Hjälpinsatser i samband med Hugo

De överlevande på ön Saint Croix omfamnade varandra av glädje och lättnad när orkanen dragit förbi, lyckliga över att vara vid liv. Snart hade massiva hjälpinsatser satts in för att ge de drabbade mat och husrum. Somliga försökte emellertid utnyttja de drabbades utsatta situation. Profithajar sålde sina varor till skandalösa priser. En påse is till exempel, som i vanliga fall kostar 79 cent, såldes för 10 dollar. Det förekom även plundring. Men sådana hjärtlösa handlingar överskuggades på det hela taget av många bevis på medmänsklighet och medkänsla. Särskilt anmärkningsvärd var den hjälpverksamhet som organiserades av Jehovas vittnen.

Redan före stormen besökte kristna äldste församlingsmedlemmar som bodde i mindre säkra hus och uppmanade dem att bege sig till mer välbyggda Rikets salar eller till dem av sina kristna bröder som hade säkrare hus. Medan Hugo drog förbi övernattade över 50 personer i Rikets sal i Summerville i South Carolina!

På Guadeloupe visade sig sådana förberedelser för stormen bli livsfrälsande. Enbart på denna ö förstördes 117 av vittnenas hus, och nära 300 blev svårt skadade. Dessutom fick åtta Rikets salar svåra skador, medan 14 andra fick lindriga skador.

Även om flera vittnen blev skadade, var det ingen som förlorade livet, varken på Guadeloupe eller någon annanstans i den karibiska övärlden. En vuxen son till ett Jehovas vittne omkom emellertid då han bokstavligt talat sögs upp av vinden när taket plötsligt blåste av huset.

Inte förrän tredje dagen efter stormen lyckades medkristna äntligen komma i telefonkontakt med sina bröder på Guadeloupe. Under tiden hade emellertid resande tillsyningsmän sammanträffat med avdelningskontorets personal på ön för att organisera arbetet och överblicka hjälpbehovet.

Snart hade vatten, livsmedel, kläder och andra förnödenheter frikostigt ställts till förfogande av mindre hårt drabbade vittnen. Vatten fanns också att tillgå på avdelningskontoret, och det var rörande att se hur bröder samlade ihop alla kärl som de kunde få tag i, fyllde dem och delade ut dem till behövande. Vittnen på Martinique var bland de första från andra länder som vidtog åtgärder för att hjälpa sina bröder på Guadeloupe.

Eftersom Guadeloupe står under fransk överhöghet, skickade Jehovas vittnen i Frankrike omedelbart en hjälpsändning med flyg till ön, bestående av plastpresenningar, nylonlinor och plastbehållare för vatten. Strax därefter skickade man i väg omkring 100 ton byggnadsmaterial till Guadeloupe, där det omedelbart distribuerades till behövande.

Också på Puerto Rico började vittnena genast organisera en hjälpaktion. Det första veckoslutet efter stormen begav sig hundratals vittnen från de delar av ön som undgått skador till ödelagda städer och byar för att hjälpa till med återuppbyggnadsarbetet. Två båtar lastade med livsmedel, byggnadsmaterial och omkring 40 vittnen begav sig i väg till den lilla ön Culebra. Radiostationen där uttryckte snart sin uppskattning av det återuppbyggnadsarbete som utfördes. Följande veckoslut skeppades 112 vittnen och sex ton byggnadsmaterial över till den lilla ön Vieques för ett liknande återuppbyggnadsarbete.

Inte förrän på fredagen, fem dagar efter stormen, kunde bröder från Puerto Rico hyra ett transportplan och frakta livsmedel och medicin till Saint Croix. En av bröderna rapporterar: ”Från luften såg hela ön ut som en soptipp. Hela byar var jämnade med marken. Sluttningarna var översållade med träbitar, metallstycken och annan bråte; det fanns inget spår av grönska, bara bruna trädstumpar och förbränt gräs som ryckts upp av stormbyar på närmare 90 meter per sekund.”

Efter att ha bildat sig en uppfattning om skadornas omfattning skickade vittnena dit omkring 75 ton byggnadsmaterial. Under oktober månad kom omkring 100 frivilliga från Puerto Rico och hjälpte bröderna på Saint Croix med återuppbyggnadsarbetet. En Rikets sal tjänade som nattkvarter. Varje arbetsdag inleddes med ett dryftande av en bibeltext, precis som vid Jehovas vittnens alla avdelningskontor. Kristna systrar från trakten tvättade, städade och lagade mat åt bröderna.

Sheila Williams hade sparat i åratal för att kunna bygga ett nytt hus och hade just flyttat in när orkanen Hugo förstörde det. När hon fick höra att hennes kristna bröder skulle komma från Puerto Rico för att hjälpa de drabbade, berättade hon detta för sina arbetskamrater. Men de sade: ”De kommer inte att göra något för att hjälpa dig. Du är svart, inte av spansk härkomst som de är.” Men till deras stora förvåning hade Sheila snart ett helt nytt hem!

En femårig flicka i Michigan i USA, som hade sett nyhetsrapporter om ödeläggelsen på Saint Croix, ville hjälpa dem som hade förlorat sina ägodelar. Hon frågade sin mamma om hon fick ge en av sina klänningar till en liten flicka, så att ”hon kan vara fin när hon går till Rikets sal”.

”Till min förvåning”, förklarade mamman, ”valde hon ut en av sina bästa klänningar.” Klänningen skickades i väg, och som framgår av bilden på sidan 18 blev en liten flicka på Saint Croix mycket förtjust över att få den.

[Bilder på sidan 18]

Till vänster: En flicka på Saint Croix iförd en klänning som skänkts av en femåring i Michigan som ville vara med och hjälpa till

Nedan: Jehovas vittnen på Guadeloupe sorterar en hjälpsändning med livsmedel

Nedan till vänster: Sheila Williams tillsammans med en av de frivilliga arbetare som hjälpte till att bygga upp hennes demolerade hus