1. Vilken vördnadsbjudande syn fick Hesekiel?

TÄNK om du kunde få vara med om det som profeten Hesekiel fick uppleva för omkring 2 500 år sedan. Föreställ dig att du kommer fram till ett stort och vackert tempel. Där möts du av en mäktig ängel som visar dig runt. Du går uppför de sju trappsteg som tar dig till en av de tre portarna. Ingången fyller dig verkligen med vördnad! Du blickar upp mot taket 30 meter ovanför dig. I porten ser du vaktkamrar, och de vackra pelarna är formgivna så att de påminner om palmträd. (Hes. 40:1–4, 10, 14, 16, 22; 41:20)

2. a) Vad representerar templet i synen? (Se också fotnoten.) b) Vad kan vi lära oss av det som sägs om templets ingångar?

² Det Hesekiel fick se i den här synen är det andliga templet. Han beskrev det så detaljerat att skildringen fyller nio kapitel (40–48) i den bibelbok som bär hans namn. Templet representerar Jehovas anordning för ren tillbedjan. Varje inslag har djup innebörd för oss som tillber Jehova i de sista dagarna.a Vad betecknar de höga portarna? De påminner oss om att alla som träder in i det här templet måste följa Guds upphöjda normer. Även palmfigurerna förmedlar den tanken, eftersom palmer i Bibelns bildspråk ibland står för rättrådighet. (Ps. 92:12) Och vaktkamrarna? De som inte respekterar Guds normer får helt enkelt inte träda in på den rena tillbedjans väg, som leder till liv. (Hes. 44:9)

3. Varför har Kristus efterföljare hela tiden behövt korrigering?

³ Hur har Hesekiels profetiska syn gått i uppfyllelse? Som vi såg i kapitel 2 lät Jehova sitt folk under Kristus ledning gå igenom en särskild reningsprocess från 1914 till början av 1919. Var reningen avslutad i och med det? Långt därifrån! Under det gångna seklet har Kristus fortsatt att slå vakt om Jehovas heliga normer, och han har kontinuerligt behövt korrigera sina efterföljare. Varför det? Därför att de kommer från den här moraliskt fördärvade världen, och Satan ger aldrig upp i sina försök att dra ner dem i smutsen igen. (Läs 2 Petrus 2:20–22.) Vi ska se på tre områden där sanna kristna fått hjälp att värna om sin renhet. Till att börja med ska vi se på några av de korrigeringar som gjorts på moralens område, sedan på en viktig anordning för att hålla församlingen ren och slutligen på vilken hjälp familjer har fått.

Korrigeringar i moralfrågor

4, 5. Vilken taktik har Satan länge använt, och med vilken framgång?

⁴ För Jehovas folk har det alltid varit viktigt att uppföra sig moraliskt rätt. Så när vägledningen i sådana frågor blivit tydligare, har de varit snabba att följa den. Här är några exempel.

⁵ Sexuell omoral. Jehova avsåg att den sexuella relationen inom äktenskapet skulle vara något rent och vackert. Satan njuter när han kan rycka den här dyrbara gåvan ur sitt rätta sammanhang, förvandla den till något smutsigt och använda den för att locka Jehovas tjänare att göra sådant som Jehova inte godkänner. Den taktiken fungerade på Bileams tid, och det med tragiska konsekvenser, och nu i de sista dagarna använder han den mer än någonsin. (4 Mos. 25:1–3, 9; Upp. 2:14)

6. a) Vilket löfte publicerades i Zions Vakt-Torn? b) Hur användes detta löfte, och varför slutade man med det? (Se också fotnoten.)

⁶ För att motverka Satans ansträngningar publicerade man i Zions Vakt-Torn (mars 1909) ett löfte som delvis löd: ”Jag lofvar ... [att jag] på alla tider och på alla platser vill i det privata uppföra mig mot dem, som äro af motsatt kön, alldeles så, som jag skulle göra i det offentliga.”b Det var visserligen inte något krav att avlägga det här löftet, men många gjorde det och fick sina namn publicerade i Vakttornet. Många år senare insåg man att även om det hade fyllt sin funktion under en tid, så hade det helt enkelt bara blivit en ritual, och därför slutade man med det. Men man fortsatte att hålla fast vid de höga principer som löftet byggde på.

7. Vilket problem togs upp i Vakttornet 1935, och vilket moraliskt ansvar lyftes fram?

⁷ Satans påtryckningar bara ökade. Vakttornet för 15 april 1935 tog rättframt upp ett växande problem bland Guds folk. En del verkade tro att de kunde tumma på Jehovas moralnormer i privatlivet om de bara gick i tjänsten. Artikeln sa rakt på sak: ”Man bör komma ihåg, att enbart detta, att man tager del i arbetet med att vittna, inte är allt som kräves. Jehovas vittnen äro hans representanter, och den förpliktelsen vilar på dem, att de skola på ett rätt och tillbörligt sätt representera Jehova och hans rike.” I artikeln gavs också tydliga råd om äktenskap och sexualmoral, så att Guds folk kunde ”fly undan otukten”. (1 Kor. 6:18)

8. Varför har den fulla innebörden i det grekiska ordet för sexuell omoral tagits upp flera gånger i Vakttornet?

⁸ På senare år har det flera gånger framhållits i Vakttornet att det ord som används i de grekiska skrifterna för sexuell omoral (porneia) har en mycket bred betydelse, som inte är begränsad till enbart samlag. I det grekiska ordet inryms en mängd omoraliska handlingar som vanligtvis förknippas med prostitution. Kristus har på så sätt skyddat sina efterföljare från den epidemi av sexuella perversiteter som har spridit sig över världen. (Läs Efesierna 4:17–19.)

