-
Vi har orsak att ropa högt av glädjeVakttornet – 1996 | 15 februari
-
-
Vi har orsak att ropa högt av glädje
”Jubel och glädje kommer de att uppnå, och sorg och suckan skall fly bort.” — JESAJA 35:10.
1. Vilka i våra dagar har i synnerhet orsak att vara glada?
DET är inte många människor som är verkligt glada nu för tiden — det har du säkert lagt märke till. Men som sanna kristna känner Jehovas vittnen glädje. De miljontals odöpta personer, unga och gamla, som kommer tillsammans med vittnena har också möjlighet att få den glädjen. Att du nu läser dessa ord i denna tidskrift vittnar om att den glädjen redan är din — eller att den är inom räckhåll för dig.
2. Hur skiljer sig en kristens glädje från hur människor i allmänhet känner sig?
2 De flesta människor känner det som om de saknar något i sitt liv. Hur är det med dig? Du har kanske inte alla de materiella ting som du skulle kunna ha användning för, och du har säkert inte allt det som de rika och mäktiga har. Och du kanske skulle önska att din hälsa vore bättre eller att du hade mer krafter. Men vi kan ändå lugnt säga att när det gäller glädje är du rikare och friskare än de flesta av jordens miljarder. Hur då?
3. Vilka ord med djup innebörd förtjänar vår uppmärksamhet, och varför det?
3 Kom ihåg Jesu ord: ”Det här har jag talat till er för att min glädje må vara i er och er glädje må göras fullständig.” (Johannes 15:11) ”Er glädje må göras fullständig.” Vilken fin beskrivning! Om vi riktigt tänker oss in i vad det kristna levnadssättet innebär, ser vi många orsaker till att vår glädje blir fullständig. Men låt oss nu lägga märke till det som sägs i Jesaja 35:10 och som har en så djup innebörd för oss i våra dagar. Vi läser: ”De som är friköpta av Jehova, de kommer att vända tillbaka, och de skall sannerligen komma till Sion med högt fröjderop; och glädje till obestämd tid kommer att vara över deras huvud. Jubel och glädje kommer de att uppnå, och sorg och suckan skall fly bort.”
4. Vad slags glädje nämns i Jesaja 35:10, och varför bör vi ägna uppmärksamhet åt denna glädje?
4 ”Glädje till obestämd tid.” Uttrycket ”till obestämd tid” är en ordagrann återgivning av det som Jesaja skrev på hebreiska. Men som det bekräftas av andra skriftställen är innebörden i det här uttrycket ”för evigt”. (Psalm 45:6; 90:2; Jesaja 40:28) Glädjen kommer således, och det under förhållanden som kommer att medge, ja, motivera till glädje, att vara evig eller utan slut. Visst låter det underbart! Men du kanske tycker att den här versen behandlar en tänkt situation och egentligen inte berör dig på samma sätt som dina vardagliga problem och bekymmer gör. Men fakta bevisar motsatsen. Det profetiska löftet i Jesaja 35:10 har betydelse för oss nu. Låt oss, för att ta reda på hur det kan vara så, undersöka de vackra orden i Jesaja, kapitel 35, och se varje avsnitt i sitt sammanhang. Du kommer säkert att tycka om det vi finner.
Människor som behövde glädja sig
5. Vad är den historiska bakgrunden till profetian i Jesaja, kapitel 35?
5 Låt oss, för att förstå den här fängslande profetian, se på den historiska bakgrunden till den. Den hebreiske profeten Jesaja skrev den omkring år 732 f.v.t. Det var flera årtionden innan de babyloniska härarna ödelade Jerusalem. Gud hade, som vi ser i Jesaja 34:1, 2, förutsagt att han skulle utkräva hämnd på nationerna, till exempel Edom, som omnämns i Jesaja 34:6, och han använde av allt att döma de forntida babylonierna till att verkställa den hämnden. Och eftersom judarna var otrogna, lät Gud på liknande sätt babylonierna ödelägga Juda. Vad blev resultatet? Guds folk fördes i fångenskap, och dess hemland låg öde i 70 år. — 2 Krönikeboken 36:15—21.
6. Vad är skillnaden mellan det som skulle komma över edoméerna och det som skulle komma över judarna?
6 Det finns dock en viktig skillnad mellan edoméerna och judarna. Guds straff över edoméerna var bestående; med tiden försvann de som folk. Ja, man kan fortfarande besöka de tomma ruinerna i det område där edoméerna bodde, till exempel de världsberömda ruinerna i Petra. Men det finns inte längre någon nation eller något folk som kan identifieras som edoméer. Skulle babyloniernas ödeläggande av Juda också vara evigt bestående, och skulle det aldrig mer bli någon glädje i det landet?
