Kapitel 11

Finns ditt namn i livets bok?

SARDES

1. Vilket andligt tillstånd råder i församlingen i Sardes, och hur börjar Jesus sitt budskap?

OMKRING 50 kilometer söder om det nutida Akhisar (Tyatira) finns platsen för nästa församling som står i tur att få ett budskap från den förhärligade Jesus: Sardes. På 500- talet före den vanliga tideräkningen var denna stad den stolta huvudstaden i det forntida riket Lydien och sätet för den oerhört rike kungen Kroisos (Krösus). Nu, i Johannes’ dagar, har staden drabbats av svåra tider, och dess forna glans under Kroisos är bara historia. På liknande sätt har den kristna församlingen där blivit andligen utarmad. Det är första gången som Jesus inte börjar sitt budskap med berömmande ord. I stället säger han: ”Och skriv till Sardesförsamlingens ängel: Detta säger han som har Guds sju andar och de sju stjärnorna: ’Jag känner dina gärningar, och jag vet att du har det namnet att du är vid liv, men du är död.’” – Uppenbarelseboken 3:1.

2. a) Vad betyder det för de kristna i Sardes att Jesus har ”de sju andarna”? b) Vilket rykte hade Sardesförsamlingen, men hur förhöll det sig i verkligheten?

² Varför identifierar Jesus sig som den ”som har Guds sju andar”? Därför att dessa andar representerar Jehovas heliga ande som så rikligt flödar fram. Johannes beskriver dem också senare som ”sju ögon”, vilket vittnar om den genomträngande synförmåga som Guds heliga ande skänker Jesus. (Uppenbarelseboken 5:6) På det viset blir han i stånd att avslöja och ta itu med vilken situation som än må förekomma. (Matteus 10:26; 1 Korintierna 4:5) Församlingen i Sardes har rykte om sig att vara levande, aktiv. Men Jesus kan se att den är andligen död. Av allt att döma har de flesta av dess medlemmar sjunkit tillbaka i en likgiltighet som påminner om deras tillstånd innan de blev kristna. – Jämför Efesierna 2:1–3; Hebréerna 5:11–14.

3. a) Varför borde ”Sardesförsamlingens ängel” särskilt uppmärksamma det faktum att Jesus har ”de sju stjärnorna”? b) Vilket kraftfullt råd ger Jesus församlingen i Sardes?

³ Jesus påminner också ”Sardesförsamlingens ängel” om att han är den som har ”de sju stjärnorna”. Han håller dessa församlingsäldste i sin högra hand och har myndighet att styra och leda dem i deras herdearbete. De bör inrikta sina hjärtan på att ”med visshet känna ... [sin] hjords utseende”. (Ordspråksboken 27:23, NW) Därför vore det bäst för dem att noggrant lyssna till Jesu följande ord: ”Bli vaksam och styrk det som är kvar och var nära att dö, för jag har inte funnit dina gärningar helt fullgjorda inför min Gud. Fortsätt därför att ha i minnet vad du har fått och vad du har hört, och fortsätt att hålla dig till det, och ändra sinne. Ja, om du inte vaknar upp, skall jag komma som en tjuv, och du skall alls inte veta i vilken stund jag skall komma över dig.” – Uppenbarelseboken 3:2, 3.

4. Hur kunde Petrus’ ord ha hjälpt församlingen i Sardes att styrka ”det som är kvar”?

⁴ De äldste i Sardes behöver påminna sig den glädje de först hade, när de lärde känna sanningen, och de välsignelser de sedan fick. Men nu är de döda i fråga om andlig verksamhet. Deras församlingslampa håller på att slockna till följd av brist på trosgärningar. Många år tidigare skrev aposteln Petrus till församlingarna i Asien (bland vilka Sardes troligtvis innefattades) för att hos dem bygga upp uppskattning av de härliga goda nyheter som de kristna hade mottagit och som hade förkunnats ”med helig ande utsänd från himmelen” – representerad av de sju andarna i Johannes’ syn. Petrus påminde också de kristna i Asien om att de tillhörde ”ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, en helig nation, ett folk till att vara en särskild egendom”, för att de vitt och brett skulle ”förkunna hans dygder”, hans som hade kallat dem ”ut ur mörkret in i sitt underbara ljus”. (1 Petrus 1:12, 25; 2:9) Begrundan av sådana andliga sanningar kommer att hjälpa församlingen i Sardes att ändra sinne och att styrka ”det som är kvar”. – Jämför 2 Petrus 3:9.

5. a) Vad hände med uppskattningen hos de kristna i Sardes? b) Vad kommer att hända, ifall de kristna i Sardes inte ger gensvar till Jesu råd?

⁵ Just nu är deras uppskattning av och kärlek till sanningen lika en eld som nästan har dött ut. Det är bara några få kolstycken som fortsätter att glöda. Jesus uppmuntrar dem att blåsa liv i glöden, att få elden att flamma upp igen, att ändra sinne i fråga om de synder som deras försumlighet har lett dem in i och att bli en andligen levande församling igen. (Jämför 2 Timoteus 1:6, 7.) Annars kommer församlingen i Sardes inte att vara beredd, när Jesus kommer oväntat – ”som en tjuv” – för att verkställa domen. – Matteus 24:43, 44.

Jesus kommer ”som en tjuv”

6. I vilket avseende kom Jesus ”som en tjuv” år 1918, och hur var tillståndet bland dem som bekände sig vara hans efterföljare?

⁶ Jesu varning att han skall komma ”som en tjuv” sträcker sig ända in i vår tid. Den hade en särskild tillämpning på kristna som levde kvar när Herrens dag började. Strax efter år 1914 uppfylldes Malakis profetia: ”’Se! Jag sänder min budbärare, och han skall röja en väg framför mig. Och plötsligt skall där komma till Sitt tempel den sanne Herren, som ni söker, och förbundets budbärare, som ni finner behag i. Se! Han skall sannerligen komma’, har härars Jehova sagt.” (Malaki 3:1, NW; Uppenbarelseboken 1:10) Jesus kom som ”förbundets budbärare” för att inspektera och döma dem som påstod sig vara hans efterföljare. (1 Petrus 4:17) Vid den tidpunkten, år 1918, var kristenheten invecklad i blodsutgjutelsen i första världskriget och var fullständigt död i andlig bemärkelse. Även sanna kristna, som före kriget hade predikat så nitiskt, genomgick en period av andlig sömnaktighet. Några av deras ledande äldste blev satta i fängelse, och predikoverksamheten upphörde nästan. När Jehovas ande väckte dessa kristna året därpå, var inte alla redo. En del var, likt de dåraktiga jungfrurna i Jesu liknelse, inte andligt rustade för privilegiet att tjäna Jehova. Men glädjande nog fanns det många som, i likhet med de förtänksamma jungfrurna, hade gett akt på Jesu maning: ”Var alltså ständigt vaksamma, eftersom ni inte vet vare sig dagen eller stunden.” – Matteus 25:1–13.

7. Varför behöver kristna i vår tid hålla sig vakna?

⁷ Den kristnes behov av att hålla sig vaken upphörde inte tidigt under Herrens dag. I sin stora profetia angående ”tecknet då alla dessa ting skall komma till en avslutning” framställde Jesus en kraftfull varning: ”Men om denna dag eller den stunden har ingen vetskap. ... Ta er ständigt i akt, håll er vakna, för ni vet inte när det är den fastställda tiden. Men vad jag säger er, det säger jag till alla: Var ständigt vaksamma.” (Markus 13:4, 32, 33, 37) Ja, ända till nuvarande stund kvarstår behovet för oss var och en, vare sig vi tillhör de smorda eller den stora skaran, att hålla oss vakna och kämpa mot att falla i andlig sömn. När Jehovas dag kommer ”som en tjuv om natten”, må vi då bli funna klarvakna, så att vi kan få en gynnsam dom. – 1 Tessalonikerna 5:2, 3; Lukas 21:34–36; Uppenbarelseboken 7:9.

8. Hur har Johannesklassen i vår tid stimulerat Guds folk till att hålla sig andligen vid liv?

⁸ Johannesklassen i vår tid är själv vaken för behovet av att stimulera Guds folk till att hålla sig andligen vid liv. För detta ändamål ordnar man med särskilda sammankomster över hela jorden flera gånger per år. För något år sedan var det totala närvaroantalet vid 2.981 områdessammankomster 10.953.744, och 122.701 nya troende blev döpta. Johannesklassen har i mer än hundra år använt tidskriften Vakttornet för att förkunna Jehovas namn och uppsåt. Som svar på bitter förföljelse under de båda världskrigen väckte Vakttornet upp Jehovas vittnen till förnyat liv genom att publicera sådana artiklar som ”Saliga äro de som icke frukta” (1919; på svenska 1921), ”En uppmaning till verksamhet” (1925; på svenska 1926) och ”Seger över förföljelsen” (1942).

