Vad är av verkligt värde?

”Många av dem lever ett innehållslöst liv, kan inte ha ett förvärvsarbete, har inga varaktiga vänskapsförbindelser och förflyttar sig planlöst från plats till plats i ett isolerat kretslopp — och ingen bryr sig om det. Anledningen: De är oerhört rika.” — The New York Times, 15 maj 1984.

DU VET mycket väl att det behövs pengar för att skaffa mat, kläder, husrum, resor, läkarvård och andra nödvändiga ting i livet. Du inser förmodligen att det i själva verket skulle vara svårt att leva utan pengar i det moderna samhället, för, som det sägs i bibeln, ”pengarna är det som ger alltsammans”. — Predikaren 10:19.

Den ovan citerade tidningsartikeln handlade emellertid om de känslomässiga problem som rika människor drabbas av. Det är tydligt att det ligger en fara i att låta sitt liv kretsa kring förvärvandet av pengar och ägodelar. Ändå är det många människor som gör det. Vinningslystnaden kan ibland vara ödesdiger. Vi har hört talas om jäktade män i trettio- och fyrtioårsåldern som dör av hjärtattack. Somliga av dessa har riskerat sin hälsa, ja, till och med sitt liv, för att förverkliga sina ambitioner när det gäller pengar. Vi behöver inte vara varmt religiösa för att hålla med om att det skulle ha varit bättre om de hade tagit Jesu Kristi ord till hjärtat: ”Till vad nytta kan det vara för en människa, om hon vinner hela världen men förverkar sin själ? Eller vad skall en människa ge i utbyte mot sin själ?” — Matteus 16:26.

Vad är av verkligt värde?

Du vet säkert att det finns oändligt många ting som vi kan känna oss frestade att försöka skaffa oss. En videobandspelare, ett eget hus, dyrbar sportutrustning — i somliga länder är det sådana saker människor strävar efter. På andra håll kan målen vara av mer begränsat värde. I ett land prostituerade sig en ung kvinna för att få pengar till finare kläder.

Vi kanske inser att vissa faror är förbundna med att ha en rent materialistisk syn på livet, men hur skall vi då kunna skydda oss? Måste vi vända samhället ryggen och bli enslingar eller eremiter, som somliga har gjort? När vi försöker avgöra vad som är av verkligt värde, bör vi också fråga oss: Vad kommer att skänka mig sann lycka och tillfredsställelse i det långa loppet?

Det kan vara till hjälp för oss att som exempel betrakta en man som i hundratals år har respekterats och beundrats som ett föredöme. Han var en rabbinsk laglärd och tillhörde en judisk sekt, vars medlemmar under det första århundradet var kända för att vara ”penningkära”. (Lukas 16:14) Hans namn var Paulus, och han hade både den utbildning och den initiativkraft som behövdes för att skaffa sig rikedomar och uppnå allt högre ställning i samhället.

Genom en uppskakande händelse kom han emellertid att inse att det i själva verket var något helt annat som var av allra största värde i livet. Vare sig du för närvarande är av samma åsikt eller inte, har du goda skäl att ägna närmare eftertanke åt det som Paulus kom fram till.

Han fann att det värdefullaste i livet var att ha en godkänd ställning inför Gud som en Jesu lärjunge. Paulus värderade detta så högt att han, som en Jesu apostel, var i stånd att uthärda vedermödor och förföljelse. Han var lik en ryktbar man som levde längre tillbaka i tiden, Mose, som ”höll den Smordes smälek för en större rikedom än Egyptens skatter”. — Hebréerna 11:26; 2 Korintierna 11:23—27.

Du bör också veta att Paulus aldrig ångrade att hans kristna apostlaskap hade lett till att han förlorade sin framträdande ställning i det judiska samhället. Efter att ha tillbringat omkring 25 lyckliga år som en hängiven kristen skrev han: ”Vad som var vinst för mig, detta har jag ansett som förlust på grund av den Smorde. Ja, vad den saken angår, anser jag verkligen också allt vara förlust på grund av det oändligt större värdet i kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. På grund av honom har jag lidit förlusten av allt, och jag anser det som en hop avskräde, för att jag må vinna Kristus och bli funnen i gemenskap med honom.” (Filipperna 3:7—9) Du håller säkert med om att Paulus var övertygad om att han hade funnit något som var av verkligt värde.

