Inblick i nyheterna
Är de homosexuella jämlika med andra inför Gud?
I staten Queensland i Australien är homosexuella handlingar — även sådana som begås privat mellan personer som samtycker — olagliga. En större kyrklig grupp i staten opponerade sig nyligen kraftigt mot sådana lagar. De önskar att homosexualiteten skall avkriminaliseras.
Enligt dagstidningen The Courier-Mail består denna kyrkliga grupp, som arbetar för social rättvisa, av medlemmar av anglikanska, romersk-katolska, lutherska, baptistiska och andra kyrkor samt kväkare (Vännernas samfund). Gruppen hävdade att de existerande lagarna mot homosexuella är grundade på okunnighet och fördom och sade: ”Vårt stöd för denna ståndpunkt grundar sig på tron att alla människor är jämlika inför Gud och bör vara jämlika inför lagen. Vi tror inte att en homosexuell är mer eller mindre människa än en heterosexuell.”
Vad är Guds syn på homosexualitet, även om det är sant att alla människor är födda jämlika? I bibeln fördöms alla homosexuella handlingar som onaturliga och som förtjänta av Guds misshag, handlingar som leder till döden. Så förhöll det sig inte bara i det forntida Israel, utan också på den kristna tiden. (3 Moseboken 18:22; Romarna 1:26, 27) Fördömandet är tydligt och behöver ingen förklaring: ”Varken otuktsmän ... eller män som hålls för onaturliga syften eller män som ligger med män ... skall ärva Guds rike.” — 1 Korintierna 6:9, 10.
I stället för att ropa på homosexualitetens avkriminalisering uppmanar de sanna kristna dem som är förslavade av denna vana, som är i strid med bibeln, att bryta sig fria från den och vända sig till Guds sanningsord.
Blodriskerna fortsätter
En undersökning nyligen visade att amerikanska Röda korset har gjort hundratals misstag vid hanteringen av förorenat blod. Nästan hälften av de 12—15 miljoner blodenheter som används per år i Förenta staterna tillhandahålls av amerikanska Röda korset. När någon blodenhet släpps ut, som befinns vara förorenad, skall FDA (Medicinalstyrelsen i USA), ett statligt federalt organ, underrättas. Men i The New York Times konstateras det att en federal inspektör hävdar att Röda korset ofta underlät att göra detta. Han påstår att en undersökning av deras handlingar visade 380 fall där felhantering av förorenat blod aldrig rapporterades till staten. Dessutom uppdagade inspektören att av 228 fall av aids som kan ha vållats av blodtransfusioner rapporterade Röda korset bara 4 till FDA.
Fastän många fortfarande betraktar transfunderat blod som livräddande, är det årligen ansvarigt för tusentals dödsfall. Men sanna tillbedjare av Gud, som lyder hans lagar med avseende på blod, skyddas samtidigt mot transfusionsriskerna. Gud befallde: ”Du skall ... inte förtära blodet. ... Du skall hälla ut det på jorden som vatten ... för att det må gå dig väl och dina barn efter dig, när du gör vad rätt är.” — 5 Moseboken 12:23—25.
Påven om militärtjänst
I fjol sammanträffade påven med mer än 7.000 militärkadetter vid Roms garnison i Cecchignola. Fyra unga officerare, som representerade garnisonen, frågade vid det tillfället påven om militärtjänst är i överensstämmelse med det kristna samvetet. Enligt Vatikanstatens tidning, L’Osservatore Romano, frågade de speciellt: ”Kan man vara en trogen kristen och samtidigt en trogen soldat?” Till svar sade påven: ”Det är inte någon grundläggande svårighet eller omöjlighet att förena den kristna kallelsen med militärtjänstens. Om vi ser positivt på den senare, kan man se den såsom något vackert, värdigt och fint.”
Men stämmer en sådan uppfattning överens med den neutralitet som de första kristna visade? I sin bok An Historian’s Approach to Religion (En historikers syn på religion) anför Arnold Toynbee fallet med Maximilianus, en martyr från 200-talet, som sade, när han hotades med döden av den romerska domstolen för att han vägrat att låta sig rekryteras av militären: ”Jag vill inte göra tjänst. Ni kan halshugga mig, men jag vill inte tjäna denna världens makter. Jag skall tjäna min Gud.” Varför vägrade han, när han stod inför säker död, att ta del i militärtjänst? Därför att han betraktade Jesu efterföljare som ”inte någon del av världen”, alldeles som Jesus inte var någon del av världen. Dessutom betraktade han den kristnes krigföring som andlig i överensstämmelse med aposteln Paulus’ ord: ”Vi [för] inte krig efter vad vi är i köttet. Vår krigförings vapen är ju inte köttsliga.” — Johannes 17:16; 2 Korintierna 10:3, 4.