Förtrösta på Jehovas ord

”Jag förtröstar på ditt ord.” (PSALM 119:42)

1. Vem kan ha skrivit Psalm 119, och vad kan sägas om hans sinnesinställning?

DEN som skrev Psalm 119 höll troget fast vid Jehovas ord. Det kan ha varit Hiskia innan han blev kung i Juda. De känslor som kommer till uttryck i den här inspirerade sången stämmer med Hiskias sinnesinställning, för Hiskia ”höll fast vid Jehova” under sin tid som kung. (2 Kungaboken 18:3–7) En sak är säker: Kompositören var medveten om sitt andliga behov. (Matteus 5:3)

2. Vad är temat i Psalm 119, och hur är den här sången uppbyggd?

² En av huvudpunkterna i Psalm 119 är att Guds ord, hans budskap, har stort värde.a Skribenten gjorde den till en alfabetisk sång, förmodligen för att få stöd för minnet. Dess 176 verser är uppbyggda i alfabetisk ordning efter de olika bokstäverna i det hebreiska alfabetet. I den hebreiska grundtexten har var och en av psalmens 22 strofer 8 versrader som börjar med samma bokstav. I den här psalmen omnämns Guds ord, lag, påminnelser, vägar, befallningar, förordningar, bud, domslut och stadgar. I den här artikeln och i den som följer kommer Psalm 119 att behandlas enligt en noggrann översättning av den hebreiska texten. Om vi tänker på erfarenheter som Jehovas tjänare haft förr i tiden och i våra dagar, bör vår uppskattning av den här sången som inspirerats av Gud fördjupas och vår tacksamhet för Guds skrivna ord, Bibeln, öka.

Lyd Guds ord och bli lycklig

3. Förklara och illustrera vad det innebär att vara oklanderlig.

³ Sann lycka kommer av att vi vandrar efter Guds lag. (Psalm 119:1–8) Om vi gör det, kommer Jehova att betrakta oss som ”oklanderliga” på vår väg. (Psalm 119:1) Att vi är oklanderliga betyder inte att vi är fullkomliga, men det vittnar om att vi strävar efter att göra Jehova Guds vilja. Noa ”visade sig vara oklanderlig bland sina samtida” som en man som ”vandrade med den sanne Guden”. Tack vare att denne trogne patriark följde de anvisningar Jehova hade gett, överlevde han och hans familj den stora översvämningen. (1 Moseboken 6:9; 1 Petrus 3:20) Om vi skall få överleva den här världens slut, måste vi på liknande sätt noga följa Guds ”befallningar” och göra hans vilja. (Psalm 119:4)

4. Vad beror vår lycka och framgång på?

⁴ Jehova kommer inte att överge oss om vi prisar honom ”av ett rättrådigt hjärta” och fortsätter att följa hans ”förordningar”. (Psalm 119:7, 8) Gud övergav inte israeliternas ledare Josua, som följde rådet att läsa i lagboken ”dag och natt” så att han skulle kunna ”göra enligt allt som står skrivet i den”. Detta gjorde att han lyckades väl och att han kunde handla med insikt. (Josua 1:8) Mot slutet av sitt liv prisade Josua fortfarande Gud och kunde påminna israeliterna: ”Ni vet av hela ert hjärta och av hela er själ att inte ett enda av alla de goda ord som Jehova, er Gud, har talat till er har slagit fel.” (Josua 23:14) Precis som i fallet med Josua och den som skrivit Psalm 119 kan vi få lycka och framgång genom att lovprisa Jehova och lita på hans ord.

Jehovas ord håller oss rena

5. a) Visa hur det är möjligt att bevara sig andligt ren. b) Vilken hjälp finns det för en ung person som har begått en allvarlig synd?

⁵ Vi kan vara andligt rena om vi är på vår vakt och handlar enligt Guds ord. (Psalm 119:9–16) Så är det även om våra föräldrar inte föregår med gott exempel. Trots att Hiskias far var en avgudadyrkare, bevarade Hiskia ”sin stig ren”, förmodligen från hedniskt inflytande. Anta att en ung person som tjänar Gud i våra dagar begår en allvarlig synd. Sinnesändring, bön, föräldrarnas hjälp och det kärleksfulla stödet från kristna äldste kan hjälpa honom att i likhet med Hiskia ”bevara sin stig ren” och ”vara på sin vakt”. (Jakob 5:13–15)

6. Vilka kvinnor ”bevarade sin stig ren” och handlade enligt Guds ord?

⁶ Rahab och Rut levde långt innan Psalm 119 skrevs, men de bevarade ändå ”sin stig ren”. Rahab var en prostituerad kanaaneisk kvinna, men när hon blev en Jehovas tillbedjare kom hon att bli känd för sin tro. (Hebréerna 11:30, 31) Moabitiskan Rut övergav sina egna gudar, tjänade Jehova och levde enligt hans lag till Israel. (Rut 1:14–17; 4:9–13) Båda dessa icke-israelitiska kvinnor ”var på sin vakt” och handlade enligt Guds ord och fick den underbara förmånen att bli stammödrar till Jesus Kristus. (Matteus 1:1, 4–6)

7. Hur utgör Daniel och tre andra hebreiska ungdomar ett gott föredöme för oss i fråga om att bevara den andliga renheten?