9. a) Vilken fråga bör alla kristna ställa sig? b) Vilken uppmuntran har Vakttornet gett?

⁹ Ständig självrannsakan är livsviktig för alla kristna i församlingarna i vår tid, liksom det var i Sardes. Vi bör alla fortsätta att fråga oss själva: Är våra ”gärningar helt fullgjorda” inför vår Gud? Uppodlar vi för egen del, utan att fördenskull döma andra, en självuppoffrandets ande, och strävar vi efter att ägna helhjärtad tjänst åt Gud? I förbindelse med detta har tidskriften Vakttornet gett uppmuntran genom att ta upp sådana ämnen som ”Fortsätt att genom prövning visa vad ni själva är” och ”Vi lever inte längre för oss själva”.a Låt oss, då vi nu har denna skriftenliga hjälp, utforska vårt innersta medan vi försöker vandra ödmjukt och hängivet i ostrafflighet inför Jehova. – Psalm 26:1–3; 139:23, 24.

”Några få namn”

10. Vilket uppmuntrande inslag lade Jesus märke till i församlingen i Sardes, och hur bör detta påverka oss?

¹⁰ Jesu följande ord till församlingen i Sardes är mycket uppmuntrande. Han säger: ”Men ändå har du några få namn i Sardes som inte har fläckat ner sina ytterkläder, och de skall vandra med mig i vita kläder, därför att de är värdiga. Den som segrar skall på så sätt bli iförd vita ytterkläder; och jag skall inte alls utplåna hans namn ur livets bok, utan jag skall kännas vid hans namn inför min Fader och inför hans änglar.” (Uppenbarelseboken 3:4, 5) Visst livar dessa ord upp oss och stärker oss i vårt beslut att vara trogna! På grund av försumlighet från en äldstekrets’ sida kan en hel församling falla i djup andlig sömn. Men trots det kan det finnas enskilda individer i församlingen som modigt strävar efter att bevara sin kristna identitet ren och obefläckad och på så vis fortsätter att ha ett gott namn hos Jehova. – Ordspråksboken 22:1.

11, 12. a) På vilket sätt måste somliga ha liknat dessa trogna ”få namn” i Sardes, även under det stora avfallet? b) Vilken lättnad fick vetelika kristna erfara under Herrens dag?

¹¹ Ja, de ”ytterkläder” som omnämns syftar på en persons rättfärdiga identitet som kristen. (Jämför Uppenbarelseboken 16:15; 19:8.) Det måste vara hjärtevärmande för Jesus att upptäcka att ”några få namn”, några få smorda kristna i Sardes, trots det stora flertalets likgiltighet ändå lyckas bevara sin identitet. När till bekännelsen kristna gick upp i det stora Babylon, världsväldet av falsk religion, under århundradenas lopp i samband med det stora avfallet, måste det på liknande sätt hela tiden ha funnits några få individer som försökt föra en ojämn kamp för att göra Jehovas vilja. Dessa var rättfärdiga liksom vete gömt mitt i en uppsjö av sekteristiskt ogräs. – Uppenbarelseboken 17:3–6; Matteus 13:24–29.

¹² Jesus lovade att han skulle vara med de här vetelika kristna ”alla dagar intill avslutningen på tingens ordning”. Han vet vilka de är och känner till det goda namn de har byggt upp åt sig. (Matteus 28:20; Predikaren 7:2) Föreställ dig den glädje dessa ”få” trogna kände, som ännu var vid liv när Herrens dag började! De blev nu äntligen avskilda från den andligen döda kristenheten och samlades in i en rättfärdig församling som mer liknade församlingen i Smyrna. – Matteus 13:40–43.

13. Vilka välsignelser finns i beredskap för smorda kristna som inte ”fläckat ner sina ytterkläder”?

¹³ De i Sardes som är trogna intill änden och som inte befläckar sin kristna identitet får del av förverkligandet av ett underbart hopp. Efter upprättandet av Jesu messianska rike år 1914 blir de uppväckta till andligt liv, och som segrare blir de iklädda vita ytterkläder till symbol av sin fläckfria, ofördärvade rättfärdighet. De har vandrat på den smala vägen som leder till liv och kommer att få glädjas åt en evig belöning. – Matteus 7:14; se också Uppenbarelseboken 6:9–11.

För alltid i livets bok!

14. Vad är ”livets bok”, och vilkas namn finns upptecknade i den?

¹⁴ Vad är ”livets bok”, och vilkas namn kommer att bevaras i den? Livets bok, eller skriftrulle, åsyftar förteckningen över de Jehovas tjänare som skall få gåvan evigt liv. (Malaki 3:16) Här i Uppenbarelseboken åsyftas i synnerhet namnen på smorda kristna. Men också namnen på dem som skall få evigt liv på jorden finns upptecknade i boken. För övrigt kan namn bli ”utplånade” ur den. (2 Moseboken 32:32, 33) Men de av Johannesklassen vars namn står kvar i livets bok fram till deras död får ta emot odödligt liv i himmelen. (Uppenbarelseboken 2:10) Det här är de namn som Jesus särskilt kommer att kännas vid inför sin Fader och inför hans änglar. Tänk vilken storslagen belöning!

15. Hur kommer medlemmar av den stora skaran att få sina namn outplånligt inskrivna i livets bok?

¹⁵ Den stora skaran, vars medlemmar också har sina namn skrivna i livets bok, kommer att komma ut ur den stora vedermödan levande. Genom att utöva tro under Jesu hela tusenåriga styre och under det avgörande prov som sedan följer kommer dess medlemmar att belönas med evigt liv i paradiset på jorden. (Daniel 12:1; Uppenbarelseboken 7:9, 14; 20:15; 21:4) Deras namn kommer då att förbli outplånligt inskrivna i livets bok. I vetskap om vad som här framställs genom helig ande, reagerar du då inte med entusiasm på Jesu återkommande maning: ”Den som har öra, han må höra vad anden säger till församlingarna”? – Uppenbarelseboken 3:6.

[Fotnoter]

Kapitel 12

”Fortsätt med att hålla fast vid vad du har”

FILADELFIA

1. I vilken stad låg den församling som Jesu sjätte budskap riktades till, och vad betyder stadens namn?

BRODERLIG TILLGIVENHET – vilken åtråvärd egenskap! Utan tvivel hade Jesus den i åtanke när han framställde sitt sjätte budskap, som är riktat till församlingen i Filadelfia, för detta namn betyder ”broderlig tillgivenhet”. Den åldrige Johannes minns ännu det tillfälle, för mer än 60 år sedan, när Petrus tre gånger betygade för Jesus att han, Petrus, hyste varm tillgivenhet för sin herre. (Johannes 21:15–17) Visar de kristna i Filadelfia å sin sida broderlig tillgivenhet? Av allt att döma gör de det!

2. Vad var Filadelfia för en stad, vad kännetecknades församlingen i den staden av, och vad säger Jesus till denna församlings ängel?

² Filadelfia på Johannes’ tid var en ganska välmående stad som låg omkring 50 kilometer sydost om Sardes (i närheten av den nutida turkiska staden Alasehir). Något som emellertid är mer beaktansvärt är den kristna församlingens välstånd där. Med vilken glädje måste de inte ha tagit emot den representant som på sin färd till dem antagligen kom via Sardes! Det budskap han har med sig innehåller upplivande råd för dem. Men först hänvisar det till den myndighet dess eminente avsändare besitter. Han säger: ”Och skriv till Filadelfiaförsamlingens ängel: Detta säger han som är helig, som är sann, som har Davids nyckel, som öppnar så att ingen skall stänga och stänger så att ingen öppnar.” – Uppenbarelseboken 3:7.

