DET verkliga värdet är inte alltid vad det tycks vara. Den högsta valören på en sedel som getts ut i USA är 10.000 dollar. Ändå är papperet som den är tryckt på inte värt mer än några cent.

Har du någon gång funderat över om papperslappar som i sig själva har så lite värde kan ge ditt liv verklig mening? Många tror att de kan det. Miljoner människor arbetar dag och natt för att tjäna så mycket pengar som de bara kan. Ibland innebär jakten på pengar att de tvingas offra sin hälsa, sina vänner och till och med sin familj. Till vilken nytta? Kan pengar — eller det vi köper för dem — ge sann och bestående tillfredsställelse?

Vissa forskare menar att ju mer vi söker tillfredsställelse i materiella ting, desto mindre är sannolikheten att vi finner denna tillfredsställelse. Journalisten Alfie Kohn drar slutsatsen att ”det helt enkelt inte går att köpa tillfredsställelse. ... Människor som sätter välstånd högt i livet har en tendens att uppleva ångest och depression i ovanligt hög grad men har också en allmänt lägre nivå när det gäller välbefinnandet.” — International Herald Tribune.

ETT gammalt ordspråk lyder: ”Möda dig inte för att skaffa dig rikedom. Upphör med att följa ditt eget förstånd. Har du låtit dina ögon kasta en blick på den, fast den ingenting är? Ty ofelbart gör den sig vingar som en örns och flyger i väg mot himlarna.” (Ordspråken 23:4, 5) Med andra ord: det är inte förståndigt att slita ut sig på att försöka bli rik, för rikedom kan flyga i väg som på en örns vingar.

Som Bibeln visar kan materiell rikedom försvinna snabbt. Den kan försvinna över en natt på grund av en naturkatastrof, en lågkonjunktur eller andra oförutsedda händelser. Och ofta blir även de som når materiella framgångar desillusionerade. Ta till exempel John, som arbetade inom underhållningsbranschen och ofta uppträdde för politiker, idrottsstjärnor och kungligheter.

John berättar: ”Jag satsade allt på mitt arbete. Jag hade det mycket bra ekonomiskt sett. Jag bodde på lyxhotell, och ibland åkte jag till arbetet med ett privat jetplan. Till en början tyckte jag om det, men så småningom gjorde det mig uttråkad. Människorna som jag försökte behaga verkade så ytliga. Mitt liv saknade innehåll.”