⁷ ”Benägenheten hos människans hjärta är ond alltifrån hennes ungdom”, men ungdomar kan vandra på en ren stig också i den här korrumperade världen som är under Satans kontroll. (1 Moseboken 8:21; 1 Johannes 5:19) Som landsflyktiga i Babylon var Daniel och tre andra hebreiska ungdomar ”på sin vakt” och handlade enligt Guds ord. De ville till exempel inte ”befläcka sig med kungens fina mat”. (Daniel 1:6–10) Babylonierna åt orena djur, något som var förbjudet i den mosaiska lagen. (3 Moseboken 11:1–31; 20:24–26) De lät inte alltid blodet rinna av från slaktade djur, och de överträdde Guds lag angående blodet genom att äta sådant kött. (1 Moseboken 9:3, 4) Det är därför inte förvånande att de fyra hebréerna inte åt av kungens fina mat! Dessa gudfruktiga ungdomar bevarade sin andliga renhet och är därför goda föredömen för oss.

Guds ord hjälper oss att vara trogna

8. Vilken inställning och kunskap behöver vi ha för att ta till oss Guds lag och tillämpa den?

⁸ En viktig faktor för att vi skall förbli trogna mot Jehova är att vi älskar hans ord. (Psalm 119:17–24) Om vi är som den inspirerade psalmisten, kommer vi att vilja förstå ”det underbara” i Guds lag. Vi kommer ständigt att längta efter Jehovas ”domslut” och hålla hans ”påminnelser” kära. (Psalm 119:18, 20, 24) Om vi inte har varit överlämnade åt Jehova så länge, har vi då ”uppodlat ... längtan efter ordets oförfalskade mjölk”? (1 Petrus 2:1, 2) Vi måste förstå de grundläggande lärorna i Bibeln, så att vi bättre kan ta till oss Guds lag och tillämpa den.

9. Hur bör vi reagera när det finns en motsättning mellan Guds lag och människors krav?

⁹ Vi kanske har Guds påminnelser kära, men hur är det om ”furstar” talar emot oss av någon anledning? (Psalm 119:23, 24) I dag händer det inte så sällan att myndighetspersoner försöker tvinga oss att sätta mänskliga lagar framför Guds lag. När det finns en motsättning mellan människors krav och Guds vilja, vad gör vi då? Vår kärlek till Guds ord kommer att hjälpa oss att förbli trogna mot Jehova. Vi kommer alldeles som Jesu Kristi apostlar, som blev förföljda, att säga: ”Vi måste lyda Gud som vår härskare mer än människor.” (Apostlagärningarna 5:29)

10, 11. Illustrera hur vi kan bevara vår ostrafflighet mot Jehova under de mest prövande omständigheter.

¹⁰ Vi kan förbli trogna mot Jehova till och med under de mest prövande omständigheter. (Psalm 119:25–32) Om vi skall lyckas bevara vår ostrafflighet mot Gud, måste vi vara villiga att ta emot undervisning och uppriktigt be om att Gud skall leda oss. Vi måste också välja ”trofasthetens väg”. (Psalm 119:26, 30)

¹¹ Hiskia, som kan ha varit den som skrev Psalm 119, valde ”trofasthetens väg”. Han gjorde det trots att han var omgiven av falska tillbedjare och kanske blev hånad av medlemmar av det kungliga hovet. Det är mycket troligt att hans själ var ”sömnlös av bedrövelse” på grund av detta. (Psalm 119:28) Men Hiskia förtröstade på Gud, och han var en god kung som gjorde ”det som var rätt i Jehovas ögon”. (2 Kungaboken 18:1–5) Om vi förtröstar på Gud, kan också vi uthärda prövningar och bevara ostraffligheten. (Jakob 1:5–8)

