Ungdomar frågar
Hur kan jag uthärda rasfördomar?
Museet låg bara några kilometer från deras hem, och eftersom de två 11-åriga pojkarna endast hade pengar så att det räckte till inträdesbiljetten, hade de valt att gå till fots.
För att nå sitt mål var de tvungna att gå över en stor gata, som utgjorde stadens gränslinje mellan svarta och vita. När de hade vågat sig över denna skiljegräns utan att något hände, började de slappna av och njuta av sommarsolen. Men till synes från ingenstans kom en stor grupp vita ungdomar. Viftande med käppar och utslungande rasnedsättande skymford började mobben jaga dem och skrika: ”Ta fast dem! Ta fast dem!”
RASFÖRDOMAR. Nyhetsreportagen visar att det rör sig om ett världsomfattande problem. Diskriminering i fråga om bostäder, förvärvsarbete och läkarvård förekommer på många håll.
Förr eller senare kan du därför komma att konfronteras med rasfördomar. En del ungdomar är till exempel offer för fördomsfulla attityder i skolan — de utsätts för rasnedsättande skymford i all oändlighet och behandlas nedsättande av lärare. ”Min lärare gör narr av mig på lektionerna”, säger en judisk yngling. ”Han brukar dra upp gamla fördomar och föreställningar. Han brukar också fullständigt ignorera mig på lektionerna.” En tonårsflicka som heter Pamela säger: ”Fördomar i vår skola är som en epidemi. Varje gång vi samlas i aulan för något program sitter svarta på den ena sidan och vita på den andra.”
Femtonåriga Trena, barn i ett blandäktenskap, känner sig ofta fångad i ett verkligt skruvstäd av fördomar. Hon säger: ”Om jag umgås med svarta, då menar de vita eleverna att jag inte vill vara tillsammans med dem. Men om jag umgås med de vita eleverna, tror de svarta att jag tycker att jag är bättre än de.”
Hur de som utsätts för fördomar känner det
Kanhända att även du fått uppleva att bli förbigången vid en anställning, att inte bli antagen till en viss utbildning du velat genomgå, att bli oförskämt bemött i någon affär eller restaurang eller att bli trakasserad av kamrater. I så fall vet du att fördomar känns smärtsamma. Sjuttonåriga Lucy säger: ”Fördomar gör mig riktigt arg.” Eftersom Lucy har spansk bakgrund, vet hon mycket väl hur nedslående fördomar kan vara. ”Även om jag gör mina uppgifter och får bra betyg i skolan, får jag aldrig något erkännande. Om en vit gör bra ifrån sig, berömmer min lärare honom. Men oavsett hur hårt man arbetar, är det inte till belåtenhet, om man inte är vit.”
Andra ungdomar reagerar på fördomar med tyst resignation. En tonårsflicka som är svart säger: ”I min skola är de flesta vita, och jag kommer ganska bra överens med mina kamrater. Visst kastar de glåpord efter mig, men jag bryr mig inte så mycket om det, för jag är van vid det nu.”
Men några låter sårande yttranden och nedsättande attityder från andras sida krossa deras självaktning. En ung man säger: ”Min mor och far tillhörde olika raser. När jag växte upp, såg man ner på mig från båda hållen, till stor psykisk och känslomässig skada för mig. Jag minns att jag ibland skämdes för min hudfärg.”
Hur man uthärdar fördomar
Det är därför förståeligt att rasfördomar kan uppväcka känslor av vrede, en önskan att hämnas, att ge igen och att bli upprorisk! ”Blott och bart förtryck kan få en vis att handla som en galning”, sägs det i Predikaren 7:8 (NW). Men även om våldsamma revolutionära rörelser lyckas rikta människors uppmärksamhet på orättvisor — och i en del fall till och med medföra ett mått av lättnad — visar historien att resultaten av sådana rörelser i bästa fall är tillfälliga. Dessutom är det så att ”hat uppväcker trätor”. (Ordspråksboken 10:12) Att återgälda hat med hat gör därför oundvikligen en dålig situation värre!
Bibeln säger: ”Det som är krokigt kan inte bli rakt.” (Predikaren 1:15) Mänskligt styre är hopplöst snedvridet. (Jeremia 10:23) De mest genomgripande samhällsreformer kan inte utplåna de grundläggande orsakerna till fördomar: själviskhet, girighet och begäret efter självupphöjelse. (Jämför Jakob 3:13—16; 4:1—3.) Som ett ordspråk uttrycker saken: ”Om du stötte den oförnuftige i mortel ... , så skulle hans oförnuft ändå inte gå ur honom.” (Ordspråksboken 27:22) Uppror mot den etablerade samhällsordningen medför alltså knappast några förändringar alls.