Paulus’ val innebar inte att han var helt utan materiella ting. Tänk till exempel på följande ord: ”I allting och i alla förhållanden har jag lärt mig hemligheten, både att vara mätt och att vara hungrig, både att ha överflöd och att lida brist.” — Filipperna 4:12.

Vilken situation du än befinner dig i med avseende på kristendomen, kan du troligen inse hur gynnsamt resultatet blev för Paulus. Hans val med avseende på vad som är värdefullt skänkte honom en förnöjsamhet som världens rikaste män och kvinnor aldrig kan känna. Oljemiljonären Jean Paul Getty erkände: ”Pengar har inte nödvändigtvis något samband med att man är lycklig. Kanske snarare med att man är olycklig.”

Men en person kan påstå sig vara kristen och ändå inte inse vad som är det värdefullaste i livet. Detta var fallet under det första århundradet, för Paulus sade om en medförbunden: ”Demas har nämligen övergett mig, eftersom han har fattat kärlek till den nuvarande tingens ordning.” (2 Timoteus 4:10) Vid en tidpunkt då Demas kunde ha varit till hjälp för den fängslade aposteln gav han upp och föredrog det som den nuvarande tingens ordning hade att erbjuda.

Paulus pekade på den allvarliga fara som ett materialistiskt synsätt skulle kunna utgöra för en kristen och sade: ”De som är beslutna att bli rika faller i frestelse och en snara och många oförnuftiga och skadliga begär, som snabbt drar ner människorna till undergång och tillintetgörelse. Kärleken till pengar är nämligen en rot till alla slags skadliga ting, och genom att trakta efter denna kärlek har några ... genomborrat sig själva överallt med många kval.” — 1 Timoteus 6:9, 10.

Men nu kanske du frågar: Vilken plats bör pengar eller ägodelar ha i mitt liv? Låt oss undersöka denna fråga närmare och se hur du kan komma i besittning av det som är av verkligt värde.

Ditt hopp — Gud eller Rikedomen?

”I åratal satt hon och kurade i sin lyxvilla, omgiven av ett staket av kedjelänkar och avspärrad genom två låsta järngrindar.”

MED dessa ord beskrev ett nyhetsmeddelande en rik änka som hade blivit dödad av rånare som stal juveler och en miljon dollar från hennes hus. När man fann hennes kropp, fick polisen föra bort ytterligare fem miljoner dollar i kontanter från hennes hem. Polisen fann också tusentals ”födelsedagspresenter”, som var försedda med kort där det stod ”Till Jesus Kristus” och ”Till Gud”.

Denna arvtagerska tycks inte ha haft några vänner, och hon levde i ständig fruktan. Fråga dig själv: Av vilket verkligt värde var de miljoner som hon värderade så högt? Vidare: Hur rik var hon inför Gud? Du vet säkert att Gud inte kan köpas med ”födelsedagspresenter”, och inte heller kan man få Guds frid genom att äga stora rikedomar. Detta framgår av bibelns råd, som uppmanar människor ”att inte sätta sitt hopp till en osäker rikedom, utan till Gud, som förser oss rikligt med alla ting för att vi skall njuta av dem”. — 1 Timoteus 6:17.

Varför är rikedomen så osäker? Du inser nog det sannfärdiga i Jesu ord: ”Sluta upp med att samla skatter åt er på jorden, där mal och rost förtär och där tjuvar bryter sig in och stjäl.” (Matteus 6:19) Som du vet finns det alltid en risk att ett hem skall förtäras av en eldsvåda. Somliga människor förvarar sina värdefulla ting i banker, men har inte tjuvar brutit sig in där också? Och även en ny bil rostar.

Hur är det då med nationernas ekonomiska situation? I många länder är inflationen som en tjuv; den berövar en människa en del av hennes tillgångar. ”När Tyskland drabbades av hyperinflation i början av 1920-talet, var människor tvungna att ha korgar fulla av sedlar ... för att köpa livsmedel. ... Priserna i Tyskland steg med mer än en biljon procent från augusti 1922 till november 1923.” (The World Book Encyclopedia) Vilken besvikelse det kan vara att förtrösta på pengar!