9, 10. a) Vilken fråga togs upp i Vakttornet 1935? b) Vilken balanserad syn på alkohol kommer fram i Bibeln?

⁹ Alkoholmissbruk. Vakttornet för 15 april 1935 tog upp en annan viktig fråga: ”Likaså har det iakttagits, att några taga del i tjänsten på fältet och utföra andra plikter inom organisationen, medan de äro påverkade av starka drycker. Under vilka förhållanden godkänner Skriften bruket av vin? Är det rätt att dricka vin i den utsträckning, att det inverkar på ens tjänst i Herrens organisation?”

¹⁰ I artikeln framhölls den balanserade syn på alkohol som finns i Bibeln. Där förbjuds inte ett måttligt bruk av vin eller andra alkoholhaltiga drycker, men däremot fördöms dryckenskap. (Ps. 104:14, 15; 1 Kor. 6:9, 10) Organisationen har genom åren varnat dem som tjänar Gud för att vara påverkade av alkohol när de utför helig tjänst. Man har använt berättelsen om Arons söner, som dödades av Gud därför att de frambar otillåten eld på Guds altare. Berättelsen hjälper oss att förstå vad som kunde ha fått dem att göra något så olämpligt, för kort därefter stiftade Gud en lag som förbjöd alla präster att använda alkohol när de utförde heliga plikter. (3 Mos. 10:1, 2, 8–11) Kristus efterföljare i dag tillämpar den bakomliggande principen och är noga med att inte vara påverkade av alkohol när de utför sin heliga tjänst.

11. Hur har Guds folk haft nytta av att bättre förstå vad alkoholism innebär?

¹¹ På senare år har Kristus efterföljare också fått mer kunskap om alkoholism, ett ihållande och beroendeframkallande missbruk av alkohol. Tack vare aktuella varningar i vår litteratur har många fått hjälp att ta itu med det problemet och har kunnat återta kontrollen över sitt liv. Och många har fått hjälp att aldrig hamna i den situationen över huvud taget. Ingen behöver låta alkoholen beröva dem deras värdighet, deras familj och, framför allt, deras förmån att få tillbe Jehova på ett upphöjt och rent sätt.

12. Hur såg de sanna kristna på tobak redan innan de sista dagarna började?

¹² Tobaksbruk. De sanna kristna hade börjat se med ogillande på användningen av tobak redan innan de sista dagarna började. För många år sedan berättade en äldre broder, Charles Capen, om när han träffade Charles Taze Russell för första gången i slutet på 1800-talet. Broder Capen, som var 13 år vid det tillfället, stod på trappan till Bibelhuset i Allegheny i Pennsylvania tillsammans med tre av sina bröder. När broder Russell gick förbi frågade han: ”Ni röker väl inte, grabbar? Det luktar tobaksrök.” De bedyrade att de inte gjorde det. Och de behövde verkligen inte fundera på hur han såg på rökning. I Zion’s Watch Tower för 1 augusti 1895 kommenterade broder Russell 2 Korinthierna 7:1 så här: ”Jag kan inte se hur det skulle vara till ära för Gud, eller till gagn för den enskilde, att en kristen brukar tobak i någon som helst form. ... Vi kan inte föreställa oss att vår Herre stank av tobaksrök eller att han skulle stoppa något i sin mun som besudlade honom.”

13. Vilken korrigering kom 1973?

¹³ I Vakttornet för 1935 kallades tobak ”det orena ’ogräset’”, och det sades att ingen som valde att tugga eller röka tobak kunde fortsätta att tillhöra Betelfamiljen eller representera Guds organisation i pionjärtjänsten eller resetjänsten. År 1973 kom det ytterligare riktlinjer. I Vakttornet för 1 oktober det året förklarades det att ingen kunde vara ett Jehovas vittne och samtidigt fortsätta med denna dödliga, smutsiga och kärlekslösa vana. De som vägrade att sluta använda tobak skulle bli uteslutna.c Kristus hade tagit ytterligare ett viktigt steg för att rena sina efterföljare.

14. Hur ser Gud på bruket av blod, och hur blev blodtransfusioner allmän praxis?

¹⁴ En orätt användning av blod. På Noas tid kungjorde Gud att det inte var rätt att äta blod. Han bekräftade detta i den lag som israeliterna fick, och han gav också de första kristna anvisningen att ”avhålla sig ... från blod”. (Apg. 15:20, 29; 1 Mos. 9:4; 3 Mos. 7:26) Men inte helt oväntat kom Satan på ett sätt att få många i modern tid att gå emot den här normen som Gud fastställt. Läkare gjorde försök med blodtransfusioner redan på 1800-talet, men det var inte förrän de olika blodgrupperna upptäcktes som sådana transfusioner började användas i större skala. År 1937 började man samla in och lagra blod i blodbanker, och i och med andra världskriget fick blodtransfusioner ett ännu större genomslag. Snart blev blodtransfusioner allmän praxis över hela världen.