3. Varför är det passande att Jesus kallas ”helig”, och hur kan det sägas att han är ”sann”?

³ Johannes hade hört Petrus säga till människan Jesus Kristus: ”Du har uttalanden om evigt liv; och vi har trott och har lärt känna att du är Guds helige.” (Johannes 6:68, 69) Eftersom Jehova Gud är heligheten själv, måste hans enfödde Son också vara ”helig”. (Uppenbarelseboken 4:8) Jesus är också ”sann”. Det grekiska ord som används här (a·lē·thi·nós) betecknar äkthet. I den meningen är Jesus det sanna ljuset och det sanna brödet som kom ner från himmelen. (Johannes 1:9; 6:32) Han är den sanna vinstocken. (Johannes 15:1) Jesus är sann också i den bemärkelsen att han är trovärdig. Han talar alltid sanningen. (Se Johannes 8:14, 17, 26.) Denne Guds Son är verkligen värdig att få tjäna som kung och domare. – Uppenbarelseboken 19:11, 16.

”Davids nyckel”

4, 5. Vilket förbund hade ”Davids nyckel” samband med?

⁴ Jesus har ”Davids nyckel”. Den gör han bruk av och ”öppnar så att ingen skall stänga och stänger så att ingen öppnar”. Vad är denna ”Davids nyckel”?

⁵ Det var med Israels kung David som Jehova slöt ett förbund om ett evigt rike. (Psalm 89:2–5, 35–38 [1–4, 34–37]) Davids hus härskade på Jehovas tron i Jerusalem från år 1070 till år 607 f.v.t., men då verkställdes Guds dom på detta rike på grund av att man ägnade sig åt det som var ont. Jehova började därmed uppfylla sin profetia i Hesekiel 21:27 (NW): ”En ruin, en ruin, en ruin skall jag göra det till [det jordiska Jerusalem]. Och vad detta angår, skall det [kungavärdighetens spira i Davids släktlinje] sannerligen inte tillhöra någon, förrän han kommer som har den lagliga rätten, och jag skall ge det åt honom.”

6, 7. När och hur skulle han som hade ”den lagliga rätten” framträda?

⁶ När och hur skulle denne ”med den lagliga rätten” framträda? Hur skulle Davids rikes spira ges åt honom?

⁷ Omkring 600 år senare blev en ättling till kung David, den judiska jungfrun Maria, havande genom helig ande. Gud sände ängeln Gabriel för att tala om för Maria att hon skulle få en son som skulle kallas Jesus. Gabriel tillade: ”Denne skall vara stor och skall kallas den Högstes Son; och Jehova Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall för alltid härska som kung över Jakobs hus, och hans rike skall inte få något slut.” – Lukas 1:31–33.

8. Hur bevisade sig Jesus själv vara kvalificerad att ta i arv det davidiska kungadömet?

⁸ När Jesus år 29 v.t. blev döpt i Jordanfloden och smord med helig ande, blev han den förutbestämde kungen i Davids släktlinje. Han visade föredömligt nit i att predika de goda nyheterna om Riket och gav likaså sina lärjungar i uppdrag att predika. (Matteus 4:23; 10:7, 11) Jesus ödmjukade sig ända till döden på en tortyrpåle och bevisade sig därmed vara fullt kvalificerad för att ta det davidiska kungadömet i arv. Jehova uppväckte Jesus som en odödlig ande och upphöjde honom till sin egen högra sida i himlarna. Där fick han ta i arv alla det davidiska rikets rättigheter. I sinom tid skall Jesus utöva sin rätt att ”dra kuvande fram mitt ibland ... [sina] fiender”. – Psalm 110:1, 2, NW; Filipperna 2:8, 9; Hebréerna 10:13, 14.

9. På vilket sätt använder Jesus Davids nyckel till att öppna och till att stänga?

⁹ Fram till dess skulle Jesus ha användning för Davids nyckel och öppna dörren till möjligheter och privilegier som har med Guds rike att göra. Genom Jesus skulle Jehova nu befria smorda kristna på jorden ”från mörkrets myndighet” och överföra dem ”till sin älskade Sons rike”. (Kolosserna 1:13, 14) Nyckeln skulle också användas för att från dessa privilegier utestänga sådana som visade sig vara otrogna. (2 Timoteus 2:12, 13) Eftersom denne bestående arvinge till Davids rike har Jehovas stöd, kan ingen skapelse hindra honom från att fullgöra plikter som dessa. – Jämför Matteus 28:18–20.

10. Vilken uppmuntran ger Jesus församlingen i Filadelfia?

¹⁰ I och med att Jesu ord till de kristna i Filadelfia kommer från en sådan auktoritativ källa, måste de vara särskilt tröstande! Han berömmer dem, i det han säger: ”Jag känner dina gärningar – se, jag har inför dig ställt en öppnad dörr, som ingen kan stänga – och jag vet att du har något lite kraft och att du har hållit mitt ord och inte har visat dig falsk mot mitt namn.” (Uppenbarelseboken 3:8) Församlingen har varit verksam, och en dörr har öppnats inför dem – utan tvivel en dörr av möjlighet till kristen tjänst. (Jämför 1 Korintierna 16:9; 2 Korintierna 2:12.) Därför uppmuntrar Jesus församlingen att helt och fullt utnyttja möjligheten att predika. De har uthärdat och visat att de har tillräckligt med kraft att, med Guds andes hjälp, fortsätta att utföra fler ”gärningar” i Jehovas tjänst. (2 Korintierna 12:10; Sakarja 4:6) De har lytt Jesu befallningar och har inte förnekat Kristus, vare sig i ord eller i gärning.

”De skall falla ned inför dig”

11. Vilken välsignelse utlovar Jesus åt de kristna, och hur gick detta i uppfyllelse?

¹¹ På grund av det lovar Jesus dem frukt: ”Se! Jag skall ge dem från Satans synagoga, dem som säger att de är judar, och ändå inte är det, utan ljuger – se, jag skall få dem att komma och betyga sin vördnad inför dina fötter och få dem att förstå att jag har kommit att älska dig.” (Uppenbarelseboken 3:9) Det är möjligt att församlingen, alldeles som i Smyrna, har haft problem med de judar som bor där. Jesus betecknar dessa som ”Satans synagoga”. Trots detta är åtminstone några av dessa judar villiga att inse att det som de kristna har predikat om Jesus är sanningen. Deras vördnadsbetygelse kommer antagligen att ske på det sätt som beskrivs av Paulus i 1 Korintierna 14:24, 25, det vill säga att de verkligen ändrar sinne och blir kristna genom att helt och fullt uppskatta den stora kärlek Jesus visade, i det han gav ut sin själ till förmån för sina lärjungar. – Johannes 15:12, 13.

12. Varför skulle medlemmar av den judiska synagogan i Filadelfia antagligen bli bestörta över att få veta att några av dem skulle ”falla ned” inför det kristna samfundet på orten?

¹² Medlemmar av den judiska synagogan i Filadelfia skulle antagligen bli bestörta över att få veta att några av dem skulle komma att ”betyga sin vördnad” inför det kristna samfundet på orten. Med tanke på det faktum att det utan tvivel finns många icke-judar i den församlingen, väntar de sig nog att raka motsatsen skall ske. Varför? Därför att Jesaja förutsade: ”[Icke-judiska] konungar skall vara dina [Israels folks] barns vårdare och furstinnor deras ammor, de skall falla ned inför dig med ansiktet mot jorden.” (Jesaja 49:23; 45:14; 60:14) Sakarja blev inspirerad att i liknande ordalag skriva: ”Det kommer att ske i de dagarna att tio män av nationernas alla språk kommer att gripa tag, ja de kommer helt visst att gripa tag i en mans, en judes, mantelflik och säga: ’Vi vill gå med er, för vi har hört att Gud är med er.’” (Sakarja 8:23, NW) Ja, icke-judar skulle komma att falla ner för judar, och inte tvärtom!

13. Vilka var de judar som skulle få erfara uppfyllelsen av profetiorna som riktades till det forntida Israel?

¹³ De här profetiorna riktades till Guds utvalda nation. När de uttalades innehade det köttsliga Israel denna ärofulla ställning. Men när den judiska nationen förkastade Messias försköt Jehova den. (Matteus 15:3–9; 21:42, 43; Lukas 12:32; Johannes 1:10, 11) Vid pingsten år 33 v.t. utvalde han i deras ställe det sanna Guds Israel, den kristna församlingen. Dess medlemmar är de andliga judarna som har en sann hjärtats omskärelse. (Apostlagärningarna 2:1–4, 41, 42; Romarna 2:28, 29; Galaterna 6:16) Det enda sätt varpå enskilda köttsliga judar kunde komma tillbaka in i ett gynnat förhållande till Jehova från och med då var genom att sätta tro till Jesus som Messias. (Matteus 23:37–39) Tydligen höll detta på att hända med några enskilda individer i Filadelfia.a

14. På vilket sätt har Jesaja 49:23 och Sakarja 8:23 haft en framträdande uppfyllelse i vår tid?

¹⁴ Nu i vår tid har sådana profetior som Jesaja 49:23 och Sakarja 8:23 haft en mycket framträdande uppfyllelse. Till följd av Johannesklassens predikande har ett stort antal människor trätt in genom den öppnade dörren till tjänst för Riket.b De flesta av dessa har kommit ut ur kristenheten, vars religioner falskeligen påstår sig vara det andliga Israel. (Jämför Romarna 9:6.) Som en stor skara tvättar de sina dräkter och gör dem vita genom att utöva tro på Jesu offerblod. (Uppenbarelseboken 7:9, 10, 14) De lyder Kristi rikes styre och hoppas få ärva dess välsignelser här på jorden. De kommer till Jesu smorda bröder och ”faller ned” inför dem, andligen talat, eftersom de ”har hört att Gud är med” dem. De bistår dessa smorda, med vilka de blir förenade i ett världsvitt brödraskap. – Matteus 25:34–40; 1 Petrus 5:9.