Jehovas ord inger mod

12. Hur kan vi personligen tillämpa Psalm 119:36, 37?

¹² Om vi följer vägledningen i Guds ord, får vi det mod vi behöver för att klara av livets påfrestningar. (Psalm 119:33–40) Vi söker ödmjukt de anvisningar som Jehova ger, så att vi kan hålla hans lag av hela vårt hjärta. (Psalm 119:33, 34) Likt psalmisten ber vi till Gud: ”Böj mitt hjärta till dina påminnelser och inte till vinning”, dvs. ”orätt vinning”. (Psalm 119:36, fotnoten) Likt aposteln Paulus ”uppför [vi] oss ärligt i allting”. (Hebréerna 13:18) Om en arbetsgivare vill att vi skall göra något som är oärligt, samlar vi mod så att vi kan följa Guds anvisningar – och Jehova välsignar alltid en sådan inställning. Ja, han hjälper oss att bemästra alla dåliga tendenser. Låt oss därför be: ”Vänd bort mina ögon, så att de inte ser det som är värdelöst.” (Psalm 119:37) Vi vill aldrig betrakta det värdelösa som Gud hatar som om det skulle vara något önskvärt. (Psalm 97:10) Detta får oss bland annat att undvika pornografi och spiritistiska sedvänjor. (1 Korinthierna 6:9, 10; Uppenbarelseboken 21:8)

13. Hur fick Jesu lärjungar mod att vittna med frimodighet, trots att de blev förföljda?

¹³ Exakt kunskap i Guds ord ger oss tillförsikt att vittna modigt. (Psalm 119:41–48) Och vi behöver mod för att ”svara den som smädar” oss. (Psalm 119:42) Ibland kanske vi liknar Jesu lärjungar, som när de blev förföljda bad: ”Jehova, ... förunna dina slavar att fortsätta med att tala ditt ord med all frimodighet.” Vad blev resultatet? ”Allesammans uppfylldes de av den heliga anden och talade Guds ord med frimodighet.” Samme suveräne Herre ger oss mod att tala hans ord med frimodighet. (Apostlagärningarna 4:24–31)

14. Vad hjälper oss att modigt vittna, som Paulus gjorde?

¹⁴ Vi kommer att få det mod som krävs för att avge ett vittnesbörd utan att vara rädda för att behöva skämmas, om vi troget håller fast vid ”sanningens ord” och ständigt håller Guds lag. (Psalm 119:43, 44) Flitigt studium av Guds skrivna ord gör oss rustade att ”tala om” hans ”påminnelser inför kungar”. (Psalm 119:46) Bön och Jehovas ande kommer också att hjälpa oss att säga rätt saker på rätt sätt. (Matteus 10:16–20; Kolosserna 4:6) Paulus talade modigt om Guds påminnelser inför styresmän under det första århundradet. Han vittnade till exempel för den romerske ståthållaren Felix, som ”lyssnade till honom om tron på Kristus Jesus”. (Apostlagärningarna 24:24, 25) Paulus vittnade också för ståthållaren Festus och kung Agrippa. (Apostlagärningarna 25:22–26:32) Med Jehovas hjälp kan också vi vara modiga vittnen som inte ”skäms ... för de goda nyheterna”. (Romarna 1:16)

Guds ord tröstar oss

15. Hur kan Guds ord ge oss tröst när andra hånar oss?

¹⁵ Jehovas ord ger osviklig tröst. (Psalm 119:49–56) Det finns stunder då vi alldeles särskilt behöver tröst. Även om vi modigt talar som vittnen för Jehova, händer det ibland att ”de förmätna” – de som handlar förmätet mot Gud – hånar oss mycket. (Psalm 119:51) Men när vi ber kanske vi påminner oss positiva tankar i Guds ord och får på så sätt ”tröst”. (Psalm 119:52) I våra böner till Gud kanske vi drar oss till minnes en lag eller princip i Bibeln som ger oss den tröst och det mod vi behöver i en svår situation.

16. Vad har Guds tjänare inte gjort, trots förföljelse?

¹⁶ De förmätna som hånade psalmisten var israeliter – medlemmar av en nation som var överlämnad åt Gud. Vilken skam! Låt oss, till skillnad från dem, vara beslutna att aldrig vika av från Guds lag. (Psalm 119:51) Trots nazisternas förföljelse och liknande behandling under årens lopp har tusentals av dem som tjänar Gud vägrat att vika av från lagarna och principerna i Guds ord. (Johannes 15:18–21) Och det är inte betungande att lyda Jehova, för hans förordningar är som tröstande sång och spel för oss. (Psalm 119:54; 1 Johannes 5:3)

Var tacksam för Jehovas ord

17. Hur påverkas vi av vår uppskattning av Guds ord?

¹⁷ Vi visar vår tacksamhet för Guds ord genom att leva enligt det. (Psalm 119:57–64) Psalmisten lovade att hålla Jehovas ord, och till och med ”vid midnatt” steg han upp ”för att tacka” Gud för hans ”rättfärdiga domslut”. Om vi vaknar på natten har vi ett fint tillfälle att tacka Gud i bön! (Psalm 119:57, 62) Vår uppskattning av Guds ord får oss att vilja bli lärda av honom och gör oss till glada medbröder till dem som fruktar Jehova – till dem som känner djup vördnad för Gud. (Psalm 119:63, 64) Vi kan inte få bättre kamrater här på jorden!