15, 16. a) Vilken ståndpunkt intog Jehovas vittnen när det gällde blodtransfusioner? b) Vilket stöd har Kristus efterföljare fått i den här frågan, och vad har det lett till?

¹⁵ Redan 1945 sades det i Vakttornet att om man tar emot en blodtransfusion, så är det i själva verket ett annat sätt att äta blod. Denna bibelenliga ståndpunkt blev ännu tydligare längre fram det året. Och 1951 publicerades en lista med frågor och svar till hjälp för Guds folk när de hade kontakt med läkare och annan vårdpersonal. Över hela världen var Kristus trogna efterföljare modiga och försvarade sin ståndpunkt, trots att de ofta blev hånade, fientligt bemötta och rentav förföljda. Men Kristus fortsatte att leda dem och gav dem det stöd som behövdes. Organisationen publicerade utförliga och väl underbyggda artiklar och broschyrer.

¹⁶ År 1979 började några äldstebröder besöka sjukhus för att hjälpa läkare att bättre förstå vår ståndpunkt, de bibliska skälen till den och att det fanns medicinska alternativ. År 1980 fick äldstebröder i 39 städer i USA särskild utbildning för det här arbetet. Längre fram godkände den styrande kretsen att det skulle bildas sjukhuskommittéer över hela världen. Har det här arbetet gett resultat? I dag finns det tiotusentals medicinska experter – däribland läkare, kirurger och narkosläkare – som samarbetar med oss och respekterar vårt val av medicinsk behandling utan blod. Fler och fler sjukhus erbjuder blodfria behandlingsmetoder, och på en del sjukhus betraktas till och med den vården som den överlägset bästa. Det är verkligen fantastiskt att se hur Jesus skyddar sina efterföljare mot Satans försök att fördärva deras moral. (Läs Efesierna 5:25–27.)

17. Hur kan vi visa att vi sätter värde på att Kristus fortsätter att rena oss?

¹⁷ Det är bra att vi frågar oss om vi sätter värde på att Kristus har renat oss och övat oss så att vi kan följa Jehovas upphöjda moralnormer. Vi måste komma ihåg att Satan hela tiden försöker dra oss bort från Jehova och Jesus genom att undergräva vår respekt för Bibelns moralnormer. Men som motvikt fortsätter Jehovas organisation att förse oss med kärleksfulla varningar och påminnelser, så att vi kan undvika den här världens omoraliska livsstil. Vi behöver fortsätta att ta till oss av sådana värdefulla råd och vara snabba att följa dem. (Ords. 19:20)

Församlingen hålls ren

18. Vilken tydlig påminnelse får vi i Hesekiels syn om hur vi ska se på dem som gör uppror mot Guds normer?

¹⁸ Det andra området vi ska se på är vad som görs för att hålla församlingen ren. En del av dem som till en början accepterar Jehovas normer och överlämnar sig åt honom håller tyvärr inte fast vid sitt beslut. Vissa ändrar så småningom inställning och gör rentav uppror mot dessa normer. Vad ska man göra i en sådan situation? Vi får en indikation på det i Hesekiels syn av det andliga templet, som vi nämnde i början av kapitlet. Tänk på de höga portarna. I varje ingång fanns det vaktkamrar. Vakterna skulle skydda templet, uppenbarligen för att ingen som var ”oomskuren i hjärtat” skulle kunna komma in. (Hes. 44:9) Det är en tydlig påminnelse om att det är en förmån att få tillbe Jehova och att den förmånen bara ges åt dem som försöker följa hans rena normer för uppförandet. På liknande sätt står förmånen att få vara förenad med medkristna i tillbedjan inte öppen för vem som helst.

19, 20. a) Hur har Kristus successivt hjälpt sina efterföljare att hantera fall av allvarlig synd? b) Nämn tre skäl till att utesluta dem som inte ångrar sig.

¹⁹ Redan år 1892 kommenterades det i Zion’s Watch Tower att det är ”vår plikt att utesluta (ur den kristna gemenskapen) dem som direkt eller indirekt förnekar att Kristus gav sitt liv som en lösen [ett motsvarande pris] för alla”. (Läs 2 Johannes 10.) I boken Den nya skapelsen, som kom ut på engelska 1904, stod det att de som framhärdar i ett orätt uppförande utgör en fara, eftersom de kan bryta ner församlingens moral. På den tiden hölls det ”församlingsrättegångar” för att avgöra fall av allvarlig synd, även om det hörde till ovanligheterna. År 1944 framhölls det i Vakttornet att det bara var ansvariga bröder som skulle sköta sådana frågor. Och 1952 publicerades en artikel som gav bibliska riktlinjer för hur de skulle gå till väga och som betonade varför de som inte ångrar sig måste uteslutas – för att hålla församlingen ren.

²⁰ Under de årtionden som gått sedan dess har Kristus hjälpt sina efterföljare att bli bättre på att hantera fall av allvarlig synd. Äldstebröderna får fin utbildning för att kunna ta itu med allvarliga problem på Jehovas sätt, med rätt balans mellan rättvisa och barmhärtighet. I dag ser vi åtminstone tre tydliga skäl till att den som inte ångrar sig måste uteslutas: 1) för att Jehovas namn inte ska vanäras, 2) för att skydda församlingen från negativt inflytande och 3) för att hjälpa den som syndat att ändra sinne om det är möjligt.

