• Avfällighet — vägen till Gud blockerad
    Människans sökande efter Gud

    • Uppståndelsen avskaffad

      8. Vilken gåta har människan brottats med, och hur har de flesta religioner försökt lösa den?

      8 Som vi har sett genom hela den här boken har människan ständigt brottats med den gåta som gäller hennes korta, begränsade liv som slutar i döden. Som den tyske författaren Gerhard Herm förklarade i sin bok The Celts—The People Who Came Out of the Darkness (Kelterna — Folket som kom ut ur mörkret): ”Religion är bland annat ett sätt att få människor att finna sig i det faktum att de en dag måste dö, antingen genom löftet om ett bättre liv bortom graven eller återfödelse eller bådadera.” Praktiskt taget alla religioner har tron att människosjälen är odödlig och att den efter döden beger sig någonstans eller vandrar över i en annan varelse.

      9. Vilken slutsats drog den spanske forskaren Miguel de Unamuno beträffande Jesu tro på uppståndelsen?

      9 Nästan alla religioner i kristenheten i dag har också denna lära. Miguel de Unamuno, en känd spansk 1900-talsforskare, skrev om Jesus: ”Han trodde på en uppståndelse i köttet [som i Lasarus’ fall (se sidorna 249—252)], enligt judiskt synsätt, och inte på själens odödlighet, enligt [grekiskt] platoniskt synsätt. ... Beviset för detta kan man se i vilken ärlig uttolkande bok som helst.” Han drog slutsatsen: ”Själens odödlighet ... är en hednisk filosofisk lära.” (La Agonía Del Cristianismo [Kristendomens vånda]) Den ”hedniska filosofiska läran” nästlade sig in i kristenhetens lära, trots att Kristus uppenbart inte hade någon sådan tanke. — Matteus 10:28; Johannes 5:28, 29; 11:23, 24.

      10. Vad blev några konsekvenser av tron på en odödlig själ?

      10 Det försåtliga inflytandet från grekisk filosofi var en nyckelfaktor i den avfällighet som kom efter apostlarnas död. Den grekiska läran om den odödliga själen innebar ett behov av olika bestämmelseorter för själen — himmelen, helvetet, skärselden, paradiset och limbus.a Genom att manipulera med sådana läror blev det lätt för en prästklass att hålla sina hjordar undergivna och i fruktan för livet efter detta och att tvinga fram gåvor och bidrag från dem.