Katolicismen tar in Aristoteles idéer

I det medeltida, ”kristna” Europa var Aristoteles läror allmänt accepterade. Romersk-katolska teologer, i synnerhet Thomas av Aquino (ca 1224–1274), införlivade Aristoteles tankar i sin teologi. Aristoteles föreställning om en orörlig jord i universums mitt blev därför katolsk dogm. Den här läran fick även fäste hos protestantiska ledare, däribland Jean Calvin och Martin Luther, som påstod att den var en biblisk lära. (Se rutan ”De läste in för mycket i Bibeln”.)

”I en del sammanhang var det i stort sett omöjligt att skilja på Aristoteles läror och den katolska kyrkans läror”, skrev författaren Charles Freeman. Det har därför sagts att Thomas av Aquino ”döpte” Aristoteles in i den katolska tron. Men Freeman konstaterade att det snarare var ”Thomas av Aquino som konverterade till aristotelismen”, och med honom hela katolska kyrkan. Det här ställde minst sagt till problem för den italienske astronomen och matematikern Galileo Galilei. Han dristade sig till att presentera observationer som bevisade att jorden roterar kring solen, men fick inställa sig hos inkvisitionen och tvingades ta tillbaka sitt uttalande.a Aristoteles själv menade att vetenskapen ständigt går framåt och kan ifrågasättas. Ironiskt nog tog kyrkorna inte efter hans inställning i den frågan.