7. Hur skulle de judar som var i fångenskap i Babylon ha kunnat reagera för Jesaja, kapitel 35?
7 Det är här den underbara profetian i Jesaja, kapitel 35, får en spännande och intressant innebörd. Den kan kallas en profetia om ett återförande eller återställande, eftersom den fick sin första uppfyllelse när judarna återvände till sitt hemland år 537 f.v.t. De israeliter eller judar som hade varit i fångenskap i Babylon fick frihet att återvända till sitt hemland. (Esra 1:1—11) När judarna i fångenskapen i Babylon hade begrundat den här profetian, kan de dock ha undrat över i vilket tillstånd de skulle finna sitt hemland, Juda. Och i vilket tillstånd skulle de själva vara? Svaren har direkt samband med varför vi verkligen har orsak att ropa högt av glädje. Låt oss se.
8. Vilka förhållanden kunde de judar möta som återvände från Babylon? (Jämför Hesekiel 19:3—6; Hosea 13:8.)
8 Situationen verkade säkert inte lovande för judarna, nej, inte ens när de fick höra att de kunde återvända till sitt hemland. Deras land hade legat öde i sju årtionden, en hel livstid. Vad hade hänt med landet? Alla uppodlade fält, vingårdar eller fruktträdgårdar måste ha blivit till vildmark. Konstbevattnade trädgårdar eller områden måste ha förfallit till torra och ofruktbara marker eller till öken. (Jesaja 24:1, 4; 33:9; Hesekiel 6:14) Tänk också på alla vilda djur som måste ha funnits, däribland sådana köttätande djur som lejon och leoparder. (1 Kungaboken 13:24—28; 2 Kungaboken 17:25, 26; Höga Visan 4:8) Och de fick inte heller glömma björnarna som kunde slå ner en man, en kvinna eller ett barn. (1 Samuelsboken 17:34—37; 2 Kungaboken 2:24; Ordspråken 17:12) Och vi behöver knappast nämna huggormarna och de andra giftiga ormarna eller skorpionerna. (1 Moseboken 49:17; 5 Moseboken 32:33; Job 20:16; Psalm 58:4; 140:3; Lukas 10:19) Om du hade varit bland de judar som återvände från Babylon år 537 f.v.t., skulle du antagligen ha dragit dig för att vandra omkring i ett sådant område. Det var inte något paradis när de kom dit.
9. Varför hade de judar som återvände orsak att vara hoppfulla och förtröstansfulla?
9 Det var dock Jehova själv som hade fört hem sina tillbedjare, och han har förmågan att förändra en tröstlös situation. Tror du inte det om Skaparen? (Job 42:2; Jeremia 32:17, 21, 27, 37, 41) Vad kunde han göra, och vad gjorde han faktiskt också för de återvändande judarna och för deras land? Vilket samband har detta med Guds folk i vår tid och med din nuvarande och framtida situation? Låt oss först se vad som hände på den tiden.
Glada över en förändrad situation
10. Vilken förändring förutsades i Jesaja 35:1, 2?
10 Vad skulle hända när Cyrus tillät judarna att återvända till det ogästvänliga landet? Läs den spännande profetian i Jesaja 35:1, 2: ”Vildmarken och den vattenlösa trakten kommer att jubla, och ökenslätten kommer att fröjda sig och blomstra som saffranskrokusen. Den kommer med visshet att blomstra, och den kommer verkligen att fröjda sig med fröjd och med höga glädjerop. Själva Libanons härlighet skall ges den, Karmels och Sarons prakt. De, de kommer att se Jehovas härlighet, vår Guds prakt.”
11. Vilken kunskap om landet använde Jesaja sig av?
11 På Bibelns tid var Libanon, Karmel och Saron kända för sin grönska och skönhet. (1 Krönikeboken 5:16; 27:29; 2 Krönikeboken 26:10; Höga Visan 2:1; 4:15; Hosea 14:5—7) Jesaja använde dessa som exempel för att beskriva hur landet skulle bli, när det med Guds hjälp hade förvandlats. Men gällde detta bara själva jorden? Absolut inte!
