-
Den gode får Guds godkännandeVakttornet – 2003 | 15 januari
-
-
”Rötter som inte kan rubbas”
Den gode kan naturligtvis inte vara orättfärdig eller orättvis. Så rättfärdighet behövs också för att få Jehovas godkännande. Kung David sjöng: ”Du själv kommer att välsigna den rättfärdige, o Jehova; som med en stor sköld kommer du att omge honom med godkännande.” (Psalm 5:12) Salomo ställer den rättfärdiges tillstånd i kontrast till den ondes och säger: ”Ingen människa kommer att befästas genom ondska; men vad de rättfärdigas rot beträffar, kommer den inte att rubbas.” (Ordspråken 12:3)
De onda kanske verkar ha framgång. Tänk på det psalmisten Asaf upplevde. ”Vad mig beträffar”, säger han, ”hade mina fötter nästan vikit av, mina steg hade nära nog bringats att slinta.” Hur kom det sig? Asaf svarar: ”Jag kom att avundas skrävlarna, när jag ständigt såg de ondskefullas frid.” (Psalm 73:2, 3) Men när han gick in i Guds tempelhelgedom, insåg han att Jehova hade ställt dem på slipprig mark. (Psalm 73:17, 18) Den framgång som de onda kan verka uppnå är tillfällig. Varför skulle vi då vara avundsjuka på dem?
Den som har Jehovas godkännande är däremot stabil. Salomo använder bilden av ett träds starka rotsystem och säger: ”De goda har rötter som inte kan rubbas.” (Ordspråken 12:3, The New English Bible) De dolda rötterna till ett gigantiskt träd, till exempel den amerikanska sekvojan, kan täcka ett område på över en hektar och ge en fast förankring vid översvämningar och stormvindar. Ett majestätiskt sekvojaträd kan till och med överleva en kraftig jordbävning.
Likt sådana rötter i närande jord behöver vårt sinne och hjärta tränga djupt in i Guds ord och hämta upp livgivande vatten. Vår tro blir på så sätt fast rotad och stark, och vårt hopp blir säkert och fast. (Hebréerna 6:19) Vi kommer inte att ”kastas av och an liksom av vågor och föras hit och dit av varje [falsk] lärdomsvind”. (Efesierna 4:14) Naturligtvis påverkas vi av stormiga prövningar och kan till och med bäva vid motgångar. Men vår rot kommer ”inte att rubbas”.
-
-
Den gode får Guds godkännandeVakttornet – 2003 | 15 januari
-
-
Från tankar till handlingar till konsekvenser
Tankar leder till handlingar, och handlingar får konsekvenser. Salomo ger nu ett exempel på hur tankar kan utvecklas till handlingar genom att jämföra de rättfärdiga med de onda. Han säger: ”De rättfärdigas tankar går ut på vad rätt är; den styrning de ondskefulla ger är bedrägeri. De ondskefullas ord är ett lurpassande på blod, men de rättrådigas mun, den kommer att befria dem.” (Ordspråken 12:5, 6)
Tankarna hos de goda är moraliskt rena och inriktade på det som är rätt och rättvist. Eftersom rättrådiga människor drivs av kärlek till Gud och medmänniskor, är deras avsikter goda. De onda däremot drivs av själviskhet. Följaktligen är deras planer – deras metoder för att nå sina mål – bedrägliga. Deras handlingar är förrädiska. De drar sig inte för att gillra en fälla för de oskyldiga, kanske i en domstol, genom falska anklagelser. Deras ord ”är ett lurpassande på blod”, eftersom de vill skada sina oskyldiga offer. De uppriktiga kan undvika den här faran genom att de känner till de onda planerna och har den vishet som behövs för att vara försiktiga. De kanske till och med kan varna de omedvetna och rädda dem från de ondas bedrägliga planer.
Hur kommer det att gå för de rättfärdiga och de onda? Salomo svarar: ”Det sker ett omstörtande av de ondskefulla, och de är inte mer, men de rättfärdigas hus, det kommer att förbli stående.” (Ordspråken 12:7) Ett uppslagsverk säger att huset ”står för hushållet och allt som är dyrbart för en individ, det som gör det möjligt för honom att leva”. Det kan även syfta på familjen och avkomlingarna till den rättfärdige. Hur som helst är poängen i ordspråket tydlig: De rättfärdiga kommer att stå fasta under svårigheter.
-
-
Den gode får Guds godkännandeVakttornet – 2003 | 15 januari
-
-
Den rättfärdige blomstrar
”Den ondskefulle har haft begär till usla människors med nät fångade byte”, säger den vise kungen. (Ordspråken 12:12a) Vad betyder det här? Tydligtvis att den ondskefulle har begär till de byten som har fångats på orätt sätt.
Vad kan då sägas om den som är god? En sådan person älskar tuktan och är fast rotad i tron. Han är rättfärdig och rättvis, omdömesgill och ödmjuk, medlidsam och flitig. Och ”vad de rättfärdigas rot beträffar”, säger Salomo, ”ger den avkastning”. (Ordspråken 12:12b) ”Den rättfärdiges rot kommer att bestå för evigt”, sägs det i An American Translation. En sådan person är stabil och trygg.
-