Messias liv och verksamhet. Om man undersöker de kristna grekiska skrifterna ser man att mycket i samband med Messias liv och verksamhet var förutsagt i Psalmerna, vilket följande exempel visar.

När Jesus framställde sig för dop visade han att han hade kommit för att göra sin Faders ”vilja” när det gällde att offra den kropp som hade beretts åt honom och därmed röja undan de djuroffer som frambars under den mosaiska lagen, och detta var i linje med orden i Psalm 40:6–8. (Heb 10:5–10) Jehova godkände Jesus när han framställde sig för dop, och han utgöt sin ande över honom och erkände honom som sin Son, precis som det var förutsagt i Psalm 2:7. (Mk 1:9–11; Heb 1:5; 5:5) Och som det hade förutsagts i Psalm 8:4–6 var Jesus som människa ”lite ringare än änglar”. (Heb 2:6–8)

Under sin jordiska tjänst samlade Jesus lärjungar omkring sig och övade dem. Han skämdes inte för att kalla dem ”bröder”, enligt orden i Psalm 22:22. (Heb 2:11, 12; jfr Mt 12:46–50; Joh 20:17.) Jesus använde liknelser när han talade (Ps 78:2; Mt 13:35), visade nitälskan för Jehovas hus genom att rena det från affärsverksamhet och behagade inte sig själv (Ps 69:9; Joh 2:13–17; Rom 15:3), och allt detta var i enlighet med vad som hade förutsagts i Psalmerna. Ändå blev han hatad utan orsak. (Ps 35:19; 69:4; Joh 15:25) Kristi Jesu verksamhet bland omskurna judar tjänade till att bekräfta de löften som hade getts åt deras förfäder och fick längre fram folk av nationerna att ge ära åt Jehova och lovprisa honom. Även detta var förutsagt. (Ps 18:49; 117:1; Rom 15:9, 11)

När Jesus red in i Jerusalem på en åsninnas föl, hyllade folkskarorna honom med orden i Psalm 118:26. (Mt 21:9) När de främsta prästerna och de skriftlärda invände mot att några pojkar i templet öppet erkände Jesus som ”Davids Son”, tystade Jesus de religiösa motståndarna genom att citera Psalm 8:2. (Mt 21:15, 16)

Psalmernas bok pekade fram emot att Jesus skulle bli förrådd av en som stod honom nära (Ps 41:9; Joh 13:18) och att denne skulle bli ersatt (Ps 69:25; 109:8; Apg 1:20). Det hade också förutsagts att styresmän (Herodes och Pontius Pilatus) tillsammans med män från nationerna (t.ex. de romerska soldaterna) och Israels folkgrupper skulle samla sig mot honom (Ps 2:1, 2; Apg 4:24–28) och att de judiska religiösa ”byggnadsarbetarna” skulle förkasta honom (Ps 118:22, 23; Mt 21:42; Mk 12:10, 11; Apg 4:11). Dessutom trädde falska vittnen fram och vittnade mot honom, precis som det var förutsagt i Psalm 27:12. (Mt 26:59–61)

När Jesus kom till den plats där han skulle hängas på pålen, blev han erbjuden vin blandat med galla. (Ps 69:21; Mt 27:34) I poetiska ordalag hade psalmisten anspelat på att Jesus skulle bli upphängd på en påle: ”Hundar omringar mig, de ondas menighet omsluter mig. Som ett lejon står de vid mina händer och mina fötter.” (Ps 22:16) Romerska soldater fördelade Jesu ytterkläder mellan sig genom att kasta lott. (Ps 22:18; Mt 27:35; Lu 23:34; Joh 19:24) Hans religiösa fiender hånade honom med ord som var nedtecknade av psalmisten. (Ps 22:8; Mt 27:41–43) Jesus var mycket törstig och bad om något att dricka. (Ps 22:15; Joh 19:28) Återigen blev han erbjuden surt vin. (Ps 69:21; Mt 27:48; Joh 19:29, 30) Strax innan Jesus dog ropade han med hög röst orden i Psalm 22:1: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?” (Mt 27:46; Mk 15:34) När han tog sitt sista andetag sade han det som står i Psalm 31:5: ”Fader, i dina händer överlämnar jag min ande.” (Lu 23:46) Precis som psalmisten hade förutsagt krossades inte ett enda av hans ben. (Ps 34:20; Joh 19:33, 36)

Jesus blev lagd i en grav, men han blev inte övergiven i Hades och hans kropp såg inte heller förgängelse, utan han blev uppväckt från de döda. (Ps 16:8–10; Apg 2:25–31; 13:35–37) När han hade stigit upp till himlen fick han sätta sig på Guds högra sida, där han skulle vänta tills hans fiender blev lagda som en pall för hans fötter. (Ps 110:1; Apg 2:34, 35) Han blev också präst efter Melkisedeks sätt (Ps 110:4; Heb 5:6, 10; 6:20; 7:17, 21), och han gav gåvor i form av människor (Ps 68:18; Ef 4:8–11). Alla de här detaljerna var förutsagda i Psalmerna. Men att Jesus Kristus skall komma och verkställa Guds dom och krossa nationerna hör ännu framtiden till. (Ps 2:9; Upp 2:27; 19:14, 15) Därefter skall han som kung ge sina lojala undersåtar bestående välsignelser. Beskrivningen i Psalm 72 skrevs ursprungligen med tanke på Salomos styre, men den gäller i ännu högre grad Messias herravälde. Detta bekräftas av profetian i Sakarja 9:9, 10, som återspeglar tankarna i Ps 72:8 och som längre fram tillämpas på Kristus Jesus. (Mt 21:5)

Om man vill se fler exempel på uppfyllelser av profetior i Psalmernas bok, kan man jämföra Psalm 45 med Hebréerna 1:8, 9; Uppenbarelseboken 19:7–9, 11–15; 21:2, 9–11.

Profetior som uppfylldes på Messias

Han kom från Davids kungliga släktlinje (89:3, 4, 29, 36, 37; 132:11)

Nitälskan för Jehovas hus förtärde honom (69:9)

Han använde liknelser (78:2)

Han blev förrådd av en som stod honom nära (41:9; 55:12–14)

Det sätt på vilket han blev avrättad hade antytts (22:16, not)

Han blev smädad och hånad (22:6–8; 69:9)

Man kastade lott om hans klädnad (22:18)

Han fick ättika att dricka (69:21)

Inget ben i hans kropp bröts sönder (34:20)

Han blev uppväckt från Sheol (16:10)

Den sten som byggnadsarbetarna förkastade blev huvudhörnstenen (118:22)

Han steg upp i höjden och gav gåvor i form av människor (68:18)

Han förhärligades och fick herravälde över allting (8:5–8)

Han blev insatt som kung (2:6; 110)

Han skall tillintetgöra nationer som motarbetar honom (2:8, 9; 45:3–5)

Det förbereds ett kungligt bröllop för honom; han skall utnämna furstar på jorden (45:2, 6–17)

Hans styre över jorden kommer att vara rättfärdigt och medlidsamt (72)