12. Varför kan vi säga att profetian i Jesaja, kapitel 35, kretsar kring människor?
12 I Jesaja 35:2 sägs det att landet skulle ”fröjda sig med fröjd och med höga glädjerop”. Vi vet att jorden och växterna inte bokstavligen kunde ”fröjda sig med fröjd”. Men att landet förvandlades till att bli bördigt kunde få människor att känna sig på det sättet. (3 Moseboken 23:37—40; 5 Moseboken 16:15; Psalm 126:5, 6; Jesaja 16:10; Jeremia 25:30; 48:33) De bokstavliga förändringarna i själva landet skulle motsvara förändringar hos människorna, för det är människor som är det centrala i den här profetian. Vi har därför orsak att förstå Jesajas ord så att de i första hand gäller förändringen hos de judar som återvände, i synnerhet med tanke på deras glädje.
13, 14. Vilken förändring hos människor förutsades i Jesaja 35:3, 4?
13 Låt oss därför undersöka mer av denna stimulerande profetia för att se hur den uppfylldes efter det att judarna hade blivit frigivna och återvänt från Babylon. I verserna 3 och 4 talar Jesaja om andra förändringar hos dem som återvände: ”Stärk svaga händer, och gör vacklande knän fasta. Säg till dem som är ängsliga i hjärtat: ’Var starka. Var inte rädda. Se! Med hämnd skall er egen Gud komma, ja med vedergällning kommer Gud. Han själv skall komma och rädda er.’”
14 Blir vi inte styrkta av att tänka på att vår Gud, som kunde förändra markens ofruktbara tillstånd, är så intresserad av sina tillbedjare? Han ville inte att de judar som var i fångenskap skulle känna sig svaga, modfällda eller ängsliga, när det gällde framtiden. (Hebréerna 12:12) Tänk på dessa fångna judars tillstånd. De kunde hämta ett visst hopp från Guds profetior om deras framtid, men bortsett från det måste det ha varit svårt för dem att vara optimistiska. Det var som om de befann sig i en mörk fängelsehåla, där de inte kunde röra sig fritt eller aktivt tjäna Jehova. Det kan mycket väl ha verkat som om det inte fanns någon ljusning. — Jämför 5 Moseboken 28:29; Jesaja 59:10.
15, 16. a) Vilken slutsats kan vi dra angående det Jehova gjorde för dem som återvände? b) Varför kunde de som återvände inte ha förväntat att Gud skulle utföra underverk och bota deras fysiska handikapp, men vad gjorde Gud i överensstämmelse med Jesaja 35:5, 6?
15 Men situationen förändrades verkligen när Jehova lät Cyrus frige dem för att återvända hem. Det finns inget i Bibeln som tyder på att Gud då utförde underverk och öppnade några blinda ögon på de återvändande judarna eller att han upplät några dövas öron eller botade några ofärdiga eller några som saknade lemmar. Men han gjorde faktiskt något som var mycket mer storslaget. Han återförde dem till ljuset och friheten i deras älskade land!
16 Det finns inte heller något som tyder på att dessa som återvände förväntade att Jehova skulle utföra underverk och bota sådana fysiska handikapp. De måste ha insett att Gud inte hade gjort det med Isak, Simson eller Eli. (1 Moseboken 27:1; Domarna 16:21, 26—30; 1 Samuelsboken 3:2—8; 4:15) Men om de hade förväntat att Gud skulle förändra deras tillstånd i bildlig bemärkelse, blev de inte besvikna. I överförd bemärkelse uppfylldes verkligen verserna 5 och 6. Jesaja hade korrekt förutsagt: ”På den tiden kommer de blindas ögon att öppnas, och de dövas öron, de kommer att upplåtas. På den tiden kommer den halte att klättra upp alldeles som en hjort, och den stummes tunga kommer att ropa högt av glädje.”
Att göra landet likt ett paradis
17. Vilka fysiska förändringar åstadkom Jehova tydligen?
17 De som återvände hade verkligen orsak att ropa högt av glädje över sådana förhållanden som Jesaja fortsätter med att beskriva: ”Ty i vildmarken kommer vatten att ha brutit fram och strömmar på ökenslätten. Och den av hetta förbrända marken kommer att ha blivit som en vassrik göl och den törstiga marken som vattenkällor. På schakalers uppehållsort, en viloplats för dem, kommer det att vara grönt gräs med vassrör och papyrusplantor.” (Jesaja 35:6b, 7) Det finns mycket som vittnar om att det område som en gång var Juda var ”ett lantligt paradis”, även om man inte nu kan se det i det området.a
18. Hur kan de judar som återvände ha reagerat för Guds välsignelser?
18 Tänk hur glada den judiska kvarlevans medlemmar måste ha känt sig, när de hade sänts hem till det utlovade landet! De hade nu möjlighet att förvandla den ofruktbara mark där det levde schakaler och liknande djur. Skulle du inte ha tyckt om att få utföra ett sådant återställelsearbete, i synnerhet om du visste att Gud välsignade dina ansträngningar?