Jesus gav oss ett vist råd: ”Samla i stället skatter åt er i himmelen, där varken mal eller rost förtär och där tjuvar inte bryter sig in och stjäl.” (Matteus 6:20) Vad är detta för ”skatter”? De består i att vi har en personlig meritlista av goda gärningar, att vi är rika inför Gud. Men du kanske undrar: Vad är det då som krävs av mig? Enligt bibeln uppmanas människor bland annat ”att göra gott, att vara rika på förträffliga gärningar, att vara frikostiga, redo att dela med sig”. — 1 Timoteus 6:18.

Det finns nu miljoner Jehovas vittnen jorden utöver, som uppriktigt kan intyga att sådana handlingar som att dela med sig av andliga och materiella ting åt andra — i synnerhet att hjälpa människor att lära känna hoppet om Riket genom att ta del i att predika, undervisa och göra lärjungar — är goda gärningar som har Jehovas godkännande och att de skänker verklig tillfredsställelse. Inte ens döden kan beröva en person de belöningar som blir resultatet av att man samlar sådana skatter i himmelen. Hur kan vi säga så? Jesus lovade: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som utövar tro på mig, han skall få liv, även om han dör.” — Johannes 11:25.

Ovärderliga skatter som vi kan få åtnjuta nu

Efter att ha uppmanat oss att sätta vårt hopp ”till Gud” fortsätter Paulus med att säga att det är Gud ”som förser oss rikligt med alla ting för att vi skall njuta av dem”. (1 Timoteus 6:17) Förutom de nödvändiga ting som vi behöver varje dag ger den Högste i sin kärlek ovärderliga skatter åt de människor som han godkänner. Vad är det för slags skatter?

Lägg märke till vad som sägs i Ordspråksboken 3:13—18 (NW): ”Lycklig är den människa som har funnit visheten och den människa som får urskillning, ty att ha den som vinning är bättre än att ha silver som vinning och att ha den som avkastning är bättre än själva guldet. Den är dyrbarare än koraller, och alla andra ting du har behag till kan inte jämställas med den. Dagars längd är i dess högra hand; i dess vänstra hand är det rikedom och härlighet. ... Den är ett livets träd för dem som griper tag i den, och de som behåller ett fast grepp om den skall kallas lyckliga.” ”Visheten” är således en skatt som i värde överträffar alla världens rikedomar.

Vishet är att tillämpa den kunskap man har på rätt sätt. Det är förmågan att på ett framgångsrikt sätt använda kunskap och insikt för att lösa problem, undvika eller avvärja faror, uppnå vissa mål eller hjälpa andra att göra detta. Håller du inte med om att vi i våra dagar behöver sådan vishet för att ta itu med livets bekymmer på ett framgångsrikt sätt och bevara ett gott förhållande till Gud?

Beskrivningen av visheten i Ordspråksboken 3:13—18 lägger tonvikten vid lycka. Är inte lycka en skatt som vi alla önskar oss? Gudaktig vishet ger oss sådan lycka, eftersom sann lycka bara kan komma från vishetens källa, Jehova Gud. Erfarenheten har visat att sann lycka inte kan uppnås med mindre än att man visar lydnad mot den Högste och fogar sig i hans andes ledning. Den lycka som bibeln utlovar är beroende av att vi har ett rätt förhållande, eller en godkänd ställning, med avseende på vår himmelske Fader. (Matteus 5:3—10) Om vi tillämpar det vi får lära oss genom vårt studium av bibeln, kommer vi alltså att ådagalägga ”visheten från ovan”, och den kommer att skänka oss en lycka som världens alla rikedomar inte kan åstadkomma.

Men du minns att det också sades i Ordspråksboken 3:16: ”Dagars längd är i dess högra hand.” (NW) Detta anses syfta på beskyddets högra hand, den hand som är redo att hjälpa och skydda en person i kritiska situationer. I våra dagar är det många som hänger sig åt lösaktighet, sexuell omoraliskhet, narkotikamissbruk och så vidare. Du har förmodligen läst att sjukdomen AIDS förknippas med sådana sedvänjor. Tror du, med ledning av vad du själv har sett, att människor som utövar sådant är verkligt lyckliga? Eller utsätter de sig själva och andra för stor sorg och smärta, ja, till och med död?