18. Hur besvarar Jehova våra böner när ”de ondskefullas rep omger” oss?

¹⁸ När vi av hela vårt hjärta vänder oss till Jehova i bön och ödmjukt ber att han skall undervisa oss, ”blidkar” vi hans ”ansikte” i hopp om att få hans ynnest. Det är särskilt viktigt att vi ber när ”de ondskefullas rep omger” oss. (Psalm 119:58, 61) Jehova kan skära av fiendens hindrande rep och göra oss fria att ta del i arbetet med att predika om Guds kungarike och göra lärjungar. (Matteus 24:14; 28:19, 20) Detta har hänt många gånger i länder där vårt arbete har varit förbjudet.

Ha tro på Guds ord

19, 20. Hur kan det vara gott att utsättas för lidande?

¹⁹ Tro på Gud och på hans ord hjälper oss att uthärda svårigheter och göra hans vilja. (Psalm 119:65–72) Trots att de förmätna hade smutskastat psalmisten ”med lögn”, sjöng han: ”Det är gott för mig att jag har utsatts för lidande.” (Psalm 119:66, 69, 71) Hur kan det vara gott för en Jehovas tjänare att lida?

²⁰ När vi får lida frambär vi utan tvivel uppriktigt ödmjuka böner till Jehova, och det drar oss närmare honom. Vi kanske använder mer tid till att studera Guds skrivna ord och anstränger oss mer för att tillämpa det. Följden blir ett lyckligare liv. Men hur är det om vi reagerar på vårt lidande genom att visa icke önskvärda drag, till exempel otålighet och stolthet? Genom uppriktig bön och med hjälp av Guds ord och hans ande kan vi arbeta bort sådana defekter och mera helt och fullt klä oss i ”den nya personligheten”. (Kolosserna 3:9–14) Vår tro stärks också när vi får utstå svårigheter. (1 Petrus 1:6, 7) Paulus hade nytta av sina vedermödor, eftersom de gjorde honom mer beroende av Jehova. (2 Korinthierna 1:8–10) Låter vi lidandet ha en god inverkan på oss?

Förtrösta alltid på Jehova

21. Vad händer när Gud får de förmätna att skämmas?

²¹ Guds ord ger oss en god grund för att förtrösta på Jehova. (Psalm 119:73–80) Om vi verkligen förtröstar på vår Skapare, har vi ingen orsak att skämmas. Men på grund av det andra gör behöver vi tröst och känner kanske att vi vill be: ”Låt de förmätna skämmas.” (Psalm 119:76–78) När Jehova får sådana att skämmas, blir följden att deras onda gärningar kommer i dagen och att hans heliga namn helgas. Vi kan vara övertygade om att de som förföljer Guds folk inte kommer att få ut något av det. De har till exempel inte satt stopp för – och kommer inte att sätta stopp för – Jehovas vittnen, som förtröstar på Gud av hela sitt hjärta. (Ordspråksboken 3:5, 6)

22. I vilket avseende var psalmisten ”som en skinnlägel i rök”?

²² Guds ord stärker vår förtröstan på honom när vi blir förföljda. (Psalm 119:81–88) På grund av att de förmätna förföljde psalmisten, kände han sig ”som en skinnlägel i rök”. (Psalm 119:83, 86) På Bibelns tid använde man behållare av skinn för att förvara vatten, vin och andra vätskor. De kunde krympa om de fick hänga tomma nära elden i ett rum som saknade skorsten. Gör svårigheter eller förföljelse att du känner dig ”som en skinnlägel i rök”? Om det är så, förtrösta då på Jehova och be: ”Bevara mig vid liv i din kärleksfulla omtanke, så att jag kan rätta mig efter din muns påminnelse.” (Psalm 119:88)

23. Vad har vår genomgång av Psalm 119:1–88 visat, och vad kan vi fråga oss när vi nu ser fram emot att få studera Psalm 119:89–176?

²³ Det vi nu har gått igenom i den första delen av Psalm 119 visar att Jehova har kärleksfull omtanke om sina tjänare, därför att de förtröstar på hans ord och älskar hans stadgar, påminnelser, bud och lagar. (Psalm 119:16, 47, 64, 70, 77, 88) Han finner behag i att de som är honom hängivna är på sin vakt och handlar enligt hans ord. (Psalm 119:9, 17, 41, 42) När du nu ser fram emot att få studera resten av den här vackra psalmen, kan du fråga dig: ”Låter jag verkligen Jehovas ord lysa upp min stig?”