19. I vilken bemärkelse var återvändandet från fångenskapen i Babylon förbundet med villkor?
19 Men det var inte så att vem som helst av de judiska fångarna i Babylon bara kunde ge sig av till det utlovade landet för att ta del i den glädjefyllda förvandlingen. Gud ställde upp villkor. Ingen som hade besmittats av babyloniska, hedniska religiösa sedvänjor hade rätt att återvända. (Daniel 5:1, 4, 22, 23; Jesaja 52:11) Inte heller kunde den som dåraktigt hade slagit in på en oförståndig kurs återvända. Alla sådana personer var diskvalificerade. Å andra sidan kunde de som rättade sig efter Guds normer, de som han betraktade som heliga i relativ bemärkelse, återvända till Juda. De kunde färdas som om de gick längs en Helighetens väg. Detta klargjorde Jesaja i vers 8: ”Det kommer sannerligen att visa sig vara en landsväg där, ja en väg; och ’Helighetens väg’ kommer den att kallas. Den orene kommer inte att dra fram på den. Och den kommer att vara för den som vandrar på vägen, och inga dåraktiga kommer att irra omkring på den.”
20. Vad behövde judarna inte frukta för när de återvände, och vad ledde det till?
20 De återvändande judarna behövde inte frukta för att bli angripna av vilddjurslika människor eller rövarband. Varför det? Därför att Jehova inte skulle tillåta att sådana befann sig på den vägen tillsammans med hans återköpta folk. De kunde alltså färdas glada och optimistiska och med ljusa framtidsutsikter. Lägg märke till hur Jesaja beskrev detta i avslutningen av den här profetian: ”Inget lejon kommer att visa sig vara där, och inget rovlystet djur bland de vilda djuren skall komma upp på den. Inget sådant kommer att påträffas där; och de återköpta skall vandra där. Och de som är friköpta av Jehova, de kommer att vända tillbaka, och de skall sannerligen komma till Sion med högt fröjderop; och glädje till obestämd tid kommer att vara över deras huvud. Jubel och glädje kommer de att uppnå, och sorg och suckan skall fly bort.” — Jesaja 35:9, 10.
21. Hur bör vi i våra dagar betrakta den uppfyllelse av Jesaja, kapitel 35, som redan har skett?
21 Vilken fin profetisk bild är det inte som här målas upp! Men vi bör inte se det här som något som bara rör det förflutna, som om det vore en vacker berättelse som inte har något med vår situation eller vår framtid att göra. Det är faktiskt så att den här profetian på ett fantastiskt sätt uppfylls nu bland Guds folk, och därför berör den verkligen var och en av oss. Den ger oss goda skäl att ropa högt av glädje. Dessa sidor som gäller vårt liv nu och i framtiden skall behandlas i följande artikel.
-
-
Glada nu och för evigtVakttornet – 1996 | 15 februari
-
-
Glada nu och för evigt
”Jubla och fröjda er för evigt över det som jag skapar. Ty se, jag skapar Jerusalem till att vara en orsak till fröjd och hennes folk en orsak till jubel.” — JESAJA 65:18.
1. Hur har den sanna tillbedjan påverkat människor under århundradenas gång?
ETT oräkneligt antal människor har under århundradenas gång funnit stor glädje i att tjäna den sanne Guden, Jehova. David var en av dessa som kände glädje i den sanna tillbedjan. Så här berättar Bibeln om hur det var när förbundsarken fördes upp till Jerusalem: ”David och hela Israels hus hämtade upp Jehovas ark med jubelrop.” (2 Samuelsboken 6:15) En sådan glädje i att tjäna Jehova hör inte bara det förgångna till. Du kan få del av den. Och du kan snart få uppleva en ännu större glädje!
2. Jesaja, kapitel 35, uppfylldes ursprungligen på de judar som återvände, men på vilka sker i våra dagar en annan uppfyllelse?