Om vi däremot tillämpar de visa råden i Guds ord, kommer de alltid att vara vid vår ”högra hand” för att skydda oss mot sådana faror. Visheten kan således förlänga vårt liv, genom att den skyddar oss från en kurs som skulle leda till en förtidig död. Följaktligen kommer den gudaktiga visheten med visshet att göra vårt nuvarande liv mer glädjefyllt.

Vandra i vishet nu

Det som sker runt omkring oss visar tydligt att vi lever i ”de yttersta dagarna” för denna tingens ordning. (2 Timoteus 3:1—5) Det är därför livsviktigt att vi är på vår vakt mot att duka under för världens ande. Denna ande lägger tonvikten vid materiella ting genom att vädja till våra själviska begär. En anklagelse som kom upp i fallet med Job, en trogen man i den bibliska historien, var att människan tjänade Gud av själviska skäl, för att få materiell vinning. (Job 1:9—11) Skulle en sådan anklagelse sanningsenligt kunna riktas mot oss?

Om vi svarar nej, kanske vi hittills har lyckats stå emot våra dagars materialism. Men denna fara, materialismen, är något av det mest förrädiska vi ställs inför. Jesus sade att ”denna tingens ordnings bekymmer och rikedomens bedrägliga makt kväver ordet”. (Matteus 13:22) Det är tydligt att vi ständigt måste vara på vår vakt mot ”rikedomens bedrägliga makt”, för rikedomen har inget verkligt värde.

Vi behöver påminna oss om att materiella ting bara har ett relativt värde. Guds ord förklarar: ”Den rikes skatter är honom en fast stad, höga murar liknar de, i hans inbillning.” (Ordspråksboken 18:11) Ja, den trygghet som rikedomen kan skänka är ren inbillning, en illusion. Därmed inte sagt att materiella ting är orätta i sig själva. Det som är fel är att låta sitt liv kretsa kring dem i stället för att försöka vinna Guds godkännande. Jesus, som betraktas som en av historiens visaste lärare, sade uttryckligen: ”Inte ens när någon har överflöd härrör hans liv från de ting han äger.” — Lukas 12:15.

Låt oss därför sträva efter att följa en livskurs som gör oss rika ”inför Gud”. (Lukas 12:21) Ingenting är mer värt än att ha en godkänd ställning inför Skaparen. Alla ansträngningar människor gör för att bevara denna ställning bidrar till att de ”samlar en skatt åt sig som en utmärkt grundval för framtiden, för att de skall kunna gripa fast tag om det verkliga livet”. — 1 Timoteus 6:19.

Jehovas välsignelse gör rik

”En rik man [skall] med svårighet ... komma in i himmelriket.” — MATTEUS 19:23.

1, 2. Nämn olika slag av rikedom.

TÄNK om någon meddelade dig: ”Du har blivit rik!” Många skulle bli hänförda över att få höra något sådant, om det innebar att de skulle bli rika på pengar, mark eller lyxartiklar. Men betrakta nu detta med rikedomar ur den här synvinkeln: ”Jehovas välsignelse — det är den som gör rik, och han lägger ingen plåga därtill.” — Ordspråksboken 10:22, NW.

² När Gud handlade med de forntida patriarkerna och Israels nation, välsignade han deras trohet med välstånd. (1 Moseboken 13:2; 5 Moseboken 28:11, 12; Job 42:10—12) Kung Salomo var en av dem som blev välsignade på det sättet. Han blev oerhört rik. Men ändå lärde han av erfarenhet att ett liv som kretsade kring materiella rikedomar var ”fåfänglighet och ett jagande efter vind”. (Predikaren 2:4—11; 1 Kungaboken 3:11—13; 9:14, 28; 10:10) När Salomo skrev: ”Jehovas välsignelse — det är den som gör rik”, lade han således inte tonvikten vid materiella rikedomar. Han slog fast följande sanning: Om man har Guds välsignelse, då är ens liv ojämförligt mycket rikare än vad deras liv är som inte tjänar Gud. På vad sätt då?

