”Jag är med er”

”Jehovas budbärare talade sedan ... och sade: ’”Jag är med er”, lyder Jehovas uttalande.’” (HAGGAJ 1:13)

1. Vilken profetisk parallell till våra dagar hänvisade Jesus till?

VI LEVER i en betydelsefull tid i historien. Som uppfyllelsen av Bibelns profetior visar har vi sedan 1914 levt på ”Herrens dag”. (Uppenbarelseboken 1:10) Du har kanske undersökt det här ämnet noga och vet att Jesus jämförde ”Människosonens dagar” med ”Noas dagar” och ”Lots dagar”. (Lukas 17:26, 28) Bibeln visar alltså att det här är fråga om en profetisk parallell. Men det finns en annan parallell som förtjänar vår uppmärksamhet.

2. Vilket uppdrag gav Jehova Haggaj och Sakarja?

² Vi skall undersöka en situation som rådde på de hebreiska profeterna Haggajs och Sakarjas tid. Vilket budskap, som är tillämpligt på Jehovas folk i vår tid, predikade dessa två trogna profeter? Haggaj och Sakarja var ”Jehovas budbärare” till judarna sedan dessa hade återvänt från fångenskapen i Babylon. De hade fått i uppdrag att försäkra israeliterna om att de hade Guds stöd i arbetet med att återuppbygga templet. (Haggaj 1:13; Sakarja 4:8, 9) Även om de böcker som Haggaj och Sakarja skrev är korta, är de en del av ”hela Skriften [som] är inspirerad av Gud och nyttig till undervisning, till tillrättavisning, till korrigering, till tuktan i rättfärdighet”. (2 Timoteus 3:16)

Budskap som bör intressera oss

3, 4. Varför bör vi intressera oss för Haggajs och Sakarjas budskap?

³ Haggajs och Sakarjas budskap var till stor hjälp för judarna på den tiden, och deras profetior fick en första uppfyllelse då. Men varför kan vi vara säkra på att dessa båda böcker angår oss i vår tid? Vi får en ledtråd i Hebréerna 12:26–29. Där citerar aposteln Paulus från Haggaj 2:6, där det sägs att Gud ”sätter himlen och jorden ... i gungning”. Denna gungning skulle till slut ”omstörta kungarikens troner och förinta styrkan hos nationernas kungariken”. (Haggaj 2:22)

⁴ När Paulus citerat Haggaj visar han vad som kommer att hända med ”nationernas kungariken”, och han talar om hur överlägset det kungarike är som inte kan skakas och som de smorda kristna skall ta emot. (Hebréerna 12:28) Av det här förstår vi att Haggajs och Sakarjas profetior pekade fram emot en tid som ännu hörde framtiden till då brevet till hebréerna skrevs under det första århundradet. På jorden finns fortfarande en kvarleva av smorda kristna, som är arvingar till det messianska kungariket tillsammans med Jesus. Därför måste Haggajs och Sakarjas bibelböcker ha stor betydelse för vår tid.

5, 6. Vad var bakgrunden till Haggajs och Sakarjas tjänst?

⁵ I Esras bok får vi reda på en del om den historiska bakgrunden. Efter det att judarna hade återvänt från fångenskapen i Babylon år 537 f.v.t., övervakade ståthållaren Serubbabel och översteprästen Josua (eller Jesua) arbetet med att lägga grunden till det nya templet år 536 f.v.t. (Esra 3:8–13; 5:1) Detta gav upphov till stor glädje, men snart började judarna bli rädda. I Esra 4:4 sägs det att motståndare, ”landets folk”, ständigt ”försvagade ... Judas folks händer och avskräckte dem från att bygga”. Dessa fiender, särskilt samarierna, kom med falska anklagelser mot judarna. Motståndarna fick Persiens kung att förbjuda arbetet med att bygga på templet. (Esra 4:10–21)

