Inblick i nyheterna
Berättelsen om floden inte överdriven
Bibelns skildring om en världsomfattande flod har länge kritiserats som grundad mer på fantasi än på fakta. New Catholic Encyclopedia hävdar: ”Man är numera allmänt ense om att episoden med Noa och arken inte är en verklig historisk redogörelse, utan att den är ett fantasifullt litterärt verk av helt annat slag.” Vissa skeptiker har påstått att all fukt i atmosfären skulle ha gett upphov åt bara några tiotals millimeter regn över hela jorden.
Men enligt skildringen i 1 Moseboken härrörde flodens vatten inte bara från fukten i atmosfären. I 1 Moseboken 1:6 (NW) sägs det att Skaparen påbjöd: ”Må det bli en [atmosfärisk] utsträckning mitt i vattnen, och må vattnen [i havet] skiljas från vattnen [ovanför utsträckningen].” Det vatten som svävade ovanför utsträckningen blev av allt att döma kvar där fram till floden. Enligt aposteln Petrus var det med hjälp av de atmosfäriska ”himlarna” och vattnet ovanför och nedanför dem som världen på Noas tid ”drabbades ... av förintelse då den översvämmades av vatten”. — 2 Petrus 3:5, 6; 1 Moseboken 1:7.
För en tid sedan fick man i Sydafrika känna av de förödande verkningarna av en vattenflod, när en översvämning drabbade provinsen Natal och krävde mer än 300 dödsoffer. Naturvårdaren K. H. Cooper sade i en kommentar om denna katastrof: ”Jag har ofta undrat över vad som skulle hända nu i vår tid, om det regnade utan uppehåll i 40 dagar och 40 nätter. ... Skulle ett sådant regn ha kunnat utplåna så gott som allt liv på jorden?” Cooper fortsatte: ”Sedan jag nu sett vad som hände efter bara fyra dagars regnande är jag övertygad om att berättelsen i Gamla testamentet är sann.”
Omsorg om de fattiga?
Hur skall klyftan som skiljer de fattiga från de rika kunna överbryggas? Den frågan togs för en tid sedan upp av påven i en encyklika med titeln Sollicitudo rei socialis (Den sociala omsorgen). Påven menade att kyrkan borde känna sig förpliktad att avhjälpa nöden för dem som lider. Hur då? ”När man ställs inför fall av nöd kan man inte ignorera dessa till förmån för överflödiga kyrkliga utsmyckningar och dyrbar rekvisita för gudsdyrkan. Det borde tvärtom vara en plikt att sälja dessa föremål i syfte att skaffa mat, dryck, kläder och husrum åt dem som saknar dessa förnödenheter.”
Men i en kommentar till påvens encyklika skrev Vatikanexperten Domenico Del Rio i tidningen La Repubblica: ”Det står klart att folk nu väntar på att få se ... påven själv och dem han har omkring sig föregå med gott exempel. Kyrkorna i Vatikanen och i Rom är fulla med ’dyrbar rekvisita’, möjligen också med ’överflödiga kyrkliga utsmyckningar’.” Likväl är det som tidskriften Fortune skriver: ”Vatikanens ledare stegrar sig inför tanken att avstå från så mycket som en grekisk urna för att skaffa fram pengar.”
När Jesus uppmanade en rik styresman att sälja alla sina ägodelar och dela ut pengarna åt de fattiga, var denne inte villig att göra det. Jesus påpekade med rätta: ”Där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.” — Markus 10:21, 22; Matteus 6:21.