På våren 1951 skickade avdelningskontoret ut en förfrågan om fransktalande vittnen kunde tänka sig att flytta till provinsen Quebec, eftersom det behövdes förkunnare där. Jag kunde både engelska och franska, så jag erbjöd mig att flytta. Det var då jag fick beskedet att jag skulle flytta till Rouyn. Jag kände ingen där. Det enda jag hade var en adress, som jag berättade tidigare. Men allt ordnade sig bra för mig. Marcel och jag blev goda vänner. Efter ett tag blev jag specialpionjär, och jag tjänade totalt fyra år i Quebec.