21. Vilken nytta har Guds folk haft av uteslutningsanordningen?

²¹ Ser du vilken nytta vi haft av uteslutningsanordningen? I det forntida Israel utövade lagbrytare ofta ett negativt inflytande på folket, och ibland var lagbrytarna till och med fler än de som älskade Jehova och försökte göra det som var rätt. Det ledde till att nationen ofta drog vanära över Jehovas namn och förlorade hans godkännande. (Jer. 7:23–28) Men i vår tid handlar Jehova inte längre med en bokstavlig nation, utan med män och kvinnor från olika länder som har valt att tjäna honom och följa hans vägledning. Eftersom förhärdade syndare inte får finnas kvar bland oss, kan de inte bli vapen i Satans händer och orsaka församlingen ännu större skada. Deras inflytande blir därigenom minimalt. Som grupp kan vi därför vara säkra på att vi har en ren ställning inför Jehova och är godkända av honom. Kom ihåg vad han har lovat: ”Inget som helst vapen som formas mot dig skall ha framgång.” (Jes. 54:17) Är vi lojala och samarbetar med de äldste, som har det tunga ansvaret att ta itu med allvarliga problem?

Familjer som ärar Jehova

22, 23. Varför är vi tacksamma för det våra bröder gjorde i början på 1900-talet, men vad visar att det behövdes en mer balanserad syn på familjen?

²² Ett tredje område där Kristus efterföljare fått mycket hjälp och vägledning har att göra med äktenskap och familjeliv. Har vår syn på familjen korrigerats genom åren? Ja. Tänk till exempel på berättelser vi läst om sådana som tjänade Jehova i början på 1900-talet. Vi imponeras verkligen av deras nitiska och osjälviska anda. Och vi är oerhört tacksamma för den insats de gjorde i tjänsten för Jehova. Men samtidigt är det lätt att se att det ibland saknades balans. På vilket sätt?

²³ Det var inte ovanligt att bröder tog på sig uppgifter i till exempel resetjänsten som gjorde att de var borta från hemmet flera månader i sträck. Vännerna uppmuntrades att inte gifta sig – ibland med mer eftertryck än det fanns stöd för i Bibeln. Samtidigt sades det relativt lite om hur man bygger starka äktenskap. Är det fortfarande så bland Kristus efterföljare? Nej, inte alls.

24. Hur har Kristus hjälpt sina trogna efterföljare att få en mer balanserad syn på äktenskap och familj?

²⁴ Uppdrag i organisationen får inte gå ut över familjen. (Läs 1 Timoteus 5:8.) Och Kristus förser oss ständigt med ett flöde av fina, balanserade råd från Bibeln om hur man lyckas med sitt äktenskap och sitt familjeliv. (Ef. 3:14, 15) År 1978 kom boken Gör ditt familjeliv lyckligt! (på svenska 1979), och 18 år senare fick vi boken Hemligheten med ett lyckligt familjeliv. Dessutom har vi haft mängder av artiklar i Vakttornet som hjälper äkta par att tillämpa bibliska principer i sin relation.

25–27. Hur har de unga i olika åldrar uppmärksammats under årens lopp?

²⁵ Och vad har gjorts för de yngre bland oss? De har blivit mer och mer uppmärksammade. Jehovas organisation har genom åren försett oss med fina hjälpmedel för barn i alla åldrar, men det som en gång var en liten rännil har nu blivit en forsande flod! Mellan 1919 och 1921 hade The Golden Age en spalt med rubriken ”Ungdomens bibelstudier” (på svenska i Vakt-Tornet 1921). Sedan kom broschyren The Golden Age ABC 1920 och boken Barnen 1942. På 70-talet kom böckerna Lyssna till den store läraren, Din ungdom – hur du får ut det bästa av den och Min bok med bibliska berättelser. År 1982 började en artikelserie i Vakna!, ”Ungdomar frågar”, som resulterade i boken Ungdomar frågar – svar som fungerar, som gavs ut 1989.

²⁶ I dag finns den boken i två aktuella band, samtidigt som artikelserien fortsätter på vår hemsida jw.org. Dessutom finns boken Vi lär av den store läraren. Och på hemsidan finns massor av material och aktiviteter för barn och ungdomar, till exempel faktakort om olika bibliska personer, studieprojekt för barn i alla åldrar, bildpyssel, filmklipp och tecknade serier samt bibelrim för våra minsta barn. Det går inte att ta miste på att Kristus fortfarande har samma inställning till barn och ungdomar som han hade när han tog upp de små i famnen i det första århundradet. (Mark. 10:13–16) Han vill att de unga ska känna sig älskade och vara andligt välnärda.

²⁷ Jesus vill också att barn ska kunna känna sig trygga. I den här moraliskt depraverade världen blir det sorgligt nog allt vanligare att barn utsätts för sexuella övergrepp. Därför har det publicerats tydliga och rättframma artiklar som hjälper föräldrar att skydda sina barn.d

28. a) Vad krävs enligt Hesekiels tempelsyn för att vi ska få ta del i den rena tillbedjan? b) Vad är du besluten att göra?