⁶ Den entusiasm som man först hade haft för tempelbygget svalnade. Judarna började ägna sig åt sina personliga intressen. Men år 520 f.v.t., 16 år efter det att templets grund hade lagts, reste Jehova upp Haggaj och Sakarja för att sporra folket att återuppta arbetet på templet. (Haggaj 1:1; Sakarja 1:1) Uppmuntrade av Jehovas budbärare och med tydliga bevis på hans stöd återupptog judarna arbetet på templet och fullbordade det år 515 f.v.t. (Esra 6:14, 15)

7. Vad i vår tid är en parallell till den situation som rådde i profeterna Haggajs och Sakarjas dagar?

⁷ Vet du vilken innebörd allt det här har för oss? Vi har ett arbete att utföra i förbindelse med predikandet av de ”goda nyheterna om kungariket”. (Matteus 24:14) Det här arbetet kom särskilt i förgrunden efter första världskriget. Alldeles som de forntida judarna befriades från bokstavlig fångenskap i Babylon, befriades Jehovas folk i våra dagar från fångenskapen i det stora Babylon, den falska religionens världsvälde. Guds smorda tjänare tog itu med uppgiften att predika och undervisa och att vägleda människor till den sanna tillbedjan. Det här arbetet pågår fortfarande, nu i ännu större omfattning, och du tar kanske själv del i det. Nu är den rätta tiden att utföra arbetet, för slutet för den onda tingens ordning ligger alldeles framför oss! Detta arbete som Jehova har gett oss att utföra måste fortsätta till dess han ingriper i människornas angelägenheter i den ”stora vedermödan”. (Matteus 24:21) Han kommer då att ta bort ondskan och göra så att den sanna tillbedjan utövas överallt på jorden.

8. Varför kan vi vara säkra på att få Guds stöd i vårt arbete?

⁸ Som Haggajs och Sakarjas profetior visar kan vi vara säkra på att få Jehovas stöd och välsignelse när vi helhjärtat tar del i det här arbetet. Trots att somliga regeringar försöker motarbeta Guds tjänare eller förbjuda deras arbete, har ingen regering kunnat stoppa predikoarbetet. Tänk bara på hur Jehova har välsignat arbetet med att predika om Guds kungarike under årtiondena efter första världskriget och ända fram till vår egen tid. Men det finns fortfarande mycket att göra.

9. Vilken situation i forna tider skall vi nu undersöka, och varför det?

⁹ Hur kan det vi lär oss av Haggaj och Sakarja sporra oss ännu mer att lyda Guds befallning att predika och undervisa? Vi skall se på några lärdomar som vi kan hämta från dessa båda bibelböcker. Tänk till exempel på en del detaljer i samband med arbetet med att bygga templet som de återförda judarna skulle utföra. Som redan nämnts fortsatte inte de judar som återvänt till Jerusalem från Babylon att bygga på templet. När de hade lagt grunden slöade de till. Vilken felaktig syn hade de lagt sig till med? Och vad kan vi lära oss av det?

Hur vi får en rätt syn

10. Vilken felaktig syn lade judarna sig till med, och vad blev följden?

¹⁰ De återförda judarna sade: ”Tiden har inte kommit.” (Haggaj 1:2) När de år 536 f.v.t. började bygga templet och lägga dess grund, då sade de inte att tiden inte hade kommit. Men det dröjde inte länge förrän de lät sig påverkas av motstånd från grannar och inblandning från de styrandes sida. Judarna började lägga större vikt vid sina egna hus och sin egen bekvämlighet. Jehova visade på skillnaden mellan deras egna hus, som var panelade med trä av utsökt kvalitet, och det ofullbordade templet och frågade: ”Är det tid för er själva att bo i era panelade hus, medan detta hus ligger i ruiner?” (Haggaj 1:4)

11. Varför förmanade Jehova judarna på Haggajs tid?

¹¹ Ja, judarnas syn på vad som var viktigast hade förändrats. I stället för att sätta Jehovas avsikt att få templet återuppbyggt främst inriktade de sig på sina egna intressen och sina egna bostäder. Arbetet på Guds hus för tillbedjan försummades. Jehovas ord i Haggaj 1:5 uppmanade judarna att låta sitt hjärta ”ge akt på ... [sina] vägar”. Jehova uppmanade dem att stanna upp och meditera över vad de höll på med och tänka på hur de påverkades av att de inte satte arbetet på templet främst i sitt liv.