[Fotnoter]

Låt Guds ord lysa upp din stig

”Ditt ord är ... ett ljus på min stig.” (PSALM 119:105)

1, 2. Vad krävs för att Jehovas ord skall lysa upp vår stig?

JEHOVAS ord kommer att lysa upp vår stig om vi själva vill. För att vi skall få del av detta andliga ljus måste vi flitigt studera Guds skrivna ord och tillämpa råden i det. Endast då kan vi instämma i psalmistens ord: ”Ditt ord är en lampa för min fot och ett ljus på min stig.” (Psalm 119:105)

² Vi skall nu behandla Psalm 119:89–176. Vilket rikt förråd av upplysningar som finns i dessa verser, som är indelade i 11 strofer! De kan hjälpa oss att stanna kvar på vägen till evigt liv. (Matteus 7:13, 14)

Varför skall vi älska Guds ord?

3. Hur visar Psalm 119:89, 90 att vi kan lita på Guds ord?

³ Om vi älskar Jehovas ord, kommer det att leda till andlig stabilitet. (Psalm 119:89–96) Psalmisten sjöng: ”Till oöverskådlig tid, Jehova, står ditt ord fast i himlen. ... Du har fast grundat jorden, så att den består.” (Psalm 119:89, 90) Genom Guds ord – ”himlens stadgar” – rör sig himlakropparna exakt i sina banor, och jorden är fast grundad för evigt. (Job 38:31–33; Psalm 104:5) Vi kan lita på varje ord som går ut från Jehovas mun. Det Gud säger kommer att ha ”säker framgång” i att fullgöra hans avsikter. (Jesaja 55:8–11)

4. Vad betyder kärleken till Guds ord för dem av hans tjänare som blir förföljda?

⁴ Psalmisten skulle ha ”förgåtts” i sin nöd, om han inte hade haft Guds lag kär. (Psalm 119:92) Det var inte utlänningar som förföljde honom, utan det var israelitiska lagöverträdare som hatade honom. (3 Moseboken 19:17) Men detta gjorde honom inte förkrossad, för han älskade Guds lag och fick styrka av den. I Korinth var aposteln Paulus ”i faror bland falska bröder”. Bland dem fanns kanske de ”till övermått höga apostlar” som försökte hitta något att anklaga honom för. (2 Korinthierna 11:5, 12–14, 26) Men Paulus överlevde i andligt avseende därför att han älskade Guds ord. Eftersom vi älskar Jehovas skrivna ord och handlar efter det, älskar vi våra bröder. (1 Johannes 3:15) Inte ens världens hat får oss att glömma någon enda av Guds anvisningar. Vi fortsätter att göra hans vilja i kärleksfull gemenskap med våra bröder, medan vi ser fram emot att få tjäna Jehova med glädje i all evighet. (Psalm 119:93)

5. Hur sökte kung Asa Jehova?

⁵ När vi uttrycker vår hängivenhet för Jehova kanske vi ber: ”Jag är din. Rädda mig, ty jag utforskar dina befallningar.” (Psalm 119:94) Kung Asa sökte Gud och utrotade avfälligheten i Juda. Vid en stor sammankomst under det femtonde året av Asas regering (963 f.v.t.) ingick Judas invånare ”ett förbund om att söka Jehova”. Gud ”lät sig finnas av dem” och ”fortsatte att ge dem vila på alla sidor”. (2 Krönikeboken 15:10–15) Det här exemplet bör uppmuntra dem som har glidit bort från den kristna församlingen att på nytt söka Gud. Han kommer att välsigna och beskydda dem som åter blir verksamma tillsammans med hans folk.

6. Vilket handlingssätt kommer att skydda oss mot andlig skada?

⁶ Jehovas ord ger vishet som kan skydda oss mot andlig skada. (Psalm 119:97–104) Hans bud gör oss visare än våra fiender. Om vi lyssnar till hans påminnelser får vi insikt, och om vi rättar oss efter hans befallningar kan vi ”handla förståndigare än de gamla”. (Psalm 119:98–100) Om det som Jehova har sagt är lenare ”än honung” för vår ”mun”, då kommer vi att hata och undvika ”varje falsk stig”. (Psalm 119:103, 104) Detta kommer att tjäna som ett skydd mot andlig skada när vi konfronteras med övermodiga, vildsinta och ogudaktiga människor i dessa sista dagar. (2 Timoteus 3:1–5)

En lampa för vår fot

7, 8. Vad behöver vi göra i enlighet med Psalm 119:105?