²⁸ Det är verkligen fascinerande att tänka på hur Kristus hela tiden har renat sina efterföljare, hur han har lärt dem att respektera Jehovas upphöjda moralnormer och tillämpa dem. Tänk igen på templet som Hesekiel såg i sin syn. Tänk på de höga ingångarna. Det är sant att det här templet inte är ett bokstavligt tempel, utan ett andligt. Men ser vi det ändå som en realitet? Vi går inte in i det templet bara genom att gå till en Rikets sal, slå upp en bibel eller ringa på en dörrklocka i tjänsten. Det här är fysiska handlingar som har med konkreta saker att göra. En hycklare skulle kunna göra samma sak utan att någonsin träda in i Jehovas tempel. Men om vi gör det här och samtidigt följer Jehovas upphöjda moralnormer och tar del i ren tillbedjan med rätt inställning, har vi trätt in i templet och tjänar Jehova på den heligaste av alla platser – i hans anordning för ren tillbedjan. Det är ett privilegium vi sätter stort värde på! Vi vill verkligen göra allt för att återspegla Jehovas helighet och fortsätta att hålla fast vid hans rättfärdiga normer!

1, 2. Vilken förändring genomgick Zion’s Watch Tower i januari 1895, och hur togs den emot?

NÄR bibelforskaren John A. Bohnet fick Zion’s Watch Tower för januari 1895 i sin hand blev han stormförtjust över det han såg. Tidskriften hade en helt ny framsida – en illustration av ett fyrtorn som reste sig över ett stormpiskat hav och som svepte sin ljuskägla över en mörk himmel. I tidskriften kommenterades det nya utseendet under rubriken ”Vår nya kostym”.

² Broder Bohnet blev så imponerad att han skickade ett brev till broder Russell. ”Härligt att se TORNET i full galamundering”, skrev han. ”Tjusigt!” En annan bibelforskare, John H. Brown, skrev så här om framsidan: ”Den är mitt i prick. Tornet står verkligen på stabil grund trots stormar och piskande vågor som slår mot det.” Den nya framsidan var den första förändring som våra bröder fick uppleva det året – men inte den sista. I november kom ytterligare en stor förändring. Intressant nog fanns återigen ett stormigt hav med i bilden.

3, 4. Vilket problem uppmärksammades i Zion’s Watch Tower för 15 november 1895, och vilken omfattande förändring meddelades?

³ I en utförlig artikel i Zion’s Watch Tower för 15 november 1895 (på svenska mars 1905) lyftes ett problem fram i ljuset: Stormiga oroligheter slog in som vågor och störde friden bland bibelforskarna. Det förekom allt oftare diskussioner bland vännerna om vem som skulle ta ledningen i den lokala församlingen. För att hjälpa dem att komma till rätta med den här splittrande andan av rivalitet jämfördes organisationen med ett skepp. I artikeln erkändes det öppet att de som tog ledningen inte hade lyckats förbereda organisationen för stormiga tider. Något behövde göras, men vad?

⁴ Artikeln visade att en vis kapten ser till att det finns livräddningsutrustning ombord och att besättningen är redo att täta luckorna när ett oväder närmar sig. På liknande sätt behövde de som tog ledningen i organisationen se till att alla församlingar var förberedda för stormiga förhållanden. Därför meddelades en omfattande förändring som omedelbart skulle träda i kraft: ”Vi ... rekommendera ... att i hvarje församling äldsta utväljas, som skola ’föda’ och ’hafva akt’ på hjorden.” (Apg. 20:28)

5. a) Varför var den första äldsteanordningen ett steg i rätt riktning? b) Vilka frågor ska vi se närmare på?

⁵ Den här första anordningen med äldste kom i rätt tid och var ett steg framåt mot en stabil församlingsstruktur. Den hjälpte våra bröder att hålla kursen genom de stormiga vågor som första världskriget piskade upp. Tack vare ytterligare organisatoriska förändringar under årtiondena som följde blev Guds folk ännu bättre rustade att tjäna Jehova. Vilken biblisk profetia hade förutsagt den utvecklingen? Vilka organisatoriska förändringar har du upplevt? Vilken nytta har du haft av dem?

”Jag skall insätta frid som dina tillsyningsmän”

6, 7. a) Vad betyder Jesaja 60:17? b) Vad förstår vi av uttrycken ”tillsyningsmän” och ”arbetsledare”?

⁶ Som vi såg i kapitel 9 förutsade Jesaja att Jehova skulle välsigna sitt folk med stor tillväxt. (Jes. 60:22) Men Jehova lovade att göra ännu mer. I samma profetia sa han: ”I stället för koppar skall jag föra in guld, och i stället för järn skall jag föra in silver, och i stället för trä koppar och i stället för sten järn; och jag skall insätta frid som dina tillsyningsmän och rättfärdighet som dina arbetsledare.” (Jes. 60:17) Vad betyder den här profetian, och hur berör den oss i dag?

⁷ I profetian sägs det att ett material skulle ersättas av ett annat. Men lägg märke till att det inte handlar om förändringar från dåligt till bra, utan från bra till bättre. Att ersätta koppar med guld är en förbättring, och samma sak gäller de andra materialen som nämns. Så med det här bildspråket förutsade Jehova att tillståndet bland hans folk skulle förbättras steg för steg. Vilka förbättringar syftar profetian på? Eftersom Jehova nämnde ”tillsyningsmän” och ”arbetsledare”, förstår vi att det som successivt skulle bli bättre var hur hans folk skulle få tillsyn och organiseras.