2 I föregående artikel undersökte vi den första uppfyllelsen av den stimulerande profetia som finns nedtecknad i Jesaja, kapitel 35. Vi kan med rätta kalla den för en profetia om ett återförande eller återställande, eftersom det var vad den visade sig bli för dåtidens judar. Den får en liknande uppfyllelse i vår tid. Hur då? Jo, från och med pingsten år 33 v.t. har Jehova handlat med andliga israeliter, av vilka apostlarna var bland de första. Detta är människor som är smorda med Guds heliga ande och som har blivit en del av det som Paulus kallar ”Guds Israel”. (Galaterna 6:16; Romarna 8:15—17) Kom också ihåg att Petrus, i 1 Petrus 2:9, kallar dessa kristna för ”ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, en helig nation, ett folk till att vara en särskild egendom”. Han fortsätter med att tala om det uppdrag som dessa andliga israeliter fått: ”’Ni [skall] vitt och brett ... förkunna hans dygder’, hans som har kallat er ut ur mörkret in i sitt underbara ljus.”
En nutida uppfyllelse
3, 4. Hur var situationen när Jesaja, kapitel 34, började få en nutida uppfyllelse?
3 Det fanns en tid i början av detta århundrade då kvarlevan av andliga israeliter på jorden inte konsekvent höll fast vid att förkunna ett sådant budskap. De gladde sig inte helt och fullt i Guds underbara ljus. De befann sig faktiskt i ett stort mörker. När var detta? Och vad gjorde Jehova Gud åt det?
4 Det var under första världskriget, kort efter det att Guds messianska kungarike hade upprättats i himlen år 1914. Nationerna var, med stöd av prästerskapet i de olika ländernas kyrkor, vreda på varandra. (Uppenbarelseboken 11:17, 18) Gud var naturligtvis lika mycket emot den avfälliga kristenheten med dess upphöjda prästklass som han hade varit emot den högmodiga nationen Edom. Därför kommer kristenheten, det motbildliga Edom, att få känna på den nutida uppfyllelsen av Jesaja, kapitel 34. Denna uppfyllelse av profetian, då kristenheten kommer att bli utplånad för evigt, är precis lika säker som den första uppfyllelsen mot det forntida Edom var. — Uppenbarelseboken 18:4—8, 19—21.
5. Vad slags uppfyllelse har Jesaja, kapitel 35, fått i vår tid?
5 Hur är det då med profetian i Jesaja, kapitel 35, och dess tonvikt på glädje? Detta har också uppfyllts i vår tid. Hur då? Det har uppfyllts genom att det andliga Israel har förts ut ur ett slags fångenskap. Låt oss undersöka vad som har skett i det som verkligen är sentida teokratisk historia, sådant som har skett under många av deras livstid som fortfarande lever.
6. Varför kan det sägas att kvarlevan av det andliga Israel kom i ett tillstånd av fångenskap?
6 Kvarlevan av andliga israeliter hade, under en relativt kort tid under första världskriget, inte hållit sig helt ren, och de var inte heller helt i linje med Guds vilja. Somliga av dem var besmittade med felaktiga läror och hade kompromissat genom att inte ha tagit en klar ståndpunkt för Jehova, när de utsattes för påtryckningar att stödja de krigförande nationerna. De fick under dessa krigsår utstå förföljelse av olika slag, och på många platser förbjöds till och med deras bibliska litteratur. Genom falska anklagelser dömdes till slut några av de mer framträdande bröderna skyldiga och fängslades. Det är inte svårt att så här i efterhand se att Guds tjänare, i stället för att vara fria, i viss mening befann sig i ett tillstånd av fångenskap. (Jämför Johannes 8:31, 32.) Deras andliga synförmåga var mycket bristfällig. (Efesierna 1:16—18) De visade sig förhållandevis stumma i fråga om att lovprisa Gud, vilket ledde till att de inte bar någon andlig frukt. (Jesaja 32:3, 4; Romarna 14:11; Filipperna 2:11) Inser du hur detta motsvarar de forntida judarnas situation, när de var i fångenskap i Babylon?
7, 8. Vilken förändring har den nutida kvarlevan fått uppleva?
7 Men skulle Gud lämna sina nutida tjänare i det tillståndet? Nej, enligt det som var förutsagt genom Jesaja var han fast besluten att föra ut dem ur det tillståndet. På så sätt får denna profetia i kapitel 35 en särskild uppfyllelse i vår tid, då kvarlevan av det andliga Israel har fått välstånd och hälsa i ett andligt paradis. I Hebréerna 12:12 tillämpade Paulus orden i Jesaja 35:3 i överförd bemärkelse och bekräftade därigenom att det är rätt att göra en andlig tillämpning av denna del av Jesajas profetia.
