett förebud om uppfyllelsen av profetian i Hesekiel 7:19: ”På gatorna kommer de att kasta sitt eget silver, och till något motbjudande kommer deras eget guld att bli. Varken deras silver eller deras guld kommer att kunna befria dem på Jehovas förgrymmelses dag.” Ingen materiell rikedom i världen kan tillnärmelsevis jämföras med vishetens och urskillningens räddande förmåga. Så här sade den vise kung Salomo vid ett annat tillfälle: ”Vishet är till skydd, alldeles som pengar är till skydd; men fördelen med kunskap är att visheten bevarar sina ägare vid liv.” (Predikaren 7:12) De som nu vandrar på Jehovas ljuvlighetens vägar och som i vishet väljer dess ”dagars längd”, det eviga liv som är Guds gåva till alla som utövar tro på Jesu lösenoffer, är i sanning lyckliga. — Ordspråken 3:16; Johannes 3:16; 17:3.

Att uppodla sann vishet

14. Hur har Jehova visat föredömlig vishet?

¹⁴ Det är på sin plats att vi människor, som skapats till Guds avbild, strävar efter att uppodla vishet och urskillning, egenskaper som Jehova själv visade prov på, när han utförde sina underbara skapargärningar. ”Jehova själv har i vishet lagt jordens grund. Han har fast grundat himlarna med urskillning.” (Ordspråken 3:19, 20) Han grep sig an med att göra levande skapelser, inte genom någon mystisk och oförklarlig evolutionsprocess, utan genom direkta skapargärningar, och han skapade var och en ”enligt dess art” och för ett vist syfte. (1 Moseboken 1:25) Himlen måste gång på gång ha genljudit av Guds änglasöners bifall, när människan till slut frambringades med intelligens och förmågor långt överlägsna djurens. (Jämför Job 38:1, 4, 7.) Jehovas vishet, kärlek och skarpsynta framsynthet kan tydligt ses i allt det han har frambringat på jorden. — Psalm 104:24.

15. a) Varför räcker det inte med att bara uppodla vishet? b) Vilken tillförsikt bör Ordspråken 3:25, 26 väcka i oss?

¹⁵ Vi måste inte bara uppodla Jehovas egenskaper vishet och urskillning, utan vi måste också hålla fast vid dem och aldrig bli lata i fråga om att studera hans ord. Han förmanar oss: ”Min son, må de inte vika från dina ögon. Värna om praktisk vishet och tankeförmåga, och de kommer att visa sig vara till liv för din själ och till behag för din hals.” (Ordspråken 3:21, 22) Därigenom kan vi vandra i trygghet och med sinnesfrid, också när dagen då ”plötslig undergång” skall drabba Satans värld närmar sig som en tjuv. (1 Thessalonikerna 5:2, 3) Under själva den stora vedermödan ”kommer [du] inte att behöva vara rädd för något som inger plötslig skräck, inte heller för ovädret över de ondskefulla, eftersom det kommer. Ty Jehova själv kommer i verkligheten att visa sig vara din tillförsikt, och han kommer sannerligen att bevara din fot mot tillfångatagande.” — Ordspråken 3:23—26.

Kärlek till att göra gott

16. Vilket handlingssätt krävs av de kristna förutom nitälskan i tjänsten?

¹⁶ Det är nu tid att visa nitälskan i predikandet av dessa goda nyheter om Guds kungarike till ett vittnesbörd för alla nationer. Men detta arbete med att vittna måste också understödjas av annan kristen verksamhet, så som det beskrivs i Ordspråken 3:27, 28: ”Undanhåll inte det goda från dem som det tillkommer, när det står i din hands makt att göra gott mot dem. Säg inte till din medmänniska: ’Gå och kom tillbaka, och i morgon kommer jag att ge’, när det finns något hos dig.” (Jämför Jakob 2:14—17.) Eftersom det råder fattigdom och hungersnöd i stora delar av världen, har vi nåtts av angelägna rop om att hjälpa vår medmänniska och i synnerhet då våra andliga bröder. Hur har Jehovas vittnen reagerat?

17—19. a) Vilket trängande behov fylldes under år 1993, och vad blev reaktionen? b) Vad visar att våra svårt hemsökta bröder avgår ”med fullständig seger”?