⁷ Guds ord är en osviklig källa till andligt ljus. (Psalm 119:105–112) Oavsett om vi är smorda kristna eller tillhör de smordas följeslagare, de ”andra fåren”, förklarar vi: ”Ditt ord är en lampa för min fot och ett ljus på min stig.” (Johannes 10:16; Psalm 119:105) Guds ord är likt en lampa som lyser upp vår väg, så att vi inte snavar och faller i andligt avseende. (Ordspråksboken 6:23) Men vi måste var och en personligen låta Jehovas ord vara en lampa för vår fot.

⁸ Vi måste vara lika bestämda som den som skrivit Psalm 119. Han var besluten att inte irra bort från Guds befallningar. ”Jag har svurit det”, sade han, ”och jag skall fullfölja det: att handla efter dina [Jehovas] rättfärdiga domslut.” (Psalm 119:106) Vi bör aldrig underskatta värdet av att regelbundet studera Bibeln och ta del i de kristna mötena.

9, 10. Hur vet vi att de som är överlämnade åt Jehova kan ”irra ... bort från” hans befallningar, men hur kan vi se till att detta inte händer oss?

⁹ Psalmisten ”irrade inte bort från” Guds befallningar, men detta skulle kunna hända med någon som är överlämnad åt Jehova. (Psalm 119:110) Kung Salomo irrade bort, trots att han tillhörde en nation som var överlämnad åt Jehova och trots att han från början hade handlat enligt den vishet han hade fått från Gud. ”Även honom fick de utländska hustrurna att synda” genom att förleda honom till att tillbe falska gudar. (Nehemja 13:26; 1 Kungaboken 11:1–6)

¹⁰ ”Fågelfångaren”, Satan, sätter ut många fällor. (Psalm 91:3) En före detta medtillbedjare kan till exempel försöka påverka oss så att vi irrar bort från det andliga ljusets stig in i avfällighetens mörker. Bland de kristna i Thyatira fanns ”den där kvinnan Isebel”, förmodligen en grupp kvinnor som lärde andra att utöva avgudadyrkan och begå otukt. Jesus tolererade inte sådan ondska, och det får inte heller vi göra. (Uppenbarelseboken 2:18–22; Judas, vers 3, 4) Låt oss därför be om Jehovas hjälp, så att vi inte irrar bort från hans befallningar utan förblir i hans ljus. (Psalm 119:111, 112)

Vi hålls uppe av Guds ord

11. Hur ser Gud på de onda, enligt Psalm 119:119?

¹¹ Om vi inte avviker från Guds förordningar, kommer han att hålla oss uppe. (Psalm 119:113–120) Vi ser inte med gillande på ”dem som har delat hjärta”, alldeles som Jesus inte godkänner till bekännelsen kristna i våra dagar som är ljumma. (Psalm 119:113; Uppenbarelseboken 3:16) Eftersom vi tjänar Jehova av hela vårt hjärta, är han vårt ”gömställe” och kommer att hålla oss uppe. Han kommer att ”förkasta alla” som genom att tillgripa svek och falskhet ”far vilse från” hans förordningar. (Psalm 119:114, 117, 118; Ordspråksboken 3:32) Han betraktar sådana onda människor som ”slaggskum” – orenheter som tas bort från sådana dyrbara metaller som silver och guld. (Psalm 119:119; Ordspråksboken 17:3) Må vi alltid visa att vi älskar Guds påminnelser, för vi vill sannerligen inte vara bland de onda som befinner sig i tillintetgörelsens slagghög!

12. Varför är det viktigt att frukta Jehova?

¹² ”Av skräck för dig [Jehova] ryser mitt kött”, sade psalmisten. (Psalm 119:120) Om Gud skall hålla oss uppe som sina tjänare, är det viktigt att vi har en hälsosam fruktan för honom och håller oss borta från det som han inte godkänner. Vördnadsfull fruktan för Jehova fick Job att leva ett liv i rättfärdighet. (Job 1:1; 23:15) Gudsfruktan gör att vi kan leva ett liv som Gud godkänner, oavsett vad vi måste uthärda. Men för att vi skall kunna uthärda krävs det att vi frambär uppriktiga böner i tro. (Jakob 5:15)

Be i tro

13–15. a) Varför kan vi ha tro på att våra böner kommer att bli besvarade? b) Vad kan hända om vi inte vet vad vi skall säga i våra böner? c) Illustrera hur Psalm 119:121–128 kan ha samband med våra ”outtalade suckanden” när vi ber.