8 Under efterkrigstiden kom de återstående smorda av det andliga Israel ut ur fångenskapen, så att säga. Jehova Gud använde Jesus Kristus, den större Cyrus, till att befria dem. Denna kvarleva kunde således utföra ett återuppbyggnadsarbete, som kunde jämföras med det arbete som utfördes av kvarlevan av de forntida judarna, vilka återvände till sitt land för att återuppbygga det bokstavliga templet i Jerusalem. Dessa nutida andliga israeliter kunde också börja odla och åstadkomma ett grönskande andligt paradis, en bildlig Edens trädgård.
9. Hur har något likt det som beskrivs i Jesaja 35:1, 2, 5—7 utvecklats i vår tid?
9 Låt oss med detta i tankarna än en gång begrunda orden i Jesaja, kapitel 35, och först se på verserna 1 och 2. Det som hade verkat vara en vattenlös trakt började verkligen blomstra och bli fruktbart likt det forntida Sarons slätter. Titta sedan på verserna 5—7. Kvarlevan, av vilken några fortfarande är i livet och verksamma i Jehovas tjänst, fick sitt förstånds ögon öppnade. De kunde bättre förstå innebörden av det som hände år 1914 och under tiden därefter. Detta har också påverkat många av oss, som utgör den ”stora skara” vilken nu tjänar tillsammans med kvarlevan. — Uppenbarelseboken 7:9.
Har du del i uppfyllelsen?
10, 11. a) Hur har uppfyllelsen av Jesaja 35:5—7 gällt dig? b) Vad tycker du om dessa förändringar?
10 Ta dig själv som exempel. Läste du regelbundet Bibeln innan du kom i kontakt med Jehovas vittnen? Och i så fall: hur mycket förstod du? Nu känner du till bland annat sanningen om de dödas tillstånd. Du skulle antagligen kunna slå upp och visa för någon som är intresserad av den frågan sådana skriftställen som behandlar den — 1 Moseboken, kapitel 2; Predikaren, kapitel 9; Hesekiel, kapitel 18; och många andra ställen. Ja, du förstår antagligen vad Bibeln lär om många olika ämnen eller frågor. Man kan kort och gott säga att Bibeln har blivit begriplig för dig, och du kan förklara mycket av den för andra, något som du säkert redan också har gjort.
11 Vi gör dock alla väl i att fråga oss: ”Hur fick jag lära mig allt det jag vet om Bibelns sanning? Hade jag, innan jag började studera tillsammans med Jehovas vittnen, kunnat hitta alla de ställen i Bibeln som nyss nämndes? Hade jag förstått dem och dragit rätta slutsatser med avseende på deras vikt och betydelse?” Det uppriktiga svaret på dessa frågor är antagligen nej. Ingen av oss bör ta illa upp för ett sådant påstående, men man kan säga att vi egentligen var blinda vad beträffar de här verserna och vad de betyder, eller hur? De fanns där i Bibeln, men vi kunde inte urskilja dem eller förstå innebörden i dem. Hur öppnades då våra ögon andligen? Jo, genom det som Jehova, i uppfyllelse av Jesaja 35:5, har gjort med avseende på den smorda kvarlevan. Och vi i vår tur har fått våra ögon öppnade. Vi är inte längre i andligt mörker. Vi kan se. — Jämför Uppenbarelseboken 3:17, 18.
12. a) Varför kan vi säga att det nu inte är tid att bli fysiskt botad genom underverk? b) Hur var broder F. W. Franz ett exempel på hur Jesaja 35:5 uppfylls i vår tid?
12 Ja, de som ingående har studerat Bibeln och hur Gud har handlat under århundradenas gång vet att det nu inte är den tid i historien då människor genom underverk skall bli fysiskt botade. (1 Korinthierna 13:8—10) Därför förväntar vi inte att Jesus Kristus skall öppna de blindas ögon för att bevisa att han är Messias, Guds profet. (Johannes 9:1—7, 30—33) Inte heller gör han det möjligt för de döva att höra igen. När Frederick W. Franz, en av de smorda och tidigare president för Sällskapet Vakttornet, närmade sig hundra års ålder, var han så gott som blind och måste ha hörapparat. Men vem skulle, trots att broder Franz sedan ett antal år inte längre kunde se att läsa, ha betraktat honom som blind eller döv i den mening som avses i Jesaja 35:5? Hans skarpa andliga synförmåga var till välsignelse för Guds folk runt om på jorden.
