Röda havet, inte ”sävhavet”. Det sistnämnda synsättet grundar sig på argumentet att det hebreiska uttrycket jam-sụf (som återges med ”Röda havet”) ordagrant betyder ”vasshavet”, ”rörhavet” eller ”sävhavet” och att israeliterna därför inte gick över Röda havets västliga arm, dvs. Suezviken, utan bara korsade en sumpmark, t.ex. området kring Bittersjöarna. Men den uppfattningen överensstämmer inte med den grekiska Septuaginta, eftersom jam-sụf där är översatt med det grekiska namnet erythrạ thạlassa, som ordagrant betyder ”Röda havet”. Men långt viktigare är att både Lukas, som skrev Apostlagärningarna (och citerade Stefanus), och aposteln Paulus använde detta grekiska namn när de berättade om uttåget ur Egypten. (Apg 7:36; Heb 11:29; se RÖDA HAVET.)

Det är uppenbart att ett så stort vattenflöde inte kunde förekomma i ett sumpområde. I en sumpmark skulle inte heller liken sköljas upp på stranden, vilket skedde här, så att ”Israel såg egyptierna ligga döda på havsstranden”. (2Mo 14:22–31; KARTA och BILD, bd 1, sid. 537)