3. På vilka sätt är du i sanning rik, om du får välsignelser från Gud?

³ Som kristen kan du äga Jehovas godkännande nu och få välsignelser, till exempel gudaktig vishet, av honom. Du kan accepteras i en familjeliknande församling av kristna, som i grund och botten är lyckliga, hyser förtroende för dig och är intresserade av dig. Guds lagar skyddar dig mot många sjukdomar och faror. Du har också orsak att hoppas på att bli beskyddad av Gud genom den ”stora vedermöda” som väntar den här onda ordningen och därefter få liv i det ändlösa paradis som skall följa här på jorden. Du ser alltså att med sådana fantastiska välsignelser och framtidsutsikter kan du verkligen säga: ”Jag är rik!” — Matteus 24:21, 22.

4. Hur skulle du kunna äventyra din andliga rikedom? (Uppenbarelseboken 3:17, 18)

⁴ Men detta att du är ”rik” på Jehovas välsignelser skulle kunna äventyras av andra rikedomar — pengar eller annan materiell rikedom. Det är inte många av oss (antingen vi har ekonomisk trygghet eller har knappa tillgångar) som gärna skulle vilja medge: ”Jag löper en verklig risk att villas bort genom kärleken till pengar.” Men kom ihåg varningen: ”Kärleken till pengar är ... en rot till alla slags skadliga ting, och genom att trakta efter denna kärlek har några villats bort från tron och har genomborrat sig själva överallt med många kval.” (1 Timoteus 6:10) Detta skrevs vid en tid då alla godkända kristna var smorda med Guds ande som ett tecken på att de skulle kunna bli himmelska medregenter med Kristus. Många hade antagligen personligen träffat apostlarna och andra som hade vandrat med Jesus. Om pengar ”villade bort” somliga av dem, hur stor är då inte faran för oss! — 2 Korintierna 5:5; Romarna 8:17, 23.

Den rike mannen och kamelen

5. Hur betraktade Jesus rikedom?

⁵ Jesus tog ofta upp den fara som rikedomen utgör, eftersom detta är en fara som alla ställs inför, både de som är rika och de som inte är det. (Matteus 6:24—32; Lukas 6:24; 12:15—21) Begrunda, som en utgångspunkt för självrannsakan, vad Jesus sade vid ett tillfälle, enligt vad som berättas i Matteus 19:16—24; Markus 10:17—30 och Lukas 18:18—30. Varför inte rentav stanna upp nu och läsa en av dessa berättelser eller alla tre?

6, 7. a) Vilket samtal utspann sig mellan Jesus och en ung man? b) Vilket råd gav Jesus därefter?

⁶ En ung styresman kom till Jesus och frågade: ”Vad har jag att göra om jag skall ärva evigt liv?” Jesus hänvisade honom till lagen och visade på så sätt att Jehova inte hade underlåtit att visa vad som krävdes. Mannen svarade att han hade hållit Guds bud ”ända från” sin ungdom. Det var som om han var vid dörren till liv, men kände på sig att det ändå var något som fattades hos honom. Han kanske tänkte att det fanns ytterligare något gott, något hjältedåd, som skulle utgöra det slutliga steget in genom dörren till evigt liv. Jesu svar innebar mycket: ”Sälj allt vad du har och dela ut åt fattiga, så skall du få en skatt i himlarna; och kom, bli min efterföljare.” Vad hände? ”När han hörde detta, blev han djupt bedrövad, för han var mycket rik [eller: hade många ägodelar].” Mannen gick därför sin väg. — Lukas 18:18, 21—23; Markus 10:22.

⁷ Därefter konstaterade Jesus: ”Hur svårt kommer det inte att vara för dem som har pengar att bana sig väg in i Guds rike! Det är i själva verket lättare för en kamel att komma igenom ett synålsöga än för en rik man att komma in i Guds rike.” (Lukas 18:24, 25) Gällde det där rådet bara den där rike styresmannen? Eller gäller det dig också, antingen du är rik eller fattig? Låt oss se.

8. a) Hurdan var den unge judiske styresmannen? b) Vilket fel hade han, och varför bör det intressera oss?