13. Vilken förändring fick Guds nutida folk uppleva?
13 Eller hur är det med din tunga? Guds smorda var kanske stumma under sin andliga fångenskap. Men när Gud väl förändrade det tillståndet, började deras tungor att ropa högt av glädje över det de kände till om Guds upprättade kungarike och om hans löften för framtiden. De kanske också har hjälpt dig att lossa tungans band. Hur mycket talade du tidigare med andra om Bibelns sanningar? Du kanske en gång tänkte så här: ”Jag tycker om att studera, men jag kommer aldrig att gå ut och tala med främmande människor.” Men är det inte sant att ”den stummes tunga” nu ropar ”högt av glädje”? — Jesaja 35:6.
14, 15. Hur har många vandrat på ”Helighetens väg” i våra dagar?
14 De forntida judar som hade befriats från Babylon hade en lång väg tillbaka till sitt hemland. Vad är den nutida motsvarigheten till detta? Se vad som sägs i Jesaja 35:8: ”Det kommer sannerligen att visa sig vara en landsväg där, ja en väg; och ’Helighetens väg’ kommer den att kallas. Den orene kommer inte att dra fram på den.”
15 Sedan den smorda kvarlevan har befriats ur sin andliga fångenskap har den, nu åtföljd av miljoner andra får, gått ut ur det stora Babylon på en symbolisk landsväg, en ren helighetens väg som leder till ett andligt paradis. Vi gör allt vi kan för att uppfylla kraven för att få vara och förbli på Helighetens väg. Tänk på dig själv. Är inte dina moralnormer och de principer som du håller fast vid mycket högre nu än när du var i världen? Anstränger du dig inte mer nu för att forma ditt tänkesätt och uppförande efter Guds? — Romarna 8:12, 13; Efesierna 4:22—24.
16. Vilka förhållanden kan vi åtnjuta när vi vandrar på Helighetens väg?
16 När du fortsätter på denna Helighetens väg, behöver du i själva verket inte vara rädd för djuriska människor. Det skall medges att du i världen måste vara på din vakt, så att giriga eller hatiska människor inte förtär dig, bildligt talat. Väldigt många människor handlar rovlystet mot andra. Vilken skillnad är det inte bland Guds folk! Där är du i en skyddad miljö. Dina medkristna är naturligtvis inte fullkomliga; ibland begår någon av dem ett misstag eller väcker anstöt. Men du vet att dina bröder inte avsiktligt försöker såra eller förtära dig. (Psalm 57:4; Hesekiel 22:25; Lukas 20:45—47; Apostlagärningarna 20:29; 2 Korinthierna 11:19, 20; Galaterna 5:15) De är i stället intresserade av dig, och de har hjälpt dig och vill tjäna tillsammans med dig.
17, 18. I vilken bemärkelse finns det nu ett paradis, och hur påverkar det oss?
17 Vi kan därför undersöka Jesaja, kapitel 35, och ha den nuvarande uppfyllelsen av verserna 1—8 i åtanke. Är det inte uppenbart att vi har funnit vad vi med rätta kan kalla ett andligt paradis? Nej, det är inte fullkomligt — inte ännu. Men det är verkligen ett paradis, för här kan vi redan nu, som vers 2 säger, ”se Jehovas härlighet, vår Guds prakt”. Och vad blir resultatet? I vers 10 heter det: ”De som är friköpta av Jehova, de kommer att vända tillbaka, och de skall sannerligen komma till Sion med högt fröjderop; och glädje till obestämd tid kommer att vara över deras huvud. Jubel och glädje kommer de att uppnå, och sorg och suckan skall fly bort.” Att vi har kommit ut ur den falska religionen och utövar sann tillbedjan under Guds ynnest fyller oss med glädje.
18 Glädjen i samband med den sanna tillbedjan fortsätter att öka, inte sant? Du ser personer som nyligen blivit intresserade av Bibelns sanning göra förändringar och bli fast grundade i den. Du lägger märke till hur ungdomar växer upp och gör andliga framsteg i församlingen. Vi har dop, där du får se sådana som du känner bli döpta. Är inte detta orsaker till glädje, ja, till överflödande glädje i vår tid? Vilken glädje är det inte att få se andra förenas med oss i vår andliga frihet och i våra paradislika förhållanden!
Det återstår en uppfyllelse!