8. a) Vem ligger bakom de förbättringar som nämns i Jesajas profetia? b) Hur får vi nytta av dessa förbättringar? (Se också rutan ”Han tog ödmjukt emot tillrättavisning”.)

⁸ Vem ligger bakom de här organisatoriska förbättringarna? Jehova sa: ”Jag [skall] föra in guld, ... jag [skall] föra in silver ... och jag skall insätta frid.” Ja, det är Jehova – inte människor – som har sett till att det gjorts förbättringar i församlingsorganisationen. Och alltsedan Jesus insattes som kung har Jehova använt honom för att genomföra detta. Vilken nytta får vi av de här förändringarna? I samma bibelställe sägs det att de skulle leda till ”frid” och ”rättfärdighet”. När vi tar emot Guds vägledning och gör de justeringar som behövs bevaras friden bland oss. Och vår kärlek till rättfärdighet får oss att tjäna Jehova, som aposteln Paulus beskrev som ”fridens Gud”. (Fil. 4:9)

9. Vad utgör den rätta grunden för ordning och enhet i församlingen, och varför det?

⁹ Paulus skrev också om Jehova: ”Gud är ju inte oordningens Gud, utan fridens.” (1 Kor. 14:33) Lägg märke till att det är frid som ställs i kontrast till oordning, inte ordning. Varför det? Därför att ordning i sig inte nödvändigtvis leder till fridfulla förhållanden. Vi kan ta ett exempel: En grupp soldater kan marschera ordningsfullt mot fronten, men deras frammarsch leder till krig, inte fred. Som kristna behöver vi därför komma ihåg en mycket viktig sak: En organisationsstruktur som inte är grundad på frid kommer förr eller senare att kollapsa. Men å andra sidan bidrar frid till bestående ordning. Visst är vi tacksamma för att vår organisation vägleds och förbättras av ”den Gud som ger frid”! (Rom. 15:33) Sådan frid är grunden för den fina ordning och enhet som vi har i våra församlingar världen över och som vi uppskattar så mycket. (Ps. 29:11)

10. a) Vilka förbättringar ägde rum i vår organisation i ett tidigt skede? (Se rutan ”Hur äldsteanordningen förbättrades”.) b) Vilka frågor ska vi nu få svar på?

¹⁰ I rutan ”Hur äldsteanordningen förbättrades” finns en översikt över förändringar som gjordes i vår organisation i ett tidigt skede. Men vilka förändringar från ”koppar” till ”guld” har Jehova genomfört genom sin son på senare tid? Hur har dessa justeringar när det gäller församlingarnas tillsyn bidragit till friden och enheten världen över? Och hur hjälper de dig personligen att tjäna ”fridens Gud”?

Kristus leder församlingen

11. a) Vad framkom under ett omfattande bibelstudieprojekt? b) Vad var bröderna i den styrande kretsen beslutna att göra?

¹¹ Från 1964 till 1971 pågick under den styrande kretsens ledning ett omfattande bibelstudieprojekt. Man studerade bland annat hur församlingen under det första århundradet fungerade.a Det framkom att det inte bara var en äldste eller tillsyningsman som hade tillsyn över en församling på den tiden, utan en krets av äldste. (Läs Filipperna 1:1; 1 Timoteus 4:14.) När den tanken blev tydligare insåg bröderna i den styrande kretsen att deras kung, Jesus, ledde dem och visade hur de kunde göra organisatoriska förbättringar, och de var beslutna att följa hans vägledning. De började genast göra förändringar för att organisationen skulle komma mer i linje med den äldsteanordning som beskrivs i Bibeln. Vilka var några av de förändringar som gjordes i början på 70-talet?

12. a) Vilken förändring gjordes i den styrande kretsen? b) Beskriv hur den styrande kretsen är organiserad i dag. (Se rutan ”Hur den styrande kretsen tar hand om Guds rikes intressen”.)

¹² Den första förändringen gällde den styrande kretsen. Fram till dess hade den här gruppen av smorda bröder bestått av de sju styrelsemedlemmarna i Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. Men 1971 utökades den styrande kretsen från 7 till 11 medlemmar, och från och med då var den styrande kretsen inte längre identisk med styrelsen. Den styrande kretsens medlemmar såg sig som jämlikar och beslutade att ordförandeskapet skulle rotera varje år i alfabetisk ordning.

13. a) Vilken anordning hade varit i funktion i 40 år? b) Vad gjorde den styrande kretsen 1972?

¹³ Nästa förändring berörde varje enskild församling. Hur då? Från 1932 till 1972 hade i princip en enda broder haft tillsynen över en församling. Fram till 1936 kallades en sådan förordnad broder tjänstedirektör. Därefter ändrades namnet till grupptjänare, sedan till församlingstjänare och slutligen till församlingstillsyningsman. De här bröderna arbetade hårt med hjordens andliga bästa för ögonen. Församlingstillsyningsmannen fattade ofta beslut utan att rådgöra med andra bröder i församlingen. Men 1972 började den styrande kretsen dra upp riktlinjerna för en historisk förändring. Vilken då?