¹⁷ För att ta bara ett enda exempel: Under det gångna året kom det ett angeläget rop om hjälp från det tidigare Jugoslavien, och reaktionen från brödraskaran i närliggande länder var enastående. Under de stränga vintermånaderna förra året var det möjligt för flera hjälpkonvojer att ta sig igenom krigsområdet och transportera aktuella publikationer, varma kläder, mat och mediciner till nödlidande vittnen. Vid ett tillfälle ansökte bröderna om att få föra in 15 ton hjälpproviant, men när de fick tillståndet var det för 30 ton! Jehovas vittnen i Österrike skickade snabbt i väg ytterligare tre lastbilar. Sammanlagt 25 ton kom fram till sin avsedda bestämmelseort. Våra bröder blev verkligen glada över att få detta rikliga förråd av andlig och materiell proviant!

¹⁸ Hur reagerade mottagarna? Tidigare i år skrev en äldste så här: ”Bröderna och systrarna i Sarajevo lever och mår bra, och det som är allra viktigast är att vi fortfarande är andligen starka, så att vi kan uthärda detta vansinniga krig. Situationen när det gäller mat har varit mycket svår. Må Jehova välsigna och belöna er för de ansträngningar ni har gjort för oss. På grund av Jehovas vittnens exemplariska levnadssätt och deras respekt för myndigheter har myndigheterna särskild respekt för Jehovas vittnen. Vi är också mycket tacksamma för den andliga mat ni har levererat till oss.” — Jämför Psalm 145:18.

¹⁹ Dessa utsatta bröder har också visat sin uppskattning genom sin nitiska tjänst på fältet. Många av deras grannar kommer till dem och ber om att få ett bibelstudium. I staden Tuzla, där fem ton mat levererades som bistånd, rapporterade 40 förkunnare i medeltal 25 timmar var i månaden i förkunnartjänsten, vilket var ett fint stöd till de nio pionjärerna i församlingen. Vid firandet av åminnelsen av Jesu död var 243 personer närvarande, vilket var en utomordentlig siffra. Dessa kära bröder avgår verkligen ”med fullständig seger genom honom som har älskat oss”. — Romarna 8:37.

20. Vilken ”utjämning” har skett i det tidigare Sovjetunionen?

²⁰ Också i det tidigare Sovjetunionen har brödernas nitälskan svarat mot den generositet som de stora hjälpkonvojerna med mat och varma kläder har varit bevis på. I Moskva var antalet närvarande vid firandet av Åminnelsen i år 7.549 jämfört med 3.500 förra året. Under samma period har antalet församlingar i den staden ökat från 12 till 16. I hela det tidigare Sovjetunionen (de baltiska staterna inte medräknade) ökade antalet församlingar med 14 procent, antalet förkunnare av Guds kungarike med 25 procent och antalet pionjärer med 74 procent. Vilken anda av nitälskan och självuppoffring! Det påminner oss om det första århundradet, då det skedde ”en utjämning”. De kristna som hade andliga och materiella tillgångar gav frikostigt till dem som befann sig på platser som var sämre lottade, samtidigt som den nitälskan som dessa drabbade visade var till glädje och uppmuntran för givarna. — 2 Korinthierna 8:14.

Hata det onda!

21. Hur ställs de visa och de enfaldiga i kontrast till varandra i de avslutande orden i Ordspråken, kapitel 3?

²¹ Ordspråkens tredje kapitel framför därefter en rad kontraster och slutar med denna förmaning: ”Avundas inte våldsmannen, och välj inte någon av hans vägar. Ty den som går krokiga vägar är något avskyvärt för Jehova, men Hans förtroliga umgänge är med de rättrådiga. Jehovas förbannelse är över den ondskefulles hus, men de rättfärdigas uppehållsort välsignar han. Om det gäller hånfulla, kommer han för sin del att håna; men de saktmodiga kommer han att visa ynnest. Ära kommer de visa att få i arv, men de enfaldiga upphöjer vanära.” — Ordspråken 3:29—35.

22. a) Hur kan vi undvika de enfaldigas öde? b) Vad hatar de visa, och vad uppodlar de, och med vilken belöning?

²² Hur kan vi undvika att räknas bland de enfaldiga? Vi måste lära oss att hata det som är ont, ja, att avsky det som Jehova avskyr — alla krokiga vägar i denna våldspräglade värld så full av blodskuld. (Se också Ordspråken 6:16—19.) Vi måste i stället uppodla det som är gott — rättrådighet, rättfärdighet och saktmod — så att vi i ödmjukhet och fruktan för Jehova kan vinna ”rikedom och härlighet och liv”. (Ordspråken 22:4) Detta kommer att bli alla deras belöning som lojalt tillämpar förmaningen: ”Förtrösta på Jehova av allt ditt hjärta.”