⁸ Du kan bli hjälpt att förstå denne unge styresmans situation, om du föreställer dig en nutida motsvarighet — en ren ung kristen som har god kunskap i bibeln och god moral och kommer från en rik familj. Du kanske kan avundas en sådan person nu. Men Jesus fann att denne unge judiske man brast i något väsentligt: Hans rikedom eller ägodelar var alltför viktiga i hans liv. Därför gav Jesus det råd han gav, och du kan förstå varför denna bibliska berättelse gäller oss alla, antingen vi är rika eller fattiga. Pengar och ägodelar skulle kunna bli alltför viktiga för vem som helst av oss, antingen vi redan har dem eller vi bara längtar efter att ha dem.

9. Hur vet vi att Jesus inte fördömde rikedomen som sådan?

⁹ Jesus sade inte att en människa med materiella rikedomar inte skulle kunna tjäna Gud. Många har gjort det. Den där unge judiske mannen hade gjort det i viss utsträckning. Vi har också uppbördsmannen Sackeus, som ”var rik”. (Lukas 19:2—10) Somliga smorda kristna under det första århundradet var rika och fick därför den speciella uppmaningen ”att vara frikostiga, redo att dela med sig”. (1 Timoteus 6:17, 18; Jakob 1:9, 10) Och det finns vissa rika kristna i våra dagar också. De har ofta gett frikostigt till stöd för Rikets verk, upplåtit sina hem för möten och använt sina bilar i tjänsten. Varför sade Jesus då det han sade om den rike mannen och kamelen? Vad kan vi lära av detta?

10. Vilken slutsats kan vi dra av Jesu råd vid det tillfället?

¹⁰ Som du kan förstå är det en sak att börja tillbe Gud men en helt annan sak att bevisa sig trogen intill slutet. (Matteus 24:13; Filipperna 3:12—14) Jesus kan ha haft detta i tankarna när han sade: ”Det är lättare för en kamel att tränga igenom ett nålsöga än för en rik man att komma in i Guds rike.” (Markus 10:25) Det finns ingen kamel som skulle kunna tränga sig igenom det lilla ögat på en synål, och det är därför uppenbart att Jesus här använde en överdrift som inte var avsedd att tas bokstavligt. Men den visar dock hur svårt det är för en rik man att göra en viss sak. Vad då? Inte att bara börja tjäna Gud, utan ”att komma in i Guds rike”, att i verkligheten vinna evigt liv. Oavsett din ekonomiska ställning kan Jesu råd hjälpa dig att tänka, att göra andliga framsteg och att vinna bestående liv.

Varför är det så svårt för de rika?

11. Hur påverkades de fattiga och de rika av Jesu predikande?

¹¹ Genom Jesu och apostlarnas predikande förkunnades ”de goda nyheterna” för de fattiga. (Matteus 11:5) Det fanns inte någon diskriminering mot de rika. Men det verkar ändå som om det var fler av de fattiga som insåg sitt andliga behov och gav gensvar till hoppets budskap. (Matteus 5:3, 6; 9:35, 36) De rika judarna var mera nöjda med sakernas tillstånd. (Jämför Lukas 6:20, 24, 25.) Det fanns dock undantag på den tiden, och det gör det nu också. Somliga rika människor tar emot bibelns budskap och tjänar Gud. Detta kan leda till ett underbart resultat för dem. Det gjorde det för Paulus, som inte lät sin ställning i livet hindra honom. (Filipperna 3:4—8) Men Jesus sade ändå att det skulle bli svårare för de rika.

”Rikedomens bedrägliga makt”

12, 13. a) Vad påpekade Jesus om bekymmer i en liknelse? b) Varför möter de rika ännu ett hinder?

¹² I sin liknelse om sädeskornen som föll på olika slag av jord sade Jesus att en del ”föll bland törnena, och törnena kom upp och förkvävde dem”. Han förklarade: ”Vad den beträffar, som såddes bland törnena, så är det den som hör ordet, men denna tingens ordnings bekymmer och rikedomens bedrägliga makt kväver ordet, och han blir utan frukt.” (Matteus 13:7, 22) Nästan alla människor upplever något av ”denna tingens ordnings bekymmer”. Det är lätt att inse varför en människa som är utfattig, arbetslös eller handikappad kan göra det. Den människa som har ekonomisk trygghet kanske inte har samma slag av bekymmer, men han eller hon skulle ändå kunna vara rätt bekymrad över inflationens inverkan, över förändringar när det gäller beskattningen eller över stöldrisken. Både rika och fattiga kan alltså ha bekymmer. — Matteus 6:19—21.