¹³ Vi kan be i tro att Gud skall komma till vår hjälp. (Psalm 119:121–128) Precis som psalmisten är vi övertygade om att våra böner skall bli besvarade. Varför det? Därför att vi älskar Guds bud ”mer än guld, ja, mer än luttrat guld”. Vi anser alla Guds befallningar om allting vara rätta. (Psalm 119:127, 128)

¹⁴ Jehova lyssnar till våra vädjanden därför att vi ber i tro och också är noga med att handla i enlighet med hans befallningar. (Psalm 65:2) Men hur är det om vi ibland har problem som gör oss så förvillade att vi inte vet vad vi skall säga i våra böner? Då lägger sig ”anden själv ... ut för oss med outtalade suckanden”. (Romarna 8:26, 27) Vid sådana tillfällen kan Gud betrakta tankar som finns i hans ord som böner angående våra behov.

¹⁵ I Bibeln finns många böner och tankar som har samband med våra ”outtalade suckanden”. Tänk till exempel på Psalm 119:121–128. Här uttrycks tankar på ett sätt som skulle kunna passa våra omständigheter. Om vi exempelvis är rädda för att bli bedragna, kan vi be om Guds hjälp på samma sätt som psalmisten gjorde. (Vers 121–123) Anta att vi måste fatta ett mycket svårt beslut. Då kan vi be om att Jehovas ande skall hjälpa oss att erinra oss hans påminnelser och tillämpa dem. (Vers 124, 125) Trots att vi hatar ”varje falsk stig”, kan vi behöva be Gud ingripa för vår räkning så att vi inte ger efter för en frestelse att bryta hans lag. (Vers 126–128) Om vi läser Bibeln varje dag, kan vi i våra böner till Jehova bli påminda om avsnitt som är till hjälp för oss.

Hjälpta av Jehovas påminnelser

16, 17. a) Varför behöver vi Guds påminnelser, och hur bör vi betrakta dem? b) Hur kan andra se på oss, men vad är det som verkligen betyder något?

¹⁶ För att Gud skall lyssna till våra böner och för att vi skall få hans ynnest måste vi bry oss om hans påminnelser. (Psalm 119:129–136) Eftersom vi har så lätt för att glömma, behöver vi Jehovas underbara påminnelser som får oss att komma ihåg hans anvisningar och bud. Vi uppskattar naturligtvis det andliga ljus vi får varje gång Guds ord öppnas för oss. (Psalm 119:129, 130) Vi är också tacksamma för att Jehova har låtit sitt ”ansikte lysa över” oss med godkännande, även om ”strömmar av vatten rinner ner från” våra ögon på grund av att andra överträder hans lag. (Psalm 119:135, 136; 4 Moseboken 6:25)

¹⁷ Vi kan vara säkra på att få Guds fortsatta ynnest, om vi rättar oss efter hans rättfärdiga påminnelser. (Psalm 119:137–144) Som Jehovas tjänare erkänner vi att han har rätt att rikta vår uppmärksamhet på hans rättfärdiga påminnelser och att de är bud som vi skall lyda. (Psalm 119:138) Med tanke på att psalmisten lydde Guds bud, varför sade han då: ”Jag är obetydlig och föraktad”? (Psalm 119:141) Tydligen tänkte han på hur hans fiender betraktade honom. Om vi bevarar en kompromisslös inställning till det som är rättfärdigt, kan det hända att andra ser ner på oss. Men det som verkligen betyder något är att Jehova ser på oss med gillande därför att vi lever enligt hans rättfärdiga påminnelser.

Trygga och i frid

18, 19. Vad blir följden av att vi lyder Guds påminnelser?

¹⁸ Om vi lyder Guds påminnelser, kommer vi att hålla oss nära honom. (Psalm 119:145–152) Eftersom vi bryr oss om Jehovas påminnelser, vet vi att vi kan ropa till honom av hela vårt hjärta, och vi kan räkna med att han hör oss. Vi kanske vaknar ”tidigt i gryningen” och ropar på hjälp. Vilken utmärkt tidpunkt för bön! (Psalm 119:145–147) Gud är också nära oss därför att vi inte gör oss skyldiga till ett dåligt uppförande och därför att vi betraktar hans ord som sanningen, alldeles som Jesus gjorde. (Psalm 119:150, 151; Johannes 17:17) Vårt förhållande till Jehova håller oss uppe i den här bekymmersamma världen och kommer att föra oss igenom hans stora strid vid Harmageddon. (Uppenbarelseboken 7:9, 14; 16:13–16)

¹⁹ På grund av att vi har djup respekt för Guds ord åtnjuter vi verklig trygghet. (Psalm 119:153–160) Till skillnad från de onda har vi inte vikit av från Jehovas påminnelser. Vi älskar hans befallningar och är därför trygga i hans kärleksfulla omtanke. (Psalm 119:157–159) Jehovas påminnelser stimulerar vårt minne, så att vi kommer ihåg vad han kräver av oss i olika situationer. Hans befallningar, å andra sidan, är föreskrifter, och vi erkänner villigt att vår Skapare har rätt att leda oss. Eftersom vi vet att ”summan av” Guds ord ”är sanning” och att vi inte kan styra våra steg oberoende av Gud, tar vi tacksamt emot denna vägledning från honom. (Psalm 119:160; Jeremia 10:23)