”Prövningens stund”

15. a) Vad lovade Jesus de kristna i Filadelfia, och vad uppmuntrades de att göra? b) Vilken ”krona” såg de kristna fram emot att få motta?

¹⁵ Jesus fortsätter med att säga: ”Därför att du har bevarat ordet om min uthållighet, skall också jag bevara dig från den prövningens stund, som skall komma över hela den bebodda jorden för att sätta dem på prov som bor på jorden. Jag kommer snabbt. Fortsätt med att hålla fast vid vad du har, för att ingen skall ta din krona.” (Uppenbarelseboken 3:10, 11) Även om de kristna på Johannes’ tid inte skulle komma att få leva fram till Herrens dag (som började år 1914), fick de genom sin förtröstan på att Jesus skulle komma kraft att fortsätta att predika. (Uppenbarelseboken 1:10; 2 Timoteus 4:2) ”Kronan”, eller belöningen evigt liv, fanns i beredskap för dem i himmelen. (Jakob 1:12; Uppenbarelseboken 11:18) Om de var trogna till döden skulle ingen kunna beröva dem denna belöning. – Uppenbarelseboken 2:10.

16, 17. a) Vad är ”den prövningens stund, som skall komma över hela den bebodda jorden”? b) Vilket tillstånd rådde bland de smorda vid början av ”den prövningens stund”?

¹⁶ Men vad är ”prövningens stund”? Utan tvivel fick dessa kristna i Asien lov att utstå ytterligare en våg av fruktansvärd förföljelse från det kejserliga Rom.c Den större uppfyllelsen är emellertid den sållningens och domens stund som slutligen kom under Herrens dag, vilken nådde sin höjdpunkt från år 1918 och framåt. Prövningen har bestått i att avgöra huruvida någon är för Guds upprättade rike eller för Satans värld. Dess varaktighet är relativt kort, en ”timme”, men den är inte över än. Så länge den inte är det, får vi aldrig glömma att vi lever i ”prövningens stund”. – Lukas 21:34–36.

¹⁷ År 1918 ställdes Johannesklassen av smorda kristna – i likhet med den ståndaktiga församlingen i Filadelfia – inför förföljelse från den nutida ”Satans synagoga”. Religiösa ledare inom kristenheten, som påstod sig vara andliga judar, påverkade illistigt styresmännen att undertrycka sanna kristna. Trots detta ansträngde de sig hårt för att bevara ordet om Jesu uthållighet, och med andlig hjälp, med påtaglig ”lite kraft”, kunde de därför överleva och blev uppväckta till att träda in genom den dörr som nu fanns öppnad inför dem. På vilket sätt?

”En öppnad dörr”

18. Vilket förordnande gjorde Jesus år 1919, och på vilket sätt liknade denna förordnade skara Hiskias trogne förvaltare?

¹⁸ År 1919 uppfyllde Jesus sitt löfte och erkände den lilla skaran av äkta smorda kristna som sin ”trogne och omdömesgille slav”. (Matteus 24:45–47) Dessa trädde in i ett privilegium som liknade det som den trogne förvaltaren Eljakim på kung Hiskias tid var i besittning av.d Jehova sade om Eljakim: ”Jag skall ge honom Davids hus’ nyckel att bära. När han öppnar, skall ingen stänga, och när han stänger, skall ingen öppna.” Eljakim tog på sig tunga ansvarsuppgifter för Hiskia, Davids kunglige son. På liknande sätt har den smorda Johannesklassen i vår tid fått ”Davids hus’ nyckel” att bära, i det att den har anförtrotts det messianska rikets jordiska intressen. Jehova har styrkt sina tjänare för detta privilegium och ökat deras lilla kraft till dynamisk energi som räcker för ett ofantligt globalt vittnande. – Jesaja 22:20, 22; 40:29.

19. Hur skötte Johannesklassen de ansvarsuppgifter som Jesus gav den år 1919, och med vilket resultat?

¹⁹ Från och med år 1919 satte den smorda kvarlevan, i det man följde Jesu exempel, i gång en energisk kampanj med att vitt och brett förkunna de goda nyheterna om Riket. (Matteus 4:17; Romarna 10:18) Till följd av detta kom några av den nutida Satans synagoga, kristenheten, fram till den smorda kvarlevan, ändrade sinne och ”föll ned” inför den, det vill säga erkände slavens myndighet. De kom också för att tjäna Jehova tillsammans med de äldre av Johannesklassen. Detta fortsatte fram till dess att det fulla antalet av Jesu smorda bröder hade insamlats. Sedan har ”en stor skara ... ur alla nationer” kommit för att ”falla ned” inför den smorde slaven. (Uppenbarelseboken 7:3, 4, 9) Slaven och den här stora skaran tjänar tillsammans som en enda hjord av Jehovas vittnen.

20. Varför måste Jehovas vittnen i vår tid vara särskilt starka i tron och verksamma i Guds tjänst?

²⁰ Jehovas vittnen i vår tid är, likt de kristna i Filadelfia, förenade i ett band av äkta broderlig tillgivenhet, och de är medvetna om att det predikoarbete de måste utföra är brådskande. Snart kommer ridån att falla för Satans onda värld i samband med den stora vedermödan. Må var och en av oss bli befunnen stark i tron och verksam i Guds tjänst vid den tidpunkten, så att våra namn inte kommer att utplånas ur Jehovas livets bok. (Uppenbarelseboken 7:14) Låt oss ta Jesu förmaning till församlingen i Filadelfia mycket allvarligt, så att vi kan hålla fast vid våra tjänsteprivilegier och vinna belöningen evigt liv.

Segrarnas välsignelser

21. Hur har smorda kristna i vår tid ”bevarat ordet om ... [Jesu] uthållighet”, och vilken framtidsutsikt finns i beredskap för dem?

²¹ Johannesklassen i vår tid har ”bevarat ordet om ... [Jesu] uthållighet”, det vill säga, de har följt hans exempel och hållit ut. (Hebréerna 12:2, 3; 1 Petrus 2:21) På så sätt har de i hög grad blivit uppmuntrade av det som Jesus fortsätter med att säga till församlingen i Filadelfia: ”Den som segrar, honom skall jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han skall aldrig mer gå ut ur det.” – Uppenbarelseboken 3:12a.

22. a) Vad är det tempel som tillhör Jesu Gud? b) Hur kommer de smorda kristna som segrar att bli pelare i detta tempel?

²² Vilket privilegium det är för en person att vara en pelare i Jehovas tempel! I det forntida Jerusalem var det bokstavliga templet centrum för Jehovas tillbedjan. Inne i templet frambar översteprästen en dag varje år blodet av offerdjur inför det övernaturliga ljuset som representerade Jehovas närvaro i ”det allraheligaste”. (Hebréerna 9:1–7) Vid Jesu dop var det ett annat tempel som kom till, en stor andlig, tempelliknande anordning för tillbedjan av Jehova. Det allraheligaste i det templet finns i himmelen, där Jesus vederbörligen trädde fram ”inför Guds person”. (Hebréerna 9:24) Jesus är översteprästen, och det har framburits bara ett enda offer för att fullständigt täcka alla synder: den fullkomliga människan Jesu utgjutna blod. (Hebréerna 7:26, 27; 9:25–28; 10:1–5, 12–14) Smorda kristna på jorden tjänar, så länge som de förblir trogna, som underpräster i detta tempels jordiska förgårdar. (1 Petrus 2:9) Men när de väl har segrat, får även de träda in i det himmelska allraheligaste och bli orubbliga stöttepelare i den tempelliknande anordningen för tillbedjan. (Hebréerna 10:19; Uppenbarelseboken 20:6) Det finns ingen risk att de någonsin kommer att ”gå ut ur det” igen.