14. a) Vilken ny anordning trädde i kraft den 1 oktober 1972? b) Hur tillämpar samordnaren för äldstekretsen rådet i Filipperna 2:3?

¹⁴ I stället för att en enda broder tjänade som församlingstillsyningsman skulle nu även andra bröder som uppfyllde Bibelns krav för tillsyningsmän förordnas som äldste. De skulle tillsammans utgöra en äldstekrets och ha tillsynen över den lokala församlingen. Den här nya äldsteanordningen trädde i kraft den 1 oktober 1972. Samordnaren för äldstekretsen i dag anser sig inte vara förmer än de andra äldste, utan ser sig i stället som ”en av de mindre”. (Luk. 9:48) Sådana ödmjuka bröder är verkligen en välsignelse för vår världsvida familj av bröder och systrar! (Fil. 2:3)

15. a) Vilka fördelar har äldsteanordningen? b) Hur har vår kung varit förutseende?

¹⁵ Anordningen med en äldstekrets som delar på ansvaret i församlingen har verkligen visat sig vara en stor förbättring. Tänk på tre fördelar: För det första hjälper den här anordningen alla äldste – oavsett vilken ansvarsuppgift de har i församlingen – att aldrig glömma att det är Jesus som är församlingens huvud. (Ef. 5:23) För det andra är det som det sägs i Ordspråksboken 15:22: ”Där det finns många rådgivare blir det resultat.” När de äldste rådgör med varandra i frågor som påverkar församlingens andliga välfärd och lyssnar på varandras synpunkter, hjälper det dem att fatta beslut som är i linje med bibliska principer. (Ords. 27:17) Jehova välsignar sådana beslut, och de leder till framgång. Och för det tredje: Tack vare att det finns fler kvalificerade bröder har organisationen kunnat hålla jämna steg med det växande behovet av tillsyn och herdeomvårdnad i församlingarna. (Jes. 60:3–5) Tänk bara – antalet församlingar jorden runt har ökat från 27 000 år 1971 till mer än 113 000 år 2013! Vår kung har helt klart varit förutseende och fyllt behovet av herdar i precis rätt tid. (Mik. 5:5)

”Bli exempel för hjorden”

16. a) Vilket ansvar har de äldste? b) Hur såg bibelforskarna på Jesus uppmaning att ta hand om hans får?

¹⁶ Redan i början av bibelforskarnas verksamhet kände de äldste ett ansvar att hjälpa sina medtroende att fortsätta tjäna Gud. (Läs Galaterna 6:10.) År 1910 behandlade en artikel i Vakt-Tornet Jesus uppmaning: ”Var en herde för mina små får.” (Joh. 21:15–17) I artikeln sades det till de äldste: ”Det är särdeles viktigt, att Mästarens uppdrag med hänsyn till hjorden får intaga ett framstående rum i våra hjärtan, på det vi rätt må värdera det såsom en stor förmån att föda och vårda Herrens efterföljare.” År 1926 betonade Vakt-Tornet återigen hur viktigt herdearbetet var genom att påminna de äldste: ”Guds församling är hans egen, ... och han skall hålla alla ansvariga för deras förmån att tjäna bröderna.”

17. Hur har tillsyningsmännen fått hjälp att bli bättre herdar?

¹⁷ Hur har Jehovas organisation hjälpt äldstebröderna att gå från ”järn” till ”silver” i sin herdeomvårdnad? Genom att ge dem utbildning. År 1959 hölls den första Skolan i rikets tjänst för tillsyningsmän. En lektion behandlade ämnet ”Visa personligt intresse”. Bröderna uppmuntrades att ”ha ett schema för att besöka förkunnarna i deras hem”. Under lektionen gavs flera förslag på hur de kunde bygga upp vännerna vid dessa besök. År 1966 kom en uppdaterad version av Skolan i rikets tjänst. I den behandlades ämnet ”Vikten av herdearbetet”. Vad var huvudtanken med den lektionen? De som tar ledningen ”bör ge Guds hjord kärleksfull omvårdnad men samtidigt inte underlåta att ägna tillbörlig uppmärksamhet åt sitt eget hushåll och åt tjänsten på fältet”. På senare år har ytterligare skolor hållits för de äldste. Vad har den här fortlöpande utbildningen från Jehovas organisation lett till? I dag har den kristna församlingen tusentals kvalificerade bröder som tjänar som andliga herdar.

18. a) Vilken viktig uppgift har de äldste fått? b) Varför känner Jehova och Jesus så varmt för de äldste?

¹⁸ Genom vår kung, Jesus, har Jehova tillsatt de äldste för att de ska utföra en viktig uppgift. Vad är det för uppgift? Att leda Guds får genom den mest kritiska tiden i människans historia. (Ef. 4:11, 12; 2 Tim. 3:1) Jehova och Jesus känner mycket varmt för de hårt arbetande äldste, eftersom de följer den bibelenliga uppmaningen: ”Var herdar för Guds hjord som är i er vård, ... villigt; ... med iver; ... [och] genom att bli exempel för hjorden.” (1 Petr. 5:2, 3) Vi ska se närmare på två av de områden där de äldste är exempel för hjorden och verkligen bidrar till friden och glädjen i församlingarna.