12, 13. Hur beskrivs judarnas situation i Haggaj 1:6, och vad betyder den här versen?

¹² Som du förstår påverkades judarna personligen av sin felaktiga syn på vad som var viktigast. Lägg märke till Guds syn på saken i Haggaj 1:6: ”Ni har sått mycket, men man för in litet. Man äter, men inte nog för att bli mätt. Man dricker, men inte nog för att bli berusad. Man tar på sig kläder, men inte nog för att man skall bli varm; och den som låter leja sig, han låter leja sig för en börs med hål.”

¹³ Judarna bodde i det land som Gud hade gett dem, men marken gav inte den avkastning som de skulle önska. Jehova hade tagit bort sin välsignelse, något som han tidigare hade varnat för. (5 Moseboken 28:38–48) Utan hans stöd sådde judarna säd men fick en dålig skörd. Den var inte tillräcklig för att de skulle kunna äta sig mätta. Utan hans välsignelse kunde de inte klä sig i varma kläder. Det verkade också som om de pengar de tjänade hamnade i en börs full med hål och inte blev till någon nytta för dem. Vad betyder då orden: ”Man dricker, men inte nog för att bli berusad”? Det kan inte betyda att den som dricker sig berusad har välsignats av Gud, för Gud fördömer dryckenskap. (1 Samuelsboken 25:36; Ordspråksboken 23:29–35) Det är i stället ett uttryck som visar att judarna inte hade Guds välsignelse. De skulle endast kunna framställa en begränsad mängd vin, inte ens tillräckligt för att kunna göra någon berusad. Enligt Svenska Folkbibeln lyder Haggaj 1:6: ”Ni dricker men släcker inte törsten.”

14, 15. Vad lär vi oss av Haggaj 1:6?

¹⁴ Lärdomen av allt detta gäller inte hur vi skall utforma eller inreda vårt hem. Långt före den babyloniska fångenskapen hade profeten Amos förebrått de rika i Israel för att de hade ”elfenbenshus” och låg på ”elfenbensvilobäddar”. (Amos 3:15; 6:4) De fina husen och de vackra möblerna fanns inte kvar så länge. Allt plundrades av fientliga erövrare. Men många år senare, efter en landsflykt på 70 år, var det många bland Guds folk som ändå inte hade lärt sig något av detta. Har vi gjort det? Det är lämpligt att var och en av oss frågar sig: Hur mycket tid och energi lägger jag, ärligt talat, ner på mitt hem och på inredningen av det? Skulle jag kunna tänka mig att vidareutbilda mig för att få ett bra arbete, även om det skulle ta mycket av min tid åratal framöver och inkräkta på viktiga sidor av mitt andliga liv? (Lukas 12:20, 21; 1 Timoteus 6:17–19)

¹⁵ Det vi läser i Haggaj 1:6 bör få oss att förstå att vi behöver Guds välsignelse i vårt liv. Dessa judar i forna tider fick inte Guds välsignelse, och de fick ta konsekvenserna av det. Oavsett om vi har mycket eller lite i materiellt avseende kommer vi att lida andlig skada om vi inte får Jehovas välsignelse. (Matteus 25:34–40; 2 Korinthierna 9:8–12) Hur kan vi då få denna välsignelse?

Jehova ger hjälp genom sin ande

16–18. Vad betydde orden i Sakarja 4:6 för judarna i forna tider?

¹⁶ Haggajs medprofet, Sakarja, inspirerades att betona själva sättet på vilket Jehova motiverade och välsignade sina hängivna tjänare på den tiden. Detta visar hur han också kommer att välsigna dig. Vi läser: ”’Inte genom militär styrka, inte heller genom kraft, utan genom min ande’, har härarnas Jehova sagt.” (Sakarja 4:6) Du har antagligen hört den här versen citeras många gånger, men vad betydde den för judarna på Haggajs och Sakarjas tid, och vad betyder den för dig?