20. Varför har vi ”stor frid”?

²⁰ Vår kärlek till Jehovas lag ger oss stor frid. (Psalm 119:161–168) Förföljelse berövar oss inte denna oförlikneliga ”Guds frid”. (Filipperna 4:6, 7) Vi uppskattar Jehovas rättfärdiga domslut så mycket att vi ofta lovprisar honom för dem – ”sju gånger om dagen”. (Psalm 119:161–164) ”Stor frid har de som älskar din lag”, sjöng psalmisten, ”för dem finns ingen sten att snava på.” (Psalm 119:165) Om var och en av oss personligen älskar och håller Jehovas lag, kommer vi inte att snava andligen på grund av vad någon gör eller på grund av något annat.

21. Vilka bibliska exempel visar att vi inte behöver snava och falla om det skulle uppstå problem i församlingen?

²¹ Det finns många som omtalas i Bibeln som inte lät någonting bli en sten att snava på. Den kristne mannen Gajus snavade inte, utan fortsatte att ”vandra i sanningen” trots Diotrefes ogudaktiga uppförande. (3 Johannes, vers 1–3, 9, 10) Paulus uppmanade de kristna kvinnorna Evodia och Syntyke ”att vara likasinnade i Herren”, för det hade tydligen uppstått ett problem mellan dem. De fick av allt att döma hjälp med att lösa sitt problem, och de fortsatte att tjäna Jehova troget. (Filipperna 4:2, 3) Vi behöver därför inte snava och falla om det skulle uppstå problem i församlingen. Låt oss koncentrera oss på att lyda Jehovas befallningar och tänka på att alla våra vägar är inför honom. (Psalm 119:168; Ordspråksboken 15:3) Då kommer ingenting att för alltid beröva oss friden.

22. a) Vilken förmån kan vi få om vi lyder Gud? b) Hur bör vi betrakta dem som har irrat bort från den kristna församlingen?

²² Om vi alltid lyder Jehova, kommer vi att få förmånen att fortsätta att lovprisa honom. (Psalm 119:169–176) Genom att vi lever enligt Guds förordningar kommer vi inte endast att få andlig trygghet, utan våra ”läppar” kommer att fortsätta att ”låta lovprisning” till Jehova ”sprudla fram”. (Psalm 119:169–171, 174) Det är den största förmån vi kan ha i dessa sista dagar. Psalmisten ville fortsätta att leva och lovprisa Jehova, men på något sätt som vi inte känner till hade han ”irrat omkring som ett bortsprunget får”. (Psalm 119:175, 176) Somliga som har irrat bort från den kristna församlingen kan fortfarande älska Gud och vill kanske lovprisa honom. Låt oss därför göra allt vi kan för att hjälpa dem, så att de på nytt kan finna andlig trygghet och få erfara den glädje som kommer av att lovprisa Jehova tillsammans med hans folk. (Hebréerna 13:15; 1 Petrus 5:6, 7)

Ett bestående ljus på vår stig

23, 24. Vilken nytta har du haft av Psalm 119?

²³ Psalm 119 är till nytta för oss på flera sätt. Den kan till exempel få oss att ännu mer förtrösta på Gud, för den visar att sann lycka kommer av att vi ”vandrar efter Jehovas lag”. (Psalm 119:1) Psalmisten påminner oss om att ”summan av ditt [Guds] ord är sanning”. (Psalm 119:160) Detta bör sannerligen öka vår uppskattning av hela Guds skrivna ord. Om vi mediterar över Psalm 119, kommer det att få oss att flitigt studera Bibeln. Psalmisten vädjade upprepade gånger till Gud: ”Lär mig dina förordningar.” (Psalm 119:12, 68, 135) Han bad också: ”Lär mig godhet, förnuft och kunskap, ty jag tror på dina bud.” (Psalm 119:66) Vi gör väl i att be på liknande sätt.

²⁴ Undervisningen från Jehova gör att vi kan ha ett nära förhållande till honom. Psalmisten kallar sig flera gånger Guds tjänare. Ja, han vänder sig till Jehova med de innerliga orden: ”Jag är din.” (Psalm 119:17, 65, 94, 122, 125; Romarna 14:8) Vilken förmån det är att få tjäna och lovprisa Jehova som hans vittnen! (Psalm 119:7) Tjänar du Gud med glädje som en förkunnare av Guds kungarike? Då kan du vara övertygad om att Jehova kommer att fortsätta att stödja och välsigna dig i din privilegierade verksamhet, om du alltid förlitar dig på hans ord och låter det lysa upp din stig.