19. Med vilken hoppfull förväntan fyller Jesaja, kapitel 35, oss?
19 Vi har hittills begrundat den nu pågående andliga uppfyllelsen av Jesaja, kapitel 35, och även den första uppfyllelsen, den som gällde judarnas återvändande. Men det är inte allt. Det finns mycket mer, och det har samband med den bibliska försäkran om att ett bokstavligt paradis skall återupprättas här på jorden. — Psalm 37:10, 11; Uppenbarelseboken 21:4, 5.
20, 21. Varför är det logiskt och bibelenligt att tro att Jesaja, kapitel 35, skall få ytterligare en uppfyllelse?
20 Det skulle inte vara konsekvent av Jehova att ge en sådan levande beskrivning av ett paradis och sedan begränsa uppfyllelsen till att gälla andliga ting. Därmed inte sagt att den andliga uppfyllelsen inte är viktig. Vi skulle ju inte känna oss tillfredsställda om vi, i ett återupprättat bokstavligt paradis med vacker natur och fredliga djur, vore omgivna av andligt fördärvade människor, människor som uppförde sig som vilddjur. (Jämför Titus 1:12.) Ja, det andliga måste komma först, eftersom det är viktigast.
21 Men det kommande paradiset sträcker sig längre än till de andliga sidor vi nu åtnjuter och kommer att åtnjuta i ännu högre grad i framtiden. Vi har goda skäl att förvänta en bokstavlig uppfyllelse av sådana profetior som den i Jesaja, kapitel 35. Varför har vi det? Jo, i kapitel 65 förutsade Jesaja ”nya himlar och en ny jord”. Aposteln Petrus tillämpade de orden, när han beskrev det som kommer efter Jehovas dag. (Jesaja 65:17, 18; 2 Petrus 3:10—13) Petrus antydde att de olika drag som Jesaja beskrev faktiskt skulle finnas, när den ”nya jorden” blev en verklighet. Du känner antagligen till det han beskrev — att bygga hus och bo i dem, att plantera vingårdar och äta deras frukt, att länge kunna glädja sig åt sina händers verk, att en varg och ett lamm bor tillsammans och att ingen skada sker på hela jorden. Med andra ord, ett långt liv, trygga hem, ett överflöd av mat, ett tillfredsställande arbete och frid bland djuren och frid mellan människan och djuren.
22, 23. Vilken orsak till glädje kommer den framtida uppfyllelsen av Jesaja, kapitel 35, att ge?
22 Fyller inte den framtidsutsikten dig med glädje? Det bör den göra, för det var så Gud skapade oss att leva. (1 Moseboken 2:7—9) Vad innebär då detta, när det gäller profetian i Jesaja, kapitel 35, som vi begrundar? Det innebär att vi har ytterligare orsak att ropa högt av glädje. De bokstavliga öknarna och vattenlösa trakterna kommer att blomstra och ge oss anledning att vara glada. Då kommer människor med blå ögon eller bruna ögon eller någon annan vacker ögonfärg, men som nu är blinda, att kunna se. Våra medkristna som är döva, och även de av oss som hör dåligt, kommer att kunna höra tydligt. Vilken glädje att kunna använda den förmågan till att höra Guds ord läsas och förklaras och till att höra vindens sus i träden eller ett barns skratt och en fågels sång!
23 Det kommer också att innebära att de halta, och även de som nu har drabbats av reumatism, kommer att kunna röra sig utan smärta. Vilken befrielse! Då kommer bokstavliga vattenströmmar att forsa fram genom öknarna. Vi kommer att kunna både se vattnet som strömmar fram och höra det porlande ljudet. Vi kommer att kunna promenera omkring och vidröra det gröna gräset och papyrusplantorna. Det kommer verkligen att vara ett återupprättat paradis. Och tänk på glädjen att få vara i närheten av ett lejon eller andra vilda djur utan att vara rädd! Vi behöver inte börja beskriva den scenen, för vi har alla redan föreställt oss den och njutit av den.
24. Varför kan du instämma i orden i Jesaja 35:10?
24 Jesaja försäkrar oss: ”De som är friköpta av Jehova, de kommer att vända tillbaka, och de skall sannerligen komma till Sion med högt fröjderop; och glädje till obestämd tid kommer att vara över deras huvud.” Vi kan således instämma i att vi har orsak att ropa högt av glädje — glädje över det som Jehova redan gör för sitt folk i vårt andliga paradis och glädje över det som vi kan förvänta i det bokstavliga paradiset, som är så nära. Om dem som är glada — om oss — skriver Jesaja: ”Jubel och glädje kommer de att uppnå, och sorg och suckan skall fly bort.” — Jesaja 35:10.
-