23. a) Vilket löfte ger Jesus därpå åt de smorda kristna som segrar? b) Vad leder det till att Jehovas namn och det nya Jerusalems namn skrivs på kristna segrare?

²³ Jesus fortsätter med att säga: ”Och jag skall skriva på honom min Guds namn och namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem, som kommer ner från himmelen från min Gud, och mitt eget nya namn.” (Uppenbarelseboken 3:12b) Ja, de här segrarna har Jehovas namn skrivet på sig – namnet på sin egen och Jesu Gud. Detta visar klart och tydligt att Jehova och Jesus är två skilda personer och inte två delar i en treenig gudom. (Johannes 14:28; 20:17) Hela skapelsen måste komma att inse att dessa smorda tillhör Jehova. De är hans vittnen. De har också skrivet på sig namnet på det nya Jerusalem, den himmelska stad som kommer ner från himmelen i den meningen att den utsträcker sitt välgörande styre över hela den trogna mänskligheten. (Uppenbarelseboken 21:9–14) Alla de jordiska kristna fåren kommer på det sättet också att veta att dessa smorda segrare är medborgare i Riket, det himmelska Jerusalem. – Psalm 87:5, 6; Matteus 25:33, 34; Filipperna 3:20; Hebréerna 12:22.

24. Vad representerar Jesu nya namn, och hur är det skrivet på trogna smorda kristna?

²⁴ Slutligen har smorda segervinnare Jesu nya namn skrivet på sig. Detta åsyftar Jesu nya ämbete och de unika privilegier som förunnats honom av Jehova. (Filipperna 2:9–11; Uppenbarelseboken 19:12) Ingen annan får lära känna det namnet, i den betydelsen att ingen annan får vara med om dessa erfarenheter eller anförtros dessa privilegier. Men när Jesus skriver sitt namn på sina trogna bröder, kommer de in i ett förtroligt förhållande till honom i det himmelska och får också del av de privilegier han har. (Lukas 22:29, 30) Det är inte att undra på att Jesus avslutar sitt budskap till dessa smorda genom att upprepa maningen: ”Den som har öra, han må höra vad anden säger till församlingarna.” – Uppenbarelseboken 3:13.

25. Hur kan varje enskild kristen i vår tid tillämpa den princip som ligger till grund för det råd Jesus gav församlingen i Filadelfia?

²⁵ Vilken fin uppmuntran det här budskapet måste ha varit för de trogna kristna i Filadelfia! Och det innehåller sannerligen en kraftfull lärdom också för Johannesklassen nu, under Herrens dag. Dess principer är dock av betydelse för varje enskild kristen, vare sig det är en av de smorda eller ett av de andra fåren. (Johannes 10:16) Var och en av oss gör väl i att fortsätta att frambringa Rikets frukt på samma sätt som de kristna i Filadelfia gjorde. Vi har alla åtminstone något lite kraft. Vi kan alla göra något i Jehovas tjänst. Låt oss göra bruk av denna kraft! Låt oss vara vakna för att träda in genom varje dörr som öppnas för oss i fråga om ökade privilegier i Rikets tjänst! Vi kan rentav be Jehova om att öppna en sådan dörr. (Kolosserna 4:2, 3) Medan vi följer Jesu mönster i fråga om uthärdande och bevisar oss vara lojala mot hans namn, vill vi visa att vi också har ett öra med vilket vi hör vad Guds heliga ande säger till församlingarna.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 63]

Många blir hjälpta att falla ner

Av de 144.000 smorda som skall få ta det himmelska riket i arv måste en kvarleva, Johannesklassen, på mindre än 9.000 ännu fullborda sitt levnadslopp här på jorden. Samtidigt har en stor skara ökat till mer än 6.600.000. (Uppenbarelseboken 7:4, 9) Vad är det som har bidragit till att åstadkomma denna oerhörda tillväxt? De olika skolor som leds av Jehovas vittnen har varit en stor bidragande orsak. Till skillnad från kristenhetens seminarier, som lär ut världsliga filosofier och nedvärderar bibeln, inpräglar vittnenas skolor djup tro på Guds ord hos sina deltagare. De påvisar dess praktiska tillämplighet i fråga om ett rent, moraliskt levnadssätt och hängiven tjänst för Gud. Sedan 1943 har varje församling av Jehovas vittnen över hela världen skolan i teokratisk tjänst i sin Rikets sal. Miljoner deltagare är med i denna skola varje vecka, där man följer ett enhetligt bibliskt undervisningsprogram.

Sedan 1959 har Jehovas vittnen även lett Skolan i Rikets tjänst för utbildning av församlingsäldste och biträdande tjänare. Sedan 1977 har också Skolan i pionjärtjänst utbildat hundratusentals bröder och systrar, som, med en äkta Filadelfiaanda, tjänar Jehova på heltid i predikoarbetet. År 1987 satte man i gång med Skolan för förordnade tjänare för att utbilda manliga vittnen till särskilda uppdrag på det världsvida fältet.

Den mest framträdande bland de skolor som leds av Jehovas vittnen har varit Vakttornets Bibelskola Gilead. Sedan 1943 har den här missionärsskolan i delstaten New York utexaminerat två grupper av elever nästan varje år. Sammanlagt har mer än 7.000 tjänare åt Jehova utbildats för missionärsarbete i andra länder. De som genomgått den här skolan har tjänat i mer än hundra länder, i vilka de många gånger i stor utsträckning medverkat till att få i gång Rikets verk. Några av de första missionärerna är fortfarande verksamma efter omkring 60 år och samarbetar med nyare missionärer i att befrämja utvidgningen av Jehovas organisation över hela världen. Vilken fantastisk utvidgning detta har varit!

[Tabell på sidan 64]

År 1919 öppnade den regerande kungen Jesus en möjligheternas dörr i fråga om kristen tjänst. Ett ökande antal hängivna kristna har utnyttjat denna möjlighet.

1918 14 3.868 591

1928 32 23.988 1.883

1938 52 47.143 4.112

1948 96 230.532 8.994

1958 175 717.088 23.772

1968 200 1.155.826 63.871

1978 205 2.086.698 115.389

1988 212 3.430.926 455.561

1998 233 5.544.059 698.781

2005 235 6.390.022 843.234

[Fotnoter]

[Tabell på sidan 64]

Jehovas vittnens verksamhet är helhjärtad. Betrakta till exempel antalet timmar de använt i prediko- och undervisningsarbetet och det stora antal kostnadsfria bibelstudier de har lett i människors hem.

1918 19.116 Ingen uppgift

1928 2.866.164 Ingen uppgift

1938 10.572.086 Ingen uppgift

1948 49.832.205 130.281

1958 110.390.944 508.320

1968 208.666.762 977.503

1978 307.272.262 1.257.084

1988 785.521.697 3.237.160

1998 1.186.666.708 4.302.852

2005 1.278.235.504 6.061.534

Kapitel 13

Köp guld, renat av eld

LAODICEA

1, 2. Var ligger den sista av de sju församlingar som får motta ett budskap från den förhärligade Jesus, och vad är kännetecknande för staden?

LAODICEA är den sista av de sju församlingar som får ett budskap från den uppväckte Jesus. Vilka tankeväckande och stimulerande upplysningar det innehåller!

² I våra dagar hittar man ruinerna efter Laodicea nära Denizli, omkring 90 kilometer sydost om Alasehir. Under det första århundradet var Laodicea en blomstrande stad. Den var en knutpunkt för viktiga vägar och ett betydelsefullt centrum för bank- och handelsväsen. Försäljningen av en välkänd ögonsalva bidrog till stadens välstånd, och den var också berömd för sina högklassiga kläder som framställdes av fin svart ull. Bristen på vatten, som hade varit ett stort problem för staden, hade lösts genom att man ledde fram vatten från varma källor som låg en bit bort. Därför var vattnet bara ljummet när det kom fram till staden.

3. Hur inleder Jesus sitt budskap till församlingen i Laodicea?

³ Laodicea låg nära Kolosse. I sitt brev till Kolosse omnämner Paulus ett brev som han hade sänt till Laodicea. (Kolosserna 4:15, 16) Vi vet inte vad Paulus skrev i det brevet, men det budskap som Jesus nu sänder till laodicéerna visar att de sjunkit ner till ett bedrövligt andligt tillstånd. Men som vanligt åberopar Jesus först sina egna kreditiv och säger: ”Och skriv till Laodiceaförsamlingens ängel: Detta säger Amen, det trogna och sanna vittnet, Guds skaparverks början.” – Uppenbarelseboken 3:14.