¹⁷ Glöm inte att Haggajs och Sakarjas inspirerade ord hade en enastående inverkan på judarna på den tiden. Det dessa båda profeter sade styrkte de trogna judarna. Haggaj började profetera i den sjätte månaden år 520 f.v.t. Sakarja började profetera i den åttonde månaden samma år. (Sakarja 1:1) Som du ser av Haggaj 2:18 återupptogs arbetet med templets grund på allvar i den nionde månaden. Judarna sporrades alltså att börja arbeta, och de lydde Jehova i full förtröstan på att han skulle stödja dem. Orden i Sakarja 4:6 har avseende på Guds stöd.

¹⁸ När judarna återvände till sitt hemland år 537 f.v.t. hade de ingen militärstyrka. Men Jehova beskyddade och vägledde dem på färden från Babylon. Och hans ande vägledde förhållandena när de började med arbetet på templet kort tid därefter. Så snart de kom i gång med arbetet igen skulle han ge dem sitt stöd genom sin heliga ande.

19. Vilket kraftigt inflytande övervanns av Guds ande?

¹⁹ I en serie om åtta syner försäkrade Jehova Sakarja om att han skulle vara med sitt folk, som troget skulle slutföra arbetet på templet. Den fjärde synen, som finns upptecknad i kapitel 3, visar att Satan aktivt motarbetade judarnas ansträngningar att fullborda tempelbygget. (Sakarja 3:1) Satan skulle verkligen inte tycka om att få se översteprästen Josua utföra tjänst för folket i ett nytt tempel. Djävulen försökte aktivt hindra judarna från att bygga på templet, men Jehovas ande hade en viktig uppgift i fråga om att avlägsna alla hinder och ge judarna kraft att fortsätta till dess templet var färdigt.

20. Hur hjälpte helig ande judarna att göra Guds vilja?

²⁰ Det verkade som om det fanns ett berglikt hinder i form av motstånd från regeringsämbetsmän som lyckats få till stånd ett förbud mot arbetet. Men Jehova lovade att det som var som ett ”berg” skulle avlägsnas och bli till ett ”slättland”. (Sakarja 4:7) Och det var just vad som hände! Kung Darius I lät undersöka saken och fann Cyrus memorandum som gav judarna rätt att återuppbygga templet. Darius upphävde därför förbudet och ordnade så att pengar från den kungliga skattkammaren gavs till judarna som ett bidrag till kostnaderna i samband med arbetet. Vilken häpnadsväckande förändring av förhållandena! Hade Guds ande något med detta att göra? Ja, det kan vi vara övertygade om. Templet färdigställdes år 515 f.v.t., i Darius I:s sjätte regeringsår. (Esra 6:1, 15)

21. a) Hur satte Jehova i forna tider ”alla nationerna i gungning”, och hur kom de ”dyrbara skatterna” in? b) Hur får detta en nutida uppfyllelse?

²¹ I Haggaj 2:5 påminde profeten judarna om det förbund som Gud hade ingått med dem vid berget Sinai, när ”hela berget skälvde mycket”. (2 Moseboken 19:18) På Haggajs och Sakarjas tid skulle Jehova åstadkomma en annan omvälvning, som beskrivs i symboliska ordalag i verserna 6 och 7. Förhållandena i det persiska väldet skulle bli oroliga, men arbetet på templet skulle fortsätta tills det var färdigt. Icke-judar, ”nationernas dyrbara skatter”, skulle till sist förhärliga Gud tillsammans med judarna på denna plats för tillbedjan. I våra dagar har Gud satt ”nationerna i gungning” genom vårt kristna predikoarbete, och ”nationernas dyrbara skatter” har kommit in för att tillbe honom tillsammans med den smorda kvarlevan. Ja, de smorda fyller nu tillsammans med de andra fåren Jehovas hus med härlighet. Dessa sanna tillbedjare väntar i tro på den tid då Jehova kommer att ”sätta himlen och jorden ... i gungning” i ett annat avseende. Det kommer att ske för att omstörta nationernas kungariken och tillintetgöra styrkan hos dem. (Haggaj 2:22)

