Klassificering av människor

I och med dessa upptäcktsresor var variationerna inom människosläktet inte längre något som hörde till sagans och myternas värld. De olika folkslagen med deras verkliga variationer kunde nu observeras och studeras. Med tiden försökte olika vetenskapsmän klassificera dem.

År 1735 utgav botanisten Carl von Linné sin Systema Naturae. I detta verk fick människan namnet Homo sapiens, vilket betyder ”den visa människan” — en beteckning som enligt en författare förmodligen är den mest enfaldigt arroganta definition som en art någonsin fått! Linné delade upp människosläktet i fem olika grupper, som han beskrev på följande sätt:

AFRIKANER: Svarta, flegmatiska, avslappade. Håret svart, krulligt; huden silkeslen; näsan platt; läpparna svällda; listiga, lata, slarviga; smörjer in sig med fett. Styrs av nycker.

AMERIKANER: Kopparfärgade, koleriska, upprätta. Håret svart, rakt, tjockt; näsborrar vida, ansiktet kärvt; skäggväxten gles; envisa, nöjda, fria. Bemålar sig med tunna röda streck. Styrs av vanor.

ASIATER: Melankoliska, hårda. Håret svart; ögonen mörka; stränga, högdragna, lystna. Bär löst sittande plagg. Styrs av åsikter.

EUROPÉER: Ljusa, sangviniska, muskulösa. Håret gult, brunt, flödande; ögonen blå; blida, fyndiga, uppfinningsrika. Höljer sig i tättsittande kläder. Styrs av lagar.

VILDAR: Fyrfota, stumma, lurviga.

Vi kan lägga märke till att även om Linné indelade mänskligheten efter genetiskt betingade drag (hudfärg, hårkvalitet osv.), gjorde han också fördomsfulla värderingar av de olika gruppernas personlighet. Han hävdade att européer var ”blida, fyndiga, uppfinningsrika”, medan han betecknade asiater som ”stränga, högdragna, lystna” och afrikaner som ”listiga, lata, slarviga”!

Moderna rasklassificeringssystem indelar ofta mänskligheten i tre grupper med utgångspunkt från enbart yttre skillnader: 1) europida (kaukasier), med ljus hy och rakt eller vågigt hår; 2) mongolida, med gulaktig hy och epicanthus, dvs. hudveck som täcker inre ögonvrån; och 3) negrida, med mörk hy och krulligt hår. Det finns emellertid folkslag som inte passar in i någon av dessa kategorier.

Khoisaniderna (hottentotterna) i södra Afrika, till exempel, har kopparfärgad hud, krulligt hår och mongolida ansiktsdrag. En del indiska folk har mörk hudfärg men europida ansiktsdrag. Australiska aboriginer har mörk hy, men deras krulliga hår är ofta blont. En del mongoler har europida ögon. Det finns inga klara gränser.