¹³ Jesus visade att somliga också skulle hindras av ”rikedomens bedrägliga makt”. Att lyckas bra ekonomiskt kan bli något som helt uppslukar en människa. Miljonären Aristoteles Onassis yttrade en gång: ”Efter det att man nått en viss punkt blir pengarna betydelselösa. Det som betyder något är att lyckas. Det förnuftiga för mig skulle vara att sluta nu. Men jag kan inte. Jag måste fortsätta att sikta högre och högre — bara för spänningen.” På liknande sätt skulle en kristen kunna finna det spännande att kämpa sig uppåt inom ett företag. Eller han skulle kunna lockas att fortsätta att utvidga sin firma långt efter det att han har uppnått det som han tidigare i livet skulle ha betraktat som ”lagom”. I stället för att minska sitt arbete (eller dra sig tillbaka) för att bli heltidsförkunnare river han sina ”förrådshus” (eller bostadshus) och bygger ”större”. (Se Lukas 12:15—21.) Skulle detta kunna hända dig? Tror du att Gud skulle anse att någon i den situationen tjänade honom av hela sin själ? — Matteus 22:37.

14. Hur skulle man kunna belysa detta att rikedomen kan hindra en kristen? (Ordspråksboken 28:20)

¹⁴ Det finns ännu fler sätt varpå rikedomen (eller lidelsen att skaffa sig den) kan hindra en kristen från att ”ärva evigt liv”. Ett sätt är att kärleken till rikedomen kan få honom att lägga sig till med världsliga metoder, till exempel att inte ge rätta upplysningar när han deklarerar sin inkomst eller att använda andra oärliga men vanliga metoder. Eller om han anställer medkristna som är ärliga och arbetsamma, så kanske han sätter sin egen personliga vinning framför deras andlighet. För att binda upp dem vid deras arbete kan han till exempel uppmuntra dem att utveckla en dyrbarare livsstil (eller till och med till att sätta sig i skuld för lyxartiklar). Och eftersom han är deras chef, så skulle denna relation lätt kunna överföras till deras umgänge inom församlingen.

15. Hur kan somliga av de första kristna ha känt rikedomens skadliga verkningar? (Psalm 73:3—8, 12, 27, 28)

¹⁵ Somliga rika kristna under det första århundradet kan ha varit bland dem som föll offer för ”rikedomens bedrägliga makt”. Jakob skrev om de ”eländen som kommer över” de rika. De ägde dyrbara kläder och hade samlat guld och silver på hög genom att underbetala sina anställda och hade blivit feta i sin lyx. (Jakob 5:1—5) Det är likadant i våra dagar. Rikedom tillåter ofta en person att ha överdådig mat och dryck som kan skada hans kropp. Den kan också öppna tillfälle till ständiga resor som skiljer honom från den lokala församlingen. Därmed inte sagt att fina kläder, smycken, fin mat och resor i sig själva är skadliga. Men de ”rika” som Jakob skrev om blev inte hjälpta av sådant; med sin låga andlighet och ställning inför Gud hade de orsak att ”gråta” och ”tjuta” över de ”eländen” som kom.

16. Varför gav Jesus så tydliga råd om rikedom, och vad bör du fråga dig själv?

¹⁶ Jesus kände helt visst till de kval och hinder för andligheten som de rika ofta upplever. Han visste också att värdesaker kan ruttna bokstavligen eller visa sig vara värdelösa, något som aldrig kommer att hända med kristen rikedom. (Ordspråksboken 11:28; Markus 10:29, 30) Jesus gjorde oss därför alla en verklig tjänst genom att varna: ”Hur svårt kommer det inte att vara för dem som har pengar att bana sig väg in i Guds rike!” (Lukas 18:24) Hans varning kan vara till nytta för oss, även om vi har mycket begränsade tillgångar. Hur då? Genom att vi kväver eventuella ambitioner som vi har att nu bli rika. Som kristna tror vi att Jesus talade sanningen. Vi tror och lever enligt det Jesus sade om sin Fader, om slutet på denna ordning och om att uppodla kärlek. Denne sanningssägare sade också: ”Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik man att komma in i Guds rike.” (Matteus 19:24) Tror du verkligen detta? Bevisar dina handlingar, din livsstil och dina attityder att du gör det?

