The Catholic Encyclopedia definierar alla helgons dag som en högtid då man ”ärar alla helgon, kända och okända”. Vid slutet av det andra århundradet började så kallade kristna att ära dem som hade lidit martyrdöden för sin tros skull, och i tron att dessa redan var tillsammans med Kristus i himlen bad man till dem för att de skulle frambära förböner för de levande. En återkommande minnesdag infördes när påven Bonifatius IV den 13 majb år 609 eller 610 v.t. helgade Pantheon – det romerska tempel som var helgat åt alla gudar – åt Maria och alla martyrer. Markale säger: ”De romerska gudarna fick lämna plats åt den segrande religionens helgon.”

Påven Gregorius III (731–741 v.t.) ändrade högtidens datum till att infalla i november. Han helgade ett kapell i Rom åt alla helgon och befallde att deras minne skulle hedras den 1 november. Man vet inte med säkerhet varför han gjorde detta. Men det kan ha berott på att en sådan högtid redan firades i England det datumet. The Encyclopedia of Religion påpekar: ”Samhain förblev en populär högtid bland kelterna under kristnandet av Storbritannien. Den engelska kyrkan försökte avleda detta intresse för hedniska seder genom att förlägga en kristen högtid till samma dag som Samhain. ... Den medeltida engelska minnesfesten alla helgons dag kan ha frammanat det omfattande firandet av den här högtiden i hela den kristna kyrkan.”

Markale pekar på det ökade inflytande som irländska munkar hade i Europa vid den här tiden. New Catholic Encyclopedia konstaterar också: ”Irländarna förlade ofta viktiga högtider till den första dagen i månaden, och eftersom 1 november även var början på den keltiska vintern, var det ett lämpligt datum för en högtid tillägnad alla helgon.” År 835 v.t. kom alla helgons dag genom påven Gregorius IV:s försorg att gälla för hela kyrkan.

När kyrkan inte kunde utrota de hedniska uppfattningarna från sina medlemmars hjärtan, gav man helt enkelt dessa trossatser ett ”kristet” sken. The Encyclopedia of Religion belyser detta när den säger: ”Den kristna högtiden för alla helgon hedrar minnet av kända och okända helgon i den kristna tron alldeles som Samhain hade erkänt och hedrat de keltiska gudomligheterna.”