”Lagen om informerat samtycke är grundad på två premisser: för det första att patienten har rätt att få tillräcklig information för att göra ett insiktsfullt val när det gäller den behandling som rekommenderas; och för det andra att patienten kan välja att godta eller att avböja läkarens rekommendation. ... Om inte patienter anses ha rätt att säga nej, såväl som ja, och även ja med förbehåll, går mycket av den logiska grunden för informerat samtycke upp i rök.” — Informed Consent—Legal Theory and Clinical Practice (Informerat samtycke — juridisk teori och klinisk praktik), 1987.a

Men publikationen Informed Consent for Blood Transfusion (Informerat samtycke när det gäller blodtransfusion, 1989) framhåller att somliga domstolar blir så upprörda, när en patient på grund av sina religiösa rättigheter godtar en viss risk, ”att de hittar på en del juridiska undantag — juridiska fiktioner, om man så vill — för att tillåta att en transfusion ges”. De kanske försöker ursäkta sig genom att säga att det handlar om ett ofött barns liv eller att patienten har barn som är beroende av honom eller henne för sitt uppehälle. ”Detta är juridiska fiktioner”, heter det i boken. ”Kapabla vuxna har rätt att vägra behandling.”

Förenta staterna: ”Det etiska begrepp som gäller individens autonomi (självbestämmanderätt) ligger till grund för nödvändigheten av patientens medgivande, att personen själv bör fatta beslut om vad som skall göras med honom. Den juridiska grunden för att medgivande krävs är att en medicinsk åtgärd som vidtas utan patientens medgivande utgör övervåld och misshandel.” — ”Informed Consent for Blood Transfusion”, 1989.