Hur bör man då när man är ung reagera, när man konfronteras med fördomar? Här är några förslag:
Undvik överilade reaktioner. Om du är överdrivet känslig till följd av tidigare erfarenheter, kanske du lätt faller för benägenheten att reagera på allt som ter sig fördomsfullt. Men bibeln varnar: ”Var inte för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.” (Predikaren 7:10) I tveksamma fall bör man därför hellre fria än fälla. Det som kan uppfattas som fördomsfullt kanske inte alls är menat så.
Försök förstå varför det uppstår fördomar. Ordspråksboken 19:11 lyder: ”En människas insikt dämpar sannerligen hennes vrede.” (NW) Försök förstå att trångsynthet hos en del personer ingjuts redan under barndomen. (Se ”Hur kan jag övervinna rasfördomar?” i Vakna! för 8 november 1988.) Det kan också vara till hjälp att tala igenom saken med en förstående vuxen, kanske dina föräldrar.
Kom också ihåg att ”hela världen befinner sig i den ondes våld” och att Satan har ”förblindat de icke troendes sinnen” i syfte att splittra mänskligheten. (1 Johannes 5:19; 2 Korintierna 4:4) Om du inser att människors sinnen är förslavade, då kan du rentav känna medlidande med dem som handlar fel på grund av sin djupa okunskap.
Återgälda ingen med ”ont för ont”. Att bli utsatt för rasnedsättande skymford eller att bli föremål för elaka och fördomsfulla skämt kan väcka starka känslor. En 16-årig flicka som heter Tara erinrar sig: ”Jag gick i en skola som till övervägande delen var vit. Kompisarna brukade viska till varandra — men så pass högt att jag ändå hörde det — allt möjligt elakt och nedsättande om min ras.” Det kan vara mycket frestande att ge igen. Men kom ihåg: De som kommer med sårande kommentarer vill ofta att du skall bli arg och hämnas, så att de får en förevändning att skada dig fysiskt eller såra dig ännu mer med sina ord. Orden i Ordspråksboken 14:17 är tänkvärda: ”Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är.”
Försök därför hålla huvudet kallt. Tänk på de ord som en forntida vis rådgivare yttrade: ”Bry dig inte ... om alla ord som man talar.” (Predikaren 7:22) ”Om jag verkligen hade lyssnat på dem”, erinrar sig Tara, ”skulle de ha gjort mig galen. Men jag tog inte åt mig.” Undertryck därför impulsen att ”återgälda ... ont för ont”. (Romarna 12:17) ”Svara inte dåren efter hans oförnuft, så att du inte själv blir honom lik”, är bibelns råd. (Ordspråksboken 26:4) Att vända den andra kinden till genom att ignorera skymford är inte fegt, utan är i det långa loppet det mest praktiska man kan göra. (Matteus 5:39) Med tiden kanske dina plågoandar tröttnar på sin barnsliga lek. Och ”när veden tar slut, slocknar elden”. — Ordspråksboken 26:20.
Inse när det är lämpligt att tala. Man behöver inte tyst stå ut med alla orättvisor. ”Tiga har sin tid, och tala har sin tid.” (Predikaren 3:7) Det kan vara förståndigt av dig att vidta åtgärder för att skydda dig. Tara berättade därför för sina föräldrar om de trakasserier hon utsattes för. Efter någon tid fick hon därför byta skola. I andra fall kanske någon ständigt går dig på nerverna med sina klumpiga försök att göra sig lustig över din rastillhörighet. Personen själv kanske inte ens fattar hur stötande hans yttranden är. Att vänligt och lugnt tala igenom saken med vederbörande kanske kan få honom att bättra sig.
Förlora inte din självaktning. Om andra har låg aktning för dig, glöm då inte att ”på er är själva huvudhåren allesammans räknade”. Gud, Jehova, har gjort det, och du betraktas som dyrbar i hans ögon. (Matteus 10:30) Bygg upp din självaktning, inte på gudlösa ungdomars omdömen, utan på en grundmurad vänskap med Gud. (Jämför 1 Korintierna 1:31.) Dina yttre särdrag, som dina kamrater kanske gör sig löjliga över, är talande bevis för Guds oerhörda skaparförmåga, hans som ”från en enda människa gjort varje nation av människor”. — Apostlagärningarna 17:26.
Det är naturligtvis endast Jehova Gud som kan skapa ett fördomsfritt samhälle, något som han snart kommer att göra med hjälp av sin himmelska regering. (Daniel 2:44) Fram till dess bör du efter bästa förmåga tillämpa bibelns principer och försöka bemästra situationen. Finn glädje i umgänget i Jehovas vittnens församlingar, där du kan vara tillsammans med människor som arbetar hårt på att befria sig från negativa rasattityder. Tveka inte att anropa din himmelske Fader om hjälp, när det blir besvärligt. Unga Lucy säger: ”Jag måste be och be intensivt för att kunna klara av alla fördomar. Men när jag måste stå ut med dem, ber jag min bön, och då vet jag att Jehova är med mig.”
[Bild på sidan 14]
En del ungdomar känner sig förbisedda i skolan till följd av rasfördomar