4. På vilket sätt är Jesus ”Amen”?

⁴ Varför kallar Jesus sig för ”Amen”? Den titeln skänker rättslig tyngd åt hans budskap. ”Amen” är en translitterering av ett hebreiskt ord som betyder ”sannerligen”, ”må så ske”, och används i slutet av böner för att bekräfta de tankar som uttryckts i dem. (1 Korintierna 14:16) Jesus är ”Amen” på grund av att hans fläckfria ostrafflighet och offerdöd bestyrkte och garanterade förverkligandet av alla Jehovas dyrbara löften. (2 Korintierna 1:20) Sedan dess har alla böner med rätta riktats till Jehova genom Jesus. – Johannes 15:16; 16:23, 24.

5. På vilket sätt är Jesus ”det trogna och sanna vittnet”?

⁵ Jesus är också ”det trogna och sanna vittnet”. I profetiorna blir han ofta förknippad med trofasthet, sanning och rättfärdighet, eftersom han är fullständigt tillförlitlig som en Jehova Guds tjänare. (Psalm 45:5 [4]; Jesaja 11:4, 5; Uppenbarelseboken 1:5; 19:11) Han är det största vittnet för Jehova. Som ”Guds skaparverks början” har Jesus i själva verket förkunnat Guds härlighet från själva begynnelsen. (Ordspråksboken 8:22–30) Som människa på jorden bar han vittnesbörd om sanningen. (Johannes 18:36, 37; 1 Timoteus 6:13) Efter sin uppståndelse lovade han att ge sina lärjungar helig ande och sade till dem: ”Ni skall vara vittnen om mig både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och till jordens mest avlägsna del.” Från och med pingsten år 33 v.t. ledde Jesus dessa smorda kristna i att predika de goda nyheterna ”i hela skapelsen under himmelen”. (Apostlagärningarna 1:6–8; Kolosserna 1:23) Jesus förtjänar sannerligen att kallas det trogna och sanna vittnet. Det skulle vara till nytta för de smorda kristna i Laodicea att lyssna till hans ord.

6. a) Hur beskriver Jesus det andliga tillståndet i församlingen i Laodicea? b) I vilket avseende har de kristna i Laodicea underlåtit att följa Jesu fina exempel?

⁶ Vilket budskap har Jesus för laodicéerna? Han har inget beröm att ge. Han säger dem rakt på sak: ”Jag känner dina gärningar, och jag vet att du är varken varm eller kall. Jag skulle önska att du vore antingen kall eller varm. Således, därför att du är ljum och varken kall eller varm, står jag i begrepp att spy ut dig ur min mun.” (Uppenbarelseboken 3:15, 16) Hur skulle du reagera på ett sådant budskap från Herren Jesus Kristus? Skulle du inte vakna upp och rannsaka dig själv? Helt visst behöver laodicéerna rycka upp sig, för de har blivit andligen slöa och tar av allt att döma alltför många saker för givna. (Jämför 2 Korintierna 6:1.) Jesus, som de som kristna borde ha efterliknat, visar alltid glödande nit för Jehova och hans tjänst. (Johannes 2:17) Dessutom har ödmjuka personer funnit att han alltid är vänlig och mild, lika uppfriskande som en bägare kallt vatten en brännande het dag. (Matteus 11:28, 29) Men de kristna i Laodicea är varken varma eller kalla. Likt det vatten som flyter ner i deras stad har de blivit halvvarma, ljumma. De riskerar att bli fullständigt förkastade av Jesus, utspydda ur hans mun! Må vi för vår del alltid nitiskt, i likhet med Jesus, sträva efter att vara andligt uppfriskande mot andra. – Matteus 9:35–38.

”Du säger: ’Jag är rik’”

7. a) Hur identifierar Jesus roten till de kristnas problem i Laodicea? b) Varför säger Jesus att de kristna i Laodicea är ”blinda och nakna”?

⁷ Vad är i själva verket roten till laodicéernas problem? Vi får en god uppfattning om det av Jesu följande ord: ”Därför att du säger: ’Jag är rik och har förvärvat rikedomar och behöver ingenting alls’, medan du inte vet att du är eländig och ömkansvärd och fattig och blind och naken.” (Uppenbarelseboken 3:17; jämför Lukas 12:16–21.) Eftersom de bor i en välbärgad stad, känner de sig trygga på grund av sina rikedomar. Troligtvis har deras livsstil påverkats av stadion och av teatrarna och gymnasierna, så att de har blivit ”älskare av sinnliga njutningar hellre än älskare av Gud”.a (2 Timoteus 3:4) Men de materiellt rika laodicéerna är andligen utarmade. De har få, om ens några, skatter samlade i himmelen. (Matteus 6:19–21) De har inte bevarat sitt öga ogrumlat, gett Guds rike främsta platsen i sitt liv. De befinner sig verkligen i mörker, blinda, utan någon andlig synförmåga. (Matteus 6:22, 23, 33) Dessutom är de, trots de fina klädesplagg som de i sitt materiella välstånd kan ha skaffat sig, nakna i Jesu ögon. De har inga andliga ytterkläder som identifierar dem som kristna. – Jämför Uppenbarelseboken 16:15.

8. a) På vilket sätt råder det i våra dagar en situation som påminner om den i Laodicea? b) På vilket sätt har somliga kristna bedragit sig själva i denna giriga värld?

⁸ Vilket förskräckligt tillstånd! Men lägger vi inte ofta märke till en liknande situation nu för tiden? Vad är den bakomliggande orsaken? Det är en självsäker inställning som härrör från förtröstan på materiella ägodelar och mänskliga resurser. I likhet med kristenhetens kyrkobesökare har somliga bland Jehovas folk bedragit sig själva. De tror att de kan behaga Gud genom att besöka möten bara någon gång då och då. De tror att de kan klara sig genom att vara ”ordets görare” enbart i symbolisk bemärkelse. (Jakob 1:22) Trots upprepade varningar från Johannesklassen inriktar de sina hjärtan på att skaffa sig eleganta kläder, bilar och hem och på ett liv som kretsar kring rekreation och nöjen. (1 Timoteus 6:9, 10; 1 Johannes 2:15–17) Allt detta får till följd att deras andliga uppfattningsförmåga avtrubbas. (Hebréerna 5:11, 12) I stället för att vara likgiltigt ljumma behöver de på nytt tända ”andens eld” och visa prov på uppfriskande iver i fråga om att ”predika ordet”. – 1 Tessalonikerna 5:19; 2 Timoteus 4:2, 5.

9. a) Vilka ord av Jesus borde skaka om ljumma kristna, och varför? b) Hur kan vilsegångna ”får” bli hjälpta av församlingen?

⁹ Hur betraktar Jesus ljumma kristna? Hans rättframma ord borde verkligen skaka om dem: ”Du [vet] inte ... att du är eländig och ömkansvärd och fattig och blind och naken.” Deras samveten är okänsliga så till den grad att de inte ens inser vilket förfärligt tillstånd de befinner sig i. (Jämför Ordspråksboken 16:2; 21:2.) Ett sådant allvarligt tillstånd i församlingen kan inte lättvindigt avfärdas. Genom att föregå med gott exempel i fråga om nit och genom att utöva sitt herdeskap i kärlek kan äldste och andra som utsetts av dem vara i stånd till att väcka upp dessa vilsegångna ”får” till den glädje de tidigare kände i sin helhjärtade tjänst. – Lukas 15:3–7.

Råd angående att ”bli rik”

10. Vad är det ”guld” som Jesus uppmanar de kristna i Laodicea att köpa från honom?

¹⁰ Finns det något botemedel mot den sorgliga situationen i Laodicea? Ja, förutsatt att dessa kristna vill följa Jesu råd: ”[Jag] råder ... dig att av mig köpa guld, renat av eld, för att du skall bli rik.” (Uppenbarelseboken 3:18a) Äkta kristet ”guld”, renat av eld och i vilket all slagg avlägsnats, kommer att göra dem rika ”inför Gud”. (Lukas 12:21) Var kan de köpa sådant guld? Inte från bankirerna i Laodicea, utan från Jesus! Aposteln Paulus förklarade vad detta guld är, när han uppmanade Timoteus att ge föreskrifter åt välbärgade kristna ”att göra gott, att vara rika på förträffliga gärningar, att vara frikostiga, redo att dela med sig, varigenom de tryggt samlar en skatt åt sig som en utmärkt grundval för framtiden”. Det är endast genom att ge ut av sig själva på det här sättet som de kan ”gripa fast tag om det verkliga livet”. (1 Timoteus 6:17–19) De materiellt välbärgade laodicéerna borde ha följt Paulus’ råd och på så vis blivit andligen rika. – Se också Ordspråksboken 3:13–18.