Fortsätt att vara rik på Guds sätt

17. Hur handlar många kristna så att de kan bli berikade av Jehova?

¹⁷ Det kommer in uppgifter från hela världen som visar att de allra flesta av Guds tjänare tar sådana råd som det som står i Matteus 19:16—24 till hjärtat. Många unga kristna beslutar sig nu för att de, när de väl har fullbordat den gängse skolutbildningen, skall ägna sig åt heltidstjänsten. Hustrur som skulle kunna förvärvsarbeta för att öka familjeinkomsten ägnar i stället mer tid åt kristen verksamhet och berikar på så sätt både sig själva och andra andligen. Också vissa män, som har den skriftenliga förpliktelsen att sörja materiellt för sina familjer, hittar utvägar att kunna ha en större andel i tjänsten.

18, 19. Vilka åtgärder har somliga, som har sökt Jehovas välsignelse, vidtagit?

¹⁸ En äldste som är i 35-årsåldern erkänner att detta att ”vara heltidsförkunnare alltid bara var ord som jag hasplade ur mig”. Han tjänade över 200.000 kronor om året, förutom att han hade ett representationskonto och tillgång till firmabil. Sedan blev han ombedd att hålla talet ”Hur man sätter upp rätta mål och når dem” vid områdessammankomsten år 1983. Han erkänner: ”När jag ivrigt läste igenom stoffet, blev jag så förlägen och skamsen att mitt samvete helt enkelt gjorde mig förkrossad.” Innan tidpunkten för konventet var inne diskuterade han och hans fru igenom sin situation. Snart skaffade han sig ett deltidsarbete och förenade sig med sin fru som pionjär. De är fortfarande pionjärer och gläder sig åt många andliga välsignelser.

¹⁹ Andra har flyttat från områden där det finns gott om ekonomiska möjligheter till platser där de kan utvidga sin andliga verksamhet. Ett kanadensiskt par skrev angående sin pionjärtjänst i Latinamerika: ”Även om det finns stor fattigdom här bland bröderna, så har de en fantastisk nitälskan för sanningen. De må vara fattiga i världsligt avseende, men i andligt avseende är de miljonärer. Vi har 38 förkunnare, och 10 av dem är reguljära pionjärer. Det är nödvändigt med dubbla möten, därför att så många är närvarande vid mötena — i medeltal mellan 110 och 140. Församlingens båda äldste och tre biträdande tjänare måste ta hand om alla dessa möten. Av våra ödmjuka bröder här får vi nu lära om i fråga om vad det betyder att verkligen sätta Jehova främst i vårt liv. De visar oss att man kan tjäna Jehova med hela sin själ under vilka förhållanden man än lever.”

20. Hur bör vi känna det i våra hjärtan till materiell rikedom?

²⁰ Sådana kristna har ingen giltig orsak att avundas en rik person vare sig inom eller utanför församlingen eller att vara helt upptagna med materialistiska strävanden. De inser att det krävs ett visst mått av pengar för att leva ett normalt liv. (Predikaren 5:2, NW; 7:13) Men de inser också att det Jesus sade är sanning — de rika möter många andliga hinder, utmaningar och faror. En svår utmaning för ”dem som är rika i den nuvarande tingens ordning” är ”att inte högmodas och att inte sätta sitt hopp till en osäker rikedom, utan till Gud”. — 1 Timoteus 6:17.

21. Vad är deras lott som strävar efter andliga rikedomar?

²¹ Tyvärr lyckades inte den unge styresmannen, som talade med Jesus, att möta den utmaningen. Andra har likt honom tjänat Gud under en tid men har senare drabbats av plåga och misslyckats andligen i samband med sin rikedom. Som kontrast har vi de miljoner lojala kristna som fortsätter att bevisa att ”Jehovas välsignelse — det är den som gör rik, och han lägger ingen plåga därtill”. (Ordspråksboken 10:22, NW) Deras liv har mening; de har värdefulla mål och en känsla av att uträtta något. Deras goda gärningar kommer att bestå för evigt och skänka dem innerlig glädje nu och i framtiden. Må vi alla sträva efter att bli rika på det sättet. — Filipperna 4:1; 1 Tessalonikerna 2:19, 20.