Eftersom de goda nyheterna hade framgång, förordnades Jacob B. Sima, en bibelforskare av rumänsk härkomst, att medverka i att organisera verksamheten och få den lagligt erkänd. Kort efter sin ankomst till Cluj-Napoca 1920 sammanträffade han med Károly Szabó och sedan med József Kiss. Först gällde det att finna ett lämpligt hus som kunde användas som avdelningskontor i Cluj-Napoca. Men eftersom det var ont om bostäder, ordnade bröderna med ett tillfälligt kontor i en broders lägenhet. I april 1920 upprättades så det första avdelningskontoret, och som juridisk person hette det Vakt-Tornets Bibel- och Traktatsällskap.

[Bild på sidan 77]

Man bygger det nya kontoret i Cluj-Napoca 1924

Men eftersom det var dyrt att låta kommersiella företag trycka, så undersökte avdelningskontoret andra möjligheter. Just då bjöds det tryckeri som bröderna anlitade på Regina Mariagatan 36 i Cluj-Napoca ut till försäljning. Efter att ha fått godkännande från huvudkontoret köpte avdelningskontoret denna idealiska anläggning, som bestod av två byggnader, en på fyra våningar och en på två våningar.

I mars 1924 började man renovera byggnaderna, och frivilliga arbetare kom ända från Baia Mare, Bistriţa och Rodna. För att kunna bidra till projektet sålde ett antal bröder personliga tillhörigheter, och andra skänkte mat och byggmaterial. De transporterade mycket av detta i sadelväskor, så kallade desagi, som antingen kunde bäras över axeln eller läggas på hästryggen.

För att förbättra tryckeriet köpte avdelningskontoret bland annat tre sättmaskiner (Linotype), två cylinderpressar, en rotationspress, en automatisk falsmaskin och en maskin för förgyllning. Med den utrustningen höjde tryckeriet snart standarden för tryckning i landet.

En av de åtta medlemmarna i Betelfamiljen hade tillsyn över de 40 anställda som inte var vittnen och som arbetade treskift i tryckeriet. Och de arbetade hårt, vilket framgår av produktionsrapporten för 1924, det år då verksamheten kom i gång. På rumänska och ungerska framställde man 226 075 böcker och 100 000 broschyrer och 175 000 tidskrifter. Bland böckerna kan nämnas bibelstudiehjälpredan Guds Harpa och det första av de sju banden av Studier i Skriften, det som hade titeln Den gudomliga tidsåldersplanen.

Efter två års förberedelse tryckte avdelningskontoret också en rumänsk utgåva av boken Textbok öfver Skapelsedramat i bilder. Som namnet antyder grundades boken på ”Skapelsedramat i bilder”, ett kombinerat film- och ljusbildsprogram synkroniserat med grammofoninspelningar av musik och tal. Åskådarna fördes från tiden för jordens skapelse till slutet av Kristi tusenårsregering. Även om textboken inte var lika dramatisk som ”Skapelsedramat”, så innehöll den 400 tryckta bilder samt korta lektioner om lärofrågor och historiska och vetenskapliga ämnen. Allt detta fick många läsare att vilja fortsätta att undersöka Bibeln.