11. Vilka nutida exempel har vi på sådana som köpt ”guld, renat av eld”?

¹¹ Finns det nutida exempel på sådana som köpt ”guld, renat av eld”? Ja, det finns det! Redan när Herrens dag närmade sig väcktes en liten grupp bibelforskare till medvetande om det falska i kristenhetens många babyloniska läror, till exempel treenighetsläran, läran om själens odödlighet, läran om pina i en helveteseld, barndop och tillbedjan av bilder (däribland korset och bilder av Maria). Dessa kristna förfäktade bibelns sanning och kungjorde Jehovas rike som mänsklighetens enda hopp och Jesu lösenoffer som grundvalen för frälsning. Nästan 40 år i förväg pekade de på året 1914 som det år som angetts i bibelns profetior som slutet på hedningarnas tider, som åtföljdes av en skrämmande händelseutveckling på jorden. – Uppenbarelseboken 1:10.

12. Vem var en av dem som tog ledningen bland uppvaknande kristna, och på vilket sätt var han ett framstående exempel i fråga om att samla skatter i himmelen?

¹² Den som tog ledningen bland dessa uppvaknande kristna var Charles Taze Russell, som tidigt under 1870-talet bildade en bibelstudiegrupp i Allegheny (numera en del av Pittsburgh) i Pennsylvania i USA. När han började sitt sökande efter sanningen var han i kompanjonskap med sin far och på väg att bli miljonär. Men han sålde sin andel i affärskedjan och spenderade sin förmögenhet på att hjälpa till att finansiera kungörandet av Guds rike över hela jorden. År 1884 blev Russell den förste presidenten i den organisation som nu är känd som Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. Han dog år 1916 på ett tåg nära Pampa i Texas, medan han var på väg till New York, utmattad av sin sista predikotur i västra Förenta staterna. Han utgjorde ett framstående exempel i fråga om att samla andliga skatter i himmelen, ett exempel som följs av hundratusentals självuppoffrande pionjärförkunnare nu i vår tid. – Hebréerna 13:7; Lukas 12:33, 34; jämför 1 Korintierna 9:16; 11:1.

Att stryka på andlig ögonsalva

13. a) Hur kommer andlig ögonsalva att förbättra laodicéernas tillstånd? b) Vilket slags kläder rekommenderar Jesus, och varför?

¹³ Jesus ger också denna stränga förmaning till laodicéerna: ”[Köp] vita ytterkläder, för att du skall bli klädd och för att din nakenhets skam inte skall bli uppenbar, och ögonsalva till att gnida in dina ögon med, för att du skall se.” (Uppenbarelseboken 3:18b) De bör söka bot för sin andliga blindhet genom att köpa läkande ögonsalva, inte den som säljs av farmaceuterna i Laodicea, utan det slags salva som bara Jesus kan tillhandahålla. Den salvan skulle kunna hjälpa dem att få andlig urskillning, så att de kan vandra på ”de rättfärdigas stig”, med sina strålande ögon fokuserade på att göra Guds vilja. (Ordspråksboken 4:18, 25–27) På så vis kan de sätta på sig, inte de dyrbara kläder av svart ull som framställs i Laodicea, utan fina ”vita ytterkläder” som uppenbarar deras privilegierade identitet som Jesu Kristi efterföljare. – Jämför 1 Timoteus 2:9, 10; 1 Petrus 3:3–5.

14. a) Vilken andlig ögonsalva har funnits att få sedan år 1879? b) Vad har varit den yttersta källan till Jehovas vittnens ekonomiska understöd? c) Hur skiljer sig Jehovas vittnen från andra i fråga om hur bidragen används?

¹⁴ Finns det andlig ögonsalva att få nu i vår tid? Ja, visst finns det det! År 1879 började pastor Russell, som han i all vänskaplighet kallades, att till försvar för sanningen utge den tidskrift som i dag är känd över hela världen som Vakttornet förkunnar Jehovas rike. I dess andra nummer förklarade han: ”[Denna tidskrift] har, enligt vad vi fullt och fast tror, JEHOVA bakom sig, och fördenskull kommer denna tidskrift aldrig att tigga eller bedja människor om att ge den finansiellt stöd. När Han som säger: Allt guldet och silvret på bergen är mitt, inte längre sörjer för de medel som behövs, då skall vi inse att det är dags att sluta ge ut tidskriften.” Vissa TV-evangelister har samlat på sig enorma förmögenheter och levt i skamlös (och ibland omoralisk) lyx. (Uppenbarelseboken 18:3.) Bibelforskarna däremot, som i dag är kända som Jehovas vittnen, har använt alla de frivilliga bidrag man mottagit till att organisera och befrämja det världsvida predikandet av Jehovas tillträdande rike. Johannesklassen ansvarar än i dag för utgivningen av Vakttornet och Vakna!, vilka hade en samlad upplaga på mer än 59 miljoner exemplar år 2006. Vakttornet finns nu på cirka 150 språk. Det är den officiella tidskriften för en församling på mer än sex miljoner kristna, vilka har använt denna andliga ögonsalva för att få upp ögonen för falsk religion och för det angelägna i att predika de goda nyheterna i alla nationerna. – Markus 13:10.

Att dra nytta av tillrättavisning och tuktan

15. Varför ger Jesus kraftfulla råd åt de kristna i Laodicea, och hur borde församlingen reagera på det?

¹⁵ Låt oss återvända till laodicéerna. Hur kommer de att reagera på den allvarliga rådgivningen från Jesus? Bör de bli modfällda och känna att Jesus inte längre vill ha dem som sina efterföljare? Nej, det är inte alls meningen. Det sägs vidare i budskapet: ”Alla som jag är fäst vid, dem tillrättavisar och tuktar jag. Var därför nitisk och ändra sinne.” (Uppenbarelseboken 3:19) Liksom den tuktan Jehova ger är Jesu tuktan ett tecken på den kärlek han hyser. (Hebréerna 12:4–7) Församlingen i Laodicea bör dra fördel av hans kärleksfulla omsorg och tillämpa hans råd. De bör ändra sinne och inse att deras ljumhet innebär synd. (Hebréerna 3:12, 13; Jakob 4:17) Må deras äldste lägga materialistiska inriktningar bakom sig och låta den gåva de fått från Gud ”flamma upp igen med klar låga”. Må alla i församlingen, när den andliga ögonsalvan börjar verka, bli uppfriskade som av en svalkande klunk kallt källvatten. – 2 Timoteus 1:6; Ordspråksboken 3:5–8; Lukas 21:34.

16. a) Hur visas Jesu kärlek och ömhet i våra dagar? b) Hur bör vi reagera om vi får kraftfulla råd?

¹⁶ Hur är det med oss i vår tid? Jesus fortsätter att älska sina egna som är i världen. Han kommer att göra det ”alla dagar intill avslutningen på tingens ordning”. (Johannes 13:1; Matteus 28:20) Hans kärlek och ömhet visas genom den nutida Johannesklassen och stjärnorna, de äldste, i den kristna församlingen. (Uppenbarelseboken 1:20) I dessa mycket prövosamma tider är de äldste djupt intresserade av att hjälpa oss alla, både gammal och ung, så att vi kan hålla oss inom gränserna för den teokratiska fållan och stå emot oberoendets anda, det materialistiska habegäret och den omoraliska smutsen i världen. Om vi får ta emot kraftfulla råd eller tuktan emellanåt, kom då ihåg att ”tuktans tillrättavisningar är livets väg”. (Ordspråksboken 6:23, NW) Vi är alla ofullkomliga och bör vara ivriga att ändra sinne när så behövs, så att vi kan föras till rätta och förbli i Guds kärlek. – 2 Korintierna 13:11.

17. Hur kan rikedom utgöra en andlig fara för oss?

¹⁷ Vi får inte låta materialism, rikedomar eller brist på rikedomar göra oss ljumma. Rikedom kan bidra till att öppna nya möjligheter till tjänst, men den kan också vara farlig. (Matteus 19:24) En välbeställd person kanske anser att han inte behöver vara så nitisk i predikoarbetet som andra, bara han då och då ger rejäla penningbidrag. Eller också kanske han anser att hans rikedom berättigar honom till vissa förmåner. Dessutom finns det många nöjen och tidsfördriv som står till buds för en rik person, sådant som andra inte har råd med. Men sådana fritidsaktiviteter tar tid och kan dra den obetänksamme bort från den kristna tjänsten, så att han blir ljum. Må vi undvika alla sådana snaror och fortsätta att arbeta strängt och uppbjuda våra krafter helhjärtat, med evigt liv i sikte. – 1 Timoteus 4:8–10; 6:9–12.

Att äta kvällsmålet

18. Vilken möjlighet förelägger Jesus de kristna i Laodicea?

¹⁸ Jesus fortsätter med att säga: ”Se! Jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och äta kvällsmålet med honom och han med mig.” (Uppenbarelseboken 3:20) Om bara de kristna i Laodicea vill välkomna Jesus i sin församling, kommer han att hjälpa dem att övervinna sin ljumhet! – Matteus 18:20.

19. Vad menar Jesus när han lovar att äta kvällsmålet med församlingen i Laodicea?

¹⁹ Jesu omnämnande av kvällsmålet påminner utan tvivel laodicéerna om de tillfällen då han åt måltider med sina lärjungar. (Johannes 12:1–8) Dessa tillfällen förde alltid med sig andliga välsignelser för dem som var närvarande. Likaså förekom det minnesvärda tillfällen efter Jesu uppståndelse, då han var närvarande vid en måltid med sina lärjungar, vilket i hög grad styrkte dem. (Lukas 24:28–32; Johannes 21:9–19) Följaktligen är hans löfte att komma till församlingen i Laodicea och äta kvällsmålet med dem ett löfte om att ge dem rika andliga välsignelser, om de bara vill ta emot honom.

20. a) Vad ledde kristenhetens ljumhet till vid början av Herrens dag? b) Vad har Jesu dom lett till för kristenheten?

²⁰ Jesu kärleksfulla manande ord till laodicéerna har stor betydelse för de återstående smorda kristna i våra dagar. En del av dem minns att kristenhetens religionsutövare i skrämmande grad var ljumma då Herrens dag började. I stället för att välkomna vår Herres återkomst år 1914 blev dess präster invecklade i första världskrigets slaktande, i vilket 24 av de 28 stridande nationerna påstod sig vara kristna. Hur stor var inte deras blodskuld! Under andra världskriget, som också i huvudsak utkämpades i kristenheten, hopade sig den falska religionens synder återigen ”ända upp till himmelen”. (Uppenbarelseboken 18:5) Dessutom har prästerskapet vänt ryggen åt Jehovas tillträdande rike genom att stödja Nationernas förbund, Förenta nationerna och nationalistiska, revolutionära rörelser, av vilka inga kan lösa mänsklighetens problem. Jesus har för länge sedan förkastat prästerskapet, gett det en ogynnsam dom och kastat i väg det, precis som när en fiskare kasserar oduglig fisk som fastnat i hans släpnot. Det bedrövliga tillståndet inom kristenhetens kyrkor i dag vittnar om denna dom. Må dess slutliga öde tjäna som en varning för oss! – Matteus 13:47–50.

21. Hur har kristna i den sanna församlingen från och med år 1919 reagerat på Jesu ord till de kristna i Laodicea?

²¹ Även inom den sanna församlingen har det funnits ljumma individer som påminner om en dryck som varken är stimulerande varm eller uppfriskande kall. Men Jesus älskar fortfarande innerligt sin församling. Han gör sig tillgänglig för kristna som reagerar gästfritt, och många har välkomnat honom som till en kvällsmåltid. Till följd av detta har de från och med år 1919 fått sina ögon öppnade för innebörden i bibliska profetior. De har fått uppleva en period av stor upplysning. – Psalm 97:11; 2 Petrus 1:19.

22. Vilket framtida kvällsmål kan Jesus ha tänkt på, och vilka kommer att delta i det?

²² När Jesus riktade sig till laodicéerna, kan han också ha haft ett annat kvällsmål i tankarna. Längre fram i Uppenbarelseboken läser vi: ”Lyckliga är de som är bjudna till kvällsmåltiden vid Lammets bröllop.” Det här är den majestätiska segerbanketten till Guds lov efter det att han har verkställt domen på falsk religion – en bankett som Kristus och hans fulltaliga brud av 144.000 är med vid i himmelen. (Uppenbarelseboken 19:1–9) De medlemmar i den forntida församlingen i Laodicea som var lyhörda – ja, och de nutida trogna Kristi Jesu bröder som har rena, identifierande ytterkläder på sig såsom äkta smorda kristna – kommer alla att få hålla fest tillsammans med sin brudgum vid denna kvällsmåltid. (Matteus 22:2–13) Vilken kraftfull sporre till att vara nitisk och ändra sinne!

En tron för segrarna

23, 24. a) Vilken ytterligare belöning talar Jesus om? b) När satte sig Jesus på sin messianska tron, och när började han döma till bekännelsen kristna? c) Vilket underbart löfte gav Jesus sina lärjungar, när han instiftade åminnelsen av sin död?

²³ Jesus talar om ytterligare en belöning och säger: ”Den som segrar, honom skall jag förunna att sätta sig med mig på min tron, liksom också jag har segrat och satt mig med min Fader på hans tron.” (Uppenbarelseboken 3:21) I uppfyllelse av Davids ord i Psalm 110:1, 2 blev den ostrafflige Jesus, som segrade över världen, uppväckt år 33 v.t. och upphöjd till att sitta med sin Fader på hans himmelska tron. (Apostlagärningarna 2:32, 33) Under ett annat epokgörande år, 1914, kom Jesus för att sätta sig på sin egen messianska tron som kung och domare. Domen började uppenbarligen år 1918 med till bekännelsen kristna. Smorda segrare som hade dött före den tiden skulle då bli uppväckta och bli förenade med Jesus i hans rike. (1 Petrus 4:17) Han hade lovat dem det när han instiftade åminnelsen av sin död, då han sade till sina lärjungar: ”Jag sluter ett förbund med er, alldeles som min Fader har slutit ett förbund med mig, om ett rike, för att ni må äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner för att döma Israels tolv stammar.” – Lukas 22:28–30.

²⁴ Vilket förunderligt uppdrag – att få sitta med den regerande kungen under ”återskapelsen” och på grundval av hans fullkomliga offer få ha del med honom i att upplyfta hela den lydiga mänskligheten till Edenlik fullkomlighet! (Matteus 19:28; 20:28) I enlighet med Johannes’ ord gör Jesus dem som segrar till ”ett kungarike, präster åt sin Gud och Fader”. De får sätta sig på troner runt Jehovas egen upphöjda himmelska tron. (Uppenbarelseboken 1:6; 4:4) Låt oss alla – vare sig vi tillhör de smorda eller den nya jordens samhälle som hoppas få vara med om att återupprätta paradiset – ta till hjärtat Jesu ord till laodicéerna! – 2 Petrus 3:13; Apostlagärningarna 3:19–21.

25. a) Hur avslutar Jesus sitt budskap till Laodicea, liksom han gjort med de tidigare budskapen? b) Hur bör enskilda kristna i vår tid reagera på Jesu ord till församlingen i Laodicea?

²⁵ Liksom i sina tidigare budskap avslutar Jesus med dessa manande ord: ”Den som har öra, han må höra vad anden säger till församlingarna.” (Uppenbarelseboken 3:22) Vi lever långt in i ändens tid. Vi är omgivna av bevis för att kristenheten är kall i fråga om kärlek. Må vi som sanna kristna däremot ge ivrigt gensvar till Jesu budskap till församlingen i Laodicea, ja, till vår Herres alla sju budskap till församlingarna. Vi kan göra det genom att energiskt medverka till uppfyllelsen av Jesu stora profetia angående vår tid: ”Och dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” – Matteus 24:12–14.

26. När talar Jesus på nytt direkt till Johannes, men vad medverkar han i?

²⁶ Jesu råd till de sju församlingarna avslutas därmed. Han talar inte mer till Johannes i Uppenbarelseboken förrän i det sista kapitlet, men han medverkar i många av synerna, till exempel i verkställandet av Jehovas domar. Låt oss nu förena oss med Johannesklassen i att undersöka den andra märkliga synen som uppenbaras av Herren Jesus Kristus.

[Fotnoter]