Vilka är de två vittnena som det talas om i Uppenbarelseboken, kapitel 11?

I Uppenbarelseboken 11:3 sägs det att två vittnen skulle profetera i 1 260 dagar. Sedan sägs det att vilddjuret skulle ”besegra dem och döda dem”. Men efter ”de tre och en halv dagarna” skulle de få livet tillbaka, och de som såg det skulle bli bestörta. (Upp. 11:7, 11)

Vilka är de här två vittnena? Detaljerna i berättelsen hjälper oss att ta reda på det. För det första får vi veta att de är ”symboliskt framställda genom de två olivträden och de två lampställen”. (Upp. 11:4) Detta påminner oss om lampstället och de två olivträden som beskrivs i Sakarjas profetia. De olivträden sägs vara en bild av ”de två smorda”, dvs. ståthållaren Serubbabel och översteprästen Josua, ”som står bredvid hela jordens Herre”. (Sak. 4:1–3, 14) För det andra beskrivs det hur de två vittnena utför tecken som liknar sådana som Mose och Elia utförde. (Jämför Uppenbarelseboken 11:5, 6 med 4 Moseboken 16:1–7, 28–35 och 1 Kungaboken 17:1; 18:41–45.)

Vad har berättelserna i Uppenbarelseboken och Sakarja gemensamt? I båda fallen handlar det om Jehovas smorda tjänare som tog ledningen under svåra tider. Uppenbarelsebokens elfte kapitel handlar alltså om de smorda bröder som tog ledningen när Guds rike upprättades i himlen 1914 och som predikade ”i säckväv” under tre och ett halvt år.

Efter att de här smorda vittnena hade predikat i säckväv blev de bildligt talat dödade när de fängslades under en jämförelsevis kortare period, symboliskt talat tre och en halv dagar. Guds folks fiender trodde att de hade lyckats ta död på vittnenas arbete, och det var de mycket glada över. (Upp. 11:8–10)

Men precis som det var förutsagt fick de två vittnena livet tillbaka efter de tre och en halv dagarna. Dessa smorda blev inte bara frigivna ur fängelset, utan de som var trogna fick också en särskild uppgift av Gud genom sin herre, Jesus Kristus. 1919 var de bland dem som han utsåg till ”den trogne och omdömesgille slaven”, som skulle ge Guds folk andlig mat i de sista dagarna. (Matt. 24:45–47; Upp. 11:11, 12)

Intressant nog kopplar Uppenbarelseboken 11:1, 2 samman de här händelserna med att det andliga templet skulle mätas, eller inspekteras. Även Malakis tredje kapitel talar om att det andliga templet skulle inspekteras och säger att det sedan skulle komma en period av rening. (Mal. 3:1–4) Hur länge pågick det här arbetet med att inspektera och rena? Det sträckte sig från 1914 till början av 1919. Den perioden inbegriper både de 1 260 dagarna (42 månader) och de symboliska tre och en halv dagarna som Uppenbarelsebokens elfte kapitel talar om.

Vi är verkligen glada över att det här andliga reningsarbetet har blivit utfört så att Jehova har ett rent folk som utför ”förträffliga gärningar”. (Tit. 2:14) Vi uppskattar också de trogna smorda som tog ledningen under en period av prövning, och som därigenom visade sig vara de två symboliska vittnena.a