De äldste tar hand om Guds hjord

19. Hur känner vi för de äldste som samarbetar med oss i tjänsten?

¹⁹ För det första samarbetar de äldste med församlingsmedlemmarna. Evangelieskribenten Lukas sa om Jesus: ”Han [gav] sig ut på en färd från stad till stad och från by till by och predikade och förkunnade de goda nyheterna om Guds kungarike. Och de tolv var med honom.” (Luk. 8:1) Precis som Jesus predikade tillsammans med sina apostlar, så arbetar de äldste i vår tid sida vid sida med sina medtroende i tjänsten. De inser att de på det sättet bidrar mycket till den goda andan i församlingen. Hur känner vännerna för sådana äldstebröder? Jeannine, en syster som är närmare 90, säger: ”När jag får samarbeta med en äldstebroder i tjänsten ser jag det som ett fint tillfälle att få samtala med honom och lära känna honom bättre.” Och Steven, som är i 35-årsåldern, säger: ”När en äldstebroder samarbetar med mig i tjänsten från hus till hus känner jag att han verkligen vill hjälpa mig. Det är så uppmuntrande.”

20, 21. Hur kan de äldste efterlikna herden i Jesus liknelse? Ge ett exempel. (Se också rutan ”Besök som gör nytta”.)

²⁰ För det andra har Jehovas organisation övat de äldste att visa omtanke om dem som tappat kontakten med församlingen. (Hebr. 12:12) Varför behöver de äldste hjälpa dem som har blivit andligt svaga, och hur ska de gå till väga? Svaret finns i Jesus liknelse om herden och det förlorade fåret. (Läs Lukas 15:4–7.) När herden upptäcker att ett av hans får saknas, letar han efter det som om det var hans enda får. Hur följer de äldste i dag den här herdens exempel? Precis som det förlorade fåret fortfarande var värdefullt i herdens ögon, så är de som har tappat kontakten med Guds folk fortfarande värdefulla i de äldstes ögon. De ser en andligt svag person som ett förlorat får – inte som ett hopplöst fall. Och precis som herden ”ger sig av efter det förlorade [fåret], tills han finner det”, tar de äldste initiativet att söka upp och hjälpa dem som är svaga.

²¹ Vad gör herden i liknelsen när han finner fåret? Han lyfter försiktigt upp det, ”lägger ... det på sina axlar” och bär det tillbaka till hjorden. På liknande sätt kan en äldste som visar uppriktig omtanke försiktigt lyfta upp någon som är andligt svag och hjälpa honom att komma tillbaka till församlingen. Det var precis det Victor fick uppleva, en broder i Afrika som hade slutat komma tillsammans med församlingen. Han säger: ”Under de åtta år jag var overksam försökte de äldste hjälpa mig.” Vad var det som särskilt berörde honom? Han förklarar: ”En dag kom John förbi, en äldstebroder som jag hade gått Pionjärskolan med, och visade några bilder som han tagit på oss under skolan. Det väckte många härliga minnen, och jag började längta efter den glädje jag kände när jag tjänade Jehova.” Kort efter Johns besök kom Victor tillbaka till församlingen, och nu har han börjat som pionjär igen. Ja, omtänksamma äldste bidrar verkligen till vår glädje. (2 Kor. 1:24)b

Enheten stärks bland Guds folk

22. Hur stärks enheten i församlingen? (Se också rutan ”Det var så fascinerande”.)

²² Som vi såg tidigare förutsade Jehova att friden och rättfärdigheten skulle bli mer och mer påtaglig bland Guds folk. (Jes. 60:17) Båda dessa egenskaper stärker enheten i församlingen. Hur då? Om vi börjar med rättfärdighet, så är ”Gud ... en enda Jehova”. (5 Mos. 6:4) Hans normer skiljer sig inte från ett land till ett annat. Nej, han har bara en måttstock för rätt och fel, och den gäller ”i de heligas alla församlingar”. (1 Kor. 14:33) Så för att församlingen ska må bra måste vi följa hans rättfärdiga normer. När det sedan kommer till frid vill vår kung att vi inte bara ska njuta av friden i församlingen, utan också själva vara fredsstiftare. (Matt. 5:9) Vi vill därför ”jaga efter det som leder till frid”. Vi tar initiativet till att reda ut missförstånd som kan uppstå ibland. (Rom. 14:19) På så sätt bidrar vi till både friden och enheten i församlingen. (Jes. 60:18)

23. Vad upplever vi som tillber Jehova i dag?

²³ I november 1895, när den första äldsteanordningen presenterades i Zion’s Watch Tower, berättade de ansvariga bröderna också vad som var deras uppriktiga önskan och bön – att den här nya anordningen skulle hjälpa Guds folk att ”snabbt nå fram till enheten i tron”. När vi ser tillbaka på de årtionden som gått är vi tacksamma för de organisatoriska förbättringar som Jehova har gjort genom sin son, förbättringar som verkligen har stärkt vår enhet. (Ps. 99:4) Det här har lett till att alla som tillhör Jehovas folk världen över med glädje vandrar ”i samma ande”, följer ”i samma fotspår” och tjänar ”fridens Gud” ”skuldra vid skuldra”. (2 Kor. 12:18; läs Sefanja 3:9.)