Det finns naturligtvis stora skillnader mellan olika styrelsesystem. Statsvetare klassificerar och kategoriserar dem på många olika sätt. The New Encyclopædia Britannica talar till exempel om ”det klassiska sättet att skilja mellan olika politiska system med utgångspunkt från antalet styresmän — ett styre utövat av en enda person (monarki eller tyranni), ett styre utövat av några få personer (aristokrati eller oligarki) och ett styre utövat av många (demokrati)”.

Ibland klassificeras de olika styrelsesätten med utgångspunkt från deras nyckelinstitutioner (parlamentarism, kabinettstyre), efter grundprinciperna för deras politiska maktutövning (konservativa, liberala), efter deras ekonomiska struktur eller efter deras sätt att bruka eller missbruka makten. ”Även om inget av dessa klassificeringssystem är heltäckande”, förklarar detta uppslagsverk, ”har vart och ett av dem ett visst värde.”

Under återstoden av 1990 kommer den att ta upp den historiska bakgrunden till monarkier, aristokratier, oligarkier och plutokratier. Den kommer att behandla det vida spektret av demokratier, liksom också de många olika slagen av republiker. Den kommer att rikta strålkastarljuset på autokratier, diktaturer och totalitära regeringar, till exempel de fascistiska och nazistiska regimerna från tiden kring andra världskriget. Socialism och kommunism kommer också att dryftas.