22. Hur sätts nationerna i ”gungning”, vad har följden blivit, och vad kommer snart att inträffa?

²² Vi påminns om de omvälvningar som har förekommit i de olika element som beskrivs som ”himlen och jorden och havet och den torra marken”. En sådan stor förändring inträffade när Satan, Djävulen, och hans demoner slungades ner till jordens närhet. (Uppenbarelseboken 12:7–12) Dessutom har predikandet, som Guds smorda tjänare gått i spetsen för, sannerligen satt de jordiska elementen i den här världsordningen i gungning. (Uppenbarelseboken 11:18) Trots detta har ”en stor skara” av nationernas dyrbara skatter förenat sig med det andliga Israel i att tjäna Jehova. (Uppenbarelseboken 7:9, 10) Den stora skaran arbetar tillsammans med de smorda kristna med att predika de goda nyheterna om att Gud snart skall sätta alla nationerna i gungning vid Harmageddon. Detta kommer att leda till att den sanna tillbedjan fullkomnas överallt på jorden.

”Må era händer vara starka”

”Må era händer vara starka, ni som i dessa dagar hör dessa ord av profeternas mun.” (SAKARJA 8:9)

1, 2. Varför förtjänar Haggajs och Sakarjas böcker vår uppmärksamhet?

HAGGAJS och Sakarjas profetior skrevs för omkring 2 500 år sedan, men de är ändå av stor betydelse för ditt liv. Innehållet i de här båda böckerna är inte bara historia. Det är en del av ”allt som skrivits förr, ... till vår undervisning”. (Romarna 15:4) Mycket av det vi läser i dem får oss att tänka på verkliga händelser som har inträffat sedan Guds kungarike upprättades i himlen 1914.

² Aposteln Paulus skrev angående sådant som Guds folk fick vara med om för länge sedan: ”Det som hände dem tjänar som exempel, och det skrevs ner till varning för oss, över vilka slutet på tingens ordningar har kommit.” (1 Korinthierna 10:11) Därför undrar du kanske: Vilket värde har Haggajs och Sakarjas bibelböcker i vår tid?

3. Vad inriktade Haggaj och Sakarja sig på?

³ Som den föregående artikeln visade gällde Haggajs och Sakarjas profetior bland annat tiden efter det att judarna hade återvänt till sitt land, som Gud gett dem, sedan de blivit frigivna från fångenskapen i Babylon. De båda profeterna inriktade sig på återuppbyggandet av templet. Judarna lade grunden till templet år 536 f.v.t. Somliga av de äldre judarna tänkte på det förgångna, men de flesta ”höjde upp sin röst i fröjderop”. Men något ännu viktigare har faktiskt inträffat i vår egen tid. Vad är det? (Esra 3:3–13)

4. Vad hände strax efter första världskriget?

⁴ Strax efter första världskriget befriades Jehovas smorda tjänare från fångenskapen i det stora Babylon. Detta var ett starkt bevis för att de hade Jehovas stöd. Tidigare hade det förefallit som om religiösa ledare och deras politiska bundsförvanter hade lyckats sätta stopp för bibelforskarnas offentliga arbete med att predika och undervisa. (Esra 4:8, 13, 21–24) Men Jehova avlägsnade alla hinder som stod i vägen för det här arbetet. Under de år som gått sedan 1919 har arbetet med att predika om Guds kungarike blomstrat, och ingenting har kunnat stoppa det.

5, 6. Vilken storslagen uppfyllelse pekar Sakarja 4:7 fram emot?

⁵ Vi kan vara övertygade om att det arbete med att predika och undervisa som Jehovas lydiga tjänare i våra dagar utför med hans stöd kommer att fortsätta. I Sakarja 4:7 läser vi: ”Han skall föra fram huvudstenen. Höga rop skall höjas till den: ’Så behagfull! Så behagfull!’” Vilken storslagen uppfyllelse i vår egen tid pekar detta fram emot?

⁶ Sakarja 4:7 pekar fram emot den tid då den sanna tillbedjan av den suveräne Herren skall fullkomnas i hans andliga tempels jordiska förgård. Detta tempel är Jehovas anordning för att ge människor möjlighet att närma sig honom i tillbedjan på grundval av Kristi Jesu försoningsoffer. Det är sant att det stora andliga templet har funnits till ända sedan det första århundradet. Men den sanna tillbedjan i dess jordiska förgård måste fullkomnas. Miljontals tillbedjare tjänar nu i den jordiska förgården till det andliga templet. Alla dessa och stora skaror av uppväckta kommer att lyftas upp till fullkomlighet under Jesu Kristi tusenåriga styre. Vid slutet av de tusen åren kommer endast Guds sanna tillbedjare att finnas kvar på den renade jorden.

7. Vilken uppgift har Jesus när det gäller att fullkomna den sanna tillbedjan i våra dagar, och varför bör vi känna oss uppmuntrade av detta?

⁷ Ståthållaren Serubbabel och översteprästen Josua fick vara med om att se templet färdigställas år 515 f.v.t. I Sakarja 6:12, 13 förutsades den motsvarande uppgift som Jesus har när det gäller att fullkomna den sanna tillbedjan: ”Detta är vad härarnas Jehova har sagt: ’Här är den man vars namn är Telningen. Och från sin plats skall han skjuta upp, och han skall bygga Jehovas tempel. Och ... det är han som skall bära värdigheten; och han skall sitta som härskare på sin tron, och han skall bli en präst på sin tron.’” Kan någon hindra Rikets verk vid det andliga templet från att ha framgång, med tanke på att det stöds av Jesus, som är i himlen och får Davids kungliga släktlinje att skjuta upp? Nej, det kan ingen göra! Bör inte detta uppmuntra oss att fortsätta i vår tjänst och inte låta vardagliga bekymmer distrahera oss?

Det som bör komma främst

8. Varför måste arbetet vid det andliga templet komma främst i vårt liv?

⁸ För att vi skall få Jehovas stöd och välsignelse måste vi sätta arbetet vid det andliga templet främst i vårt liv. Till skillnad från de judar som sade: ”Tiden har inte kommit”, måste vi komma ihåg att vi lever i ”de sista dagarna”. (Haggaj 1:2; 2 Timoteus 3:1) Jesus förutsade att hans lojala efterföljare skulle predika de goda nyheterna om Guds kungarike och göra lärjungar. Vi måste se till att inte försumma vår privilegierade tjänst. Arbetet med att predika och undervisa som tillfälligt stoppades på grund av världens motstånd återupptogs 1919, men det är ännu inte slutfört. Men du kan vara övertygad om att det kommer att bli det!

9, 10. Vad måste vi göra för att få Jehovas välsignelse, och vad innebär det för oss?

⁹ Ju mer vi går in för detta arbete, desto större välsignelse kommer vi att få – både som ett folk och individuellt. Lägg märke till Jehovas löfte som försäkrar oss om detta. När judarna på nytt helhjärtat tillbad Jehova och på allvar återupptog arbetet med templets grund sade Jehova: ”Från denna dag skall jag skänka välsignelse.” (Haggaj 2:19) De skulle åter få hans ynnest i fullt mått. Tänk nu på de välsignelser som Gud utlovar: ”Där skall fridens säd vara; vinstocken skall ge sin frukt, och jorden skall ge sin avkastning, och himlen skall ge sin dagg; och jag skall låta de kvarvarande av detta folk ta allt detta i arv.” (Sakarja 8:9–13)

¹⁰ Precis som Jehova välsignade dessa judar andligen och materiellt, så kommer han att välsigna oss när vi flitigt och med glatt hjärta utför det arbete som han har gett oss. Till välsignelserna hör inbördes frid, trygghet, välstånd och andlig tillväxt. Men vi inser att vi för att få Jehovas fortsatta välsignelse måste utföra arbetet vid det andliga templet så som han vill att det skall utföras.

11. Hur kan vi rannsaka oss själva?

¹¹ Det är nu tid att vi låter vårt ”hjärta ge akt på” våra vägar. (Haggaj 1:5, 7) Vi bör ta oss tid att tänka över vad vi sätter främst i livet. För att vi skall få Jehovas välsignelse måste vi förhärliga hans namn och fortsätta vårt arbete vid hans andliga tempel. Vi kan fråga oss själva: Har mina prioriteringar ändrats? Är min nitälskan för Jehova, för hans sanning och för det arbete han har gett oss att utföra lika stark nu som den var när jag blev döpt? Påverkar en önskan att leva ett bekvämt liv det jag gör för Jehova och hans kungarike? Håller jag mig tillbaka lite grand på grund av människofruktan – rädsla för vad andra skall tycka och tänka? (Uppenbarelseboken 2:2–4)

12. Vilken situation bland judarna betonas i Haggaj 1:6, 9?

¹² Vi vill inte att Gud skall hålla tillbaka sin rika välsignelse på grund av att vi försummar arbetet med att förhärliga hans namn. Kom ihåg att de återförda judarna, efter att ha börjat så bra, fick ”bråttom, var och en med sitt eget hus”, som det sägs i Haggaj 1:9. De gick upp i sina egna vardagliga angelägenheter. Därför förde man ”in litet”, och det rådde brist på god mat, dryck och varma kläder. (Haggaj 1:6) Jehova välsignade dem inte längre. Kan vi lära oss något av detta?

13, 14. Hur kan vi tillämpa lärdomen i Haggaj 1:6, 9, och varför är det viktigt att vi gör det?

¹³ Håller du inte med om att vi, för att också i fortsättningen få Jehovas välsignelse, måste se till att inte söka våra egna intressen på bekostnad av tillbedjan av Jehova? Detta gäller oavsett om det som avleder vår uppmärksamhet är en önskan att bli rik, tjäna snabba pengar, skaffa högre och tidskrävande utbildning för att kunna göra karriär i den här världen eller gå kurser för att förverkliga oss själva.

¹⁴ Sådant behöver inte vara fel i sig självt. Men du inser säkert att det är ”döda gärningar” jämfört med det eviga livet. (Hebréerna 9:14) På vilket sätt? De är andligen döda, tomma och fruktlösa. Om man håller i med att ägna sig åt sådant, kan det leda till andlig död. Detta hände några av de smorda kristna på apostlarnas tid. (Filipperna 3:17–19) Det har hänt somliga i vår egen tid. Du kanske känner några som undan för undan har upphört med den kristna verksamheten och slutat komma till församlingen och som inte visar några tecken på att vilja börja tjäna Jehova igen. Vi hoppas verkligen att de skall komma tillbaka till Jehova, men faktum är att ”döda gärningar” kan leda till att han drar tillbaka sin ynnest och välsignelse. Du inser nog hur sorglig en sådan utveckling skulle vara. Den skulle kunna innebära förlusten av den glädje och frid som Guds ande ger. Och tänk vilken förlust det skulle vara att inte längre kunna glädja sig åt ett varmt kristet broderskap! (Galaterna 1:6; 5:7, 13, 22–24)

15. Hur visar Haggaj 2:14 allvaret i vår tillbedjan?

¹⁵ Det här är mycket allvarligt. Lägg märke till hur Jehova, enligt Haggaj 2:14, betraktade de judar som försummade hans tillbedjans hus för att panela sina egna hus, bokstavligt eller bildligt. ”’Så är detta folk, och så är denna nation inför mig’, lyder Jehovas uttalande, ’och så är allt vad deras händer har arbetat med och vad de än frambär där. Det är orent.’” Vad judarna än halvhjärtat frambar som offer på det tillfälliga altaret i Jerusalem, var det oacceptabelt så länge de försummade den sanna tillbedjan. (Esra 3:3)

Jehova lovar att ge sitt stöd

16. Vad kunde judarna vara säkra på, med tanke på de syner Sakarja fick?

¹⁶ De judar som lydigt arbetade med att återuppbygga Guds tempel försäkrades om Guds stöd, vilket visas av en serie om åtta syner som Sakarja fick. Den första synen garanterade att templet skulle färdigställas och att det skulle gå väl för Jerusalem och Juda så länge de lydigt fortsatte med sitt arbete. (Sakarja 1:8–17) Den andra synen lovade att alla regeringar som motarbetade den sanna tillbedjan skulle få ett slut. (Sakarja 1:18–21) Andra syner gav en försäkran om att Jehova skulle beskydda byggnadsarbetet, att skaror av människor från många nationer skulle komma till hans färdigställda tempel för att tillbe, att det skulle råda verklig fred och trygghet, att till synes berglika hinder för deras gudagivna arbete skulle bli till ”slättland”, att ondskan skulle avlägsnas och att de skulle få tillsyn och skydd av änglar. (Sakarja 2:5, 11; 3:10; 4:7; 5:6–11; 6:1–8) Som du förstår fick en sådan försäkran om Guds stöd dem som var lydiga att ändra sin livsstil och inrikta sig på det arbete som de hade blivit befriade av Gud för att utföra.

17. Vad bör vi fråga oss själva med tanke på den försäkran vi fått?

¹⁷ På liknande sätt bör försäkran om att den sanna tillbedjan med visshet kommer att segra få oss att vara verksamma och motivera oss att allvarligt tänka på Jehovas tillbedjans hus. Fråga dig själv: Visar mina mål och min livsstil att jag verkligen är övertygad om att det nu är tid att predika de goda nyheterna om Guds kungarike och göra lärjungar? Använder jag tillräckligt med tid till att studera Guds profetiska ord och intressera mig för det och tala om det med mina medtroende och andra som jag träffar?

18. Vad kommer att hända i framtiden, enligt Sakarja, kapitel 14?

¹⁸ Sakarja beskrev tillintetgörandet av det stora Babylon som kommer att följas av striden vid Harmageddon. Vi läser: ”Det skall bli en dag om vilken det är känt att den tillhör Jehova. Det skall inte vara dag och inte heller natt; och vid kvällstiden skall det vara ljust.” Ja, Jehovas dag kommer verkligen att bli en mörk, dyster dag för hans fiender på jorden! Men den kommer att bli en dag av fortsatt ljus och ynnest för hans trogna tillbedjare. Sakarja beskrev också hur allting i den nya världen kommer att förkunna Jehovas helighet. Den sanna tillbedjan vid Guds stora andliga tempel kommer att vara den enda formen av tillbedjan på jorden. (Sakarja 14:7, 16–19) Vilket storslaget löfte! Vi kommer att få se uppfyllelsen av det som har förutsagts och hur Jehovas suveränitet kommer att hävdas. Det kommer att bli en unik dag som tillhör Jehova!

Bestående välsignelser

19, 20. Varför tycker du att orden i Sakarja 14:8, 9 är uppmuntrande?

¹⁹ Efter den här häpnadsväckande händelsen kommer Satan och hans demoner att kastas i overksamhetens avgrund. (Uppenbarelseboken 20:1–3, 7) Därefter kommer välsignelser att flöda över mänskligheten under Kristi tusenåriga styre. Sakarja 14:8, 9 lyder: ”På den dagen skall levande vatten utgå från Jerusalem, hälften därav till havet i öster och hälften därav till havet i väster. Sommar och vinter skall det ske. Och Jehova skall vara kung över hela jorden. På den dagen skall Jehova visa sig vara en och hans namn ett enda.”

²⁰ ”Levande vatten”, eller ”en flod med livets vatten”, som är en bild av Jehovas anordningar för liv, kommer ständigt att flöda fram från sätet för det messianska kungariket. (Uppenbarelseboken 22:1, 2) En stor skara av Jehovas tillbedjare som har överlevt Harmageddon får nytta av detta genom att de blir befriade från den adamitiska dödens fördömelse. Också de döda får nytta av det genom en uppståndelse. Det här innebär att en ny fas av Jehovas styre över jorden kommer att börja. Människor på hela jorden kommer att erkänna Jehova som universums Suverän, den ende som förtjänar att bli tillbedd.

21. Vad bör vara vårt beslut?

²¹ Med tanke på allt som Haggaj och Sakarja förutsade och allt som har uppfyllts har vi all orsak att fortsätta med det arbete som Gud har gett oss att utföra i hans andliga tempels jordiska förgård. Må vi alla, tills den sanna tillbedjan har fullkomnats, sträva efter att sätta Guds kungarikes intressen främst. I Sakarja 8:9 uppmanas vi: ”Må era händer vara starka, ni som i dessa dagar hör